Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014"

Transkript

1 Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

2

3

4 För att förklara samhällsproblem och ordning behöver vi ta reda på: enheter relationer mekanismer

5 ...och med ett organisationsteoretiskt perspektiv går det att förklara enheter aktörer relationer makt mekanismer förändring

6 Upplägget på våra tre föreläsningar 1 organisationer utifrån ett sociologiskt samhällsperspektiv 2 organisationer och makt 3 organisationer och förändring

7 del 1 därför är organisationer helt avgörande

8 Nästan allt vi gör... gör vi inom, genom eller i relation till organisationer

9 Vi möter samhället genom org organisationer finns mellan samhället och individerna

10 Organisationer - att få saker gjorda arbetsdelning och positioner

11 Organisationer - ordnar verkligheten Underlättar interaktion och kommunikation genom att göra världen: begriplig effektiv begränsad bestående

12 Organisationer och makt Eftersom organisationer delar upp och bestämmer arbete och resurser samt ordnar samhället innebär det MAKT

13 Därför är org. helt avgörande För att förstå hur vi interagerar med varandra För att förstå hur makt fördelas i organisationer i samhället

14 Frågor Vad är icke-organiserat? Vad gör vi helt oberoende av organisationer? utan en roll eller position?

15 del 2 vad är organisation?

16 Stat Fack Familj Företag Kommun Myndigheter Politiska partier Intresseorganisationer Exempel på organisationer

17 Några typer av organisationer stater/kommuner - medborgare familj/släkt - syster/kusin frivilligorganisationer - medlemmar kapitalistiska företag - arbetsköpare/säljare (utifrån tillhörighet) (var går gränserna)

18 Organisationer kan drivas av Vinst En idé Värna en grupp För att skapa ett nytt fenomen, ex en sport

19 Vad gör organisationer? Producerar: varor idéer tjänster infrastruktur

20 Den klassiska definitionen av org purposeful systems characterised by coordinated action towards an objective

21 En definition av Göran Ahrne: Organisationer är formella sammanslutningar av bestämda identifierbara individer...jmf nätverk eller grupp

22 Giddens menar att organisation är: identifierbart medlemsskap samfällda insatser gemensamt mål regler, föreskrifter, procedurer

23 Vad utmärker organisationer? Tillhörighet - medlemmar Kollektiva resurser Arbetsdelning Positioner Hierarki Kontroll Regler Beslut Tid

24 Tillhörighet Tillhörigheten kontrollerad pga tillgången till resurser både utnyttjandet och tillförseln av

25 tillhörigheten till en organisation ökar handlingsförmågan, men minskar handlingsfriheten Tillhörighet

26 Tillhörighet roller finns i organisationer och de medför positioner handlingsutrymme - resurser förväntade beteenden perspektiv - förståelse vårt sociala jag

27 Tillhörighet Former av tillhörighet (och konflikt mellan?) Anställd Ägare Brukare - Kund Medlem, stöd, avlönad, eldsjäl Medborgare, fullvärdig - rösträtt

28 Organisationer består inte av människor Människor är en del av organisationen endast i den omfattningen och utsträckningen som de utför det arbete som organisationen kräver Organisationer har inget socialt, moraliskt eller politiskt åtagande bortom det som krävs för att utföra sin uppgift och reproducera sig själva Ju mer av människans agerande som organisationen kräver, desto mer av hennes agerande kommer den att reglera

29 Men allt är inte organisationer Utanför och mellan organisationer finns andra sociala fenomen som ordnar/styr verkligheten institutioner kultur språk grupper normer individer sociala fenomen naturen nätverk strukturer

30 Organisation är en form av kollektiv bland många andra grupper demonstrationer sociala rörelser vänskapsgäng nätverk alla som dricker öl i parken en sommardag

31 Organisation - Institution skillnad? Institutioner är samhällets spelregler och organisationer är dess huvudsakliga spelare Institution = mönster, regler, kognitiv förståelse, social ordning, normativa system, självreglerande system

32 Några skillnader mellan org. och andra ordningar org. är beslutade ordningar org. är slutna strukturer - har gränser institutioner, kultur,normer, språk har vuxit fram gäller alla org. är aktörer en norm kan inte göra ngt org. har resurser är mer tröga att förändra org. har specifika medlemmar och bestämmer våra roller är förgivettagna

33 Frågor Finns det intresselösa organisationer utan mål? Vilka olika ordningar har gjort att ni valt att studera på universitetet?

34 del 3 organisationernas framväxt (och därmed samhällets )

35 Samhällets och organisationernas dialektiska utveckling Det förmoderna Moderniteten Det senmoderna mindre organisationer stora organisationer många organisationer

36 Det förmoderna mindre samhällsformer, bondesamhällen, feodala strukturer mindre rörlighet, färre människor inom varje system att administrera, mindre enheter mindre omfördelning, mindre arbetsdelning traditioner, mindre inkluderande, mindre regler, färre gränser

37 Moderniteten Stater Parlamentarism för alla Rättsväsende Kapitalism - masstillverkning och masskonsumtion Urban samlevnad Nationell kultur Allmän skolplikt Fri sjukvård Allmänna försäkringssystem

38 Moderniteten krävde Rationalitet Vetenskaplighet Byråkrati Enhetlighet Förutsägbarhet Kalkylerbarhet Automatiserande Sorterande och kategoriserande av medborgare...dvs stora organisationer

39 Rationalitet Weber - Rationell byråkrati formella relationer - opersonliga särskiljande av ägande och förvaltning likabehandling specialisering av arbetsuppgifter effektivitet målstyrt

40 Senmoderniteten den postmoderna kritiken många fler organisationer, med färre medlemmar globaliteten fler gränser, inte färre - alltså fler regler

41 Så med fokus på organisationer kan vi bättre förstå... enheter aktörer relationer makt mekanismer förändring

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor

Läs mer

Organisering. Aida Alvinius.

Organisering. Aida Alvinius. Organisering Aida Alvinius aida.alvinius@fhs.se Fil.dr. Sociologi Ledarskapscentrum i Karlstad Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan In the beginning, there is organization

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg. Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51

Läs mer

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN Charlotte Brimark Eva Hasselträd Tove Johnson EN STUDIE PÅ EN GYMNASIESKOLA Ett FoU-projekt Stockholm Stad, vt. 2015 Problembild Våra elever tenderar

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Klassisk Sociologisk Teori

Klassisk Sociologisk Teori Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS)

EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS) EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS) Sociologer har inte alltid intresserat sig för känslor. Sociologer som t.ex. Talcott Parsons (1902-1979) ansåg att känslor inte spelade någon roll

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE

Läs mer

Fö5 Processer och organisation

Fö5 Processer och organisation Disposition Fö5 Processer och organisation Processer och IT SVP1 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU ulf.melin@liu.se Processer och organisation Ett organisationsteoretiskt sammanhang Ta vid från introduktion

Läs mer

BYRÅKRATI OCH POLITIK: STYRNING, ORGANISATION OCH MAKT. Byråkratiteori och svensk förvaltning

BYRÅKRATI OCH POLITIK: STYRNING, ORGANISATION OCH MAKT. Byråkratiteori och svensk förvaltning BYRÅKRATI OCH POLITIK: STYRNING, ORGANISATION OCH MAKT Byråkratiteori och svensk förvaltning Byråkrati ett sammansatt begrepp Rationell organisation Organisatorisk ineffektivitet Tjänstemannastyre Offentlig

Läs mer

Arbetsgruppens dimensioner

Arbetsgruppens dimensioner Gruppdynamik Arbetsgruppens dimensioner Relationsdimension Hur viktig är den enskilda människan och hennes välbefinnande Arbetsuppgiftsdimension Hur viktigt är själva arbetet och effektiviteten Målet:

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell Kombination MD Grupprapport 4.0 Multidimensionell En analys som beskriver dina drivkrafter och ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning Utskriftsdatum: 2018-11-01 Sofielundsvägen 4,

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell Kombination MD Grupprapport 4.0 Multidimensionell En analys som beskriver dina drivkrafter och ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning Utskriftsdatum: 2017-11-30 Sofielundsvägen 4,

Läs mer

Läroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt

Läroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt Läroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt Jonas Gustafsson jonas.gustafsson@lhs.se www.jongus.se; www1.lhs.se/~jongus 3 december 2007 Föreläsningens poänger Läroplansteori

Läs mer

OFFENTLIG FÖRVALTNING

OFFENTLIG FÖRVALTNING OFFENTLIG FÖRVALTNING Arbeta i demokratins tjänst -styra samhällsutvecklingen -förändra eller bevara medborgarnas levnadsvillkor (ideologiskt, praktiskt) Den organisation av myndigheter som ska bereda

Läs mer

Organisationskommunikation3

Organisationskommunikation3 Organisationskommunikation3 MKGB20 HT10 Organisationsteorier Tvärvetenskap (psykologi, sociologi, statskunskap, ekonomi, naturvetenskap Flera nivåer (individ-, organisations- och interorganisatorisk nivå)

Läs mer

JGL Målpilen Nytta Verktyg och metoder Genus över tid Lagar och överenskommelser Den könsuppdelade arbetsmarknaden Genusordningen Makt Förändring och motstånd Självinsikt Utbildningen syftar till att ge

Läs mer

Ledarskap a+ skapa led eller leda skapande?

Ledarskap a+ skapa led eller leda skapande? Ledarskap a+ skapa led eller leda skapande? Om hjärnans, hjärtats och marknadens logiker Lars.svedberg@ped.su.se makt samtalsordning Vår 6ds sökande? Drömmen om den goda (och väluppfostrade) organisa6onen

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1. Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan 1. BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI Vi är biologiska varelser Men framför allt kulturella Meningsskapande och socialisering. är processer som finns i oändliga

Läs mer

Varför ska vi prata om grupper?

Varför ska vi prata om grupper? Gruppdynamik Varför ska vi prata om grupper? Psykologi vad är det? Psykologi är läran om människors beteende Människans beteende i grupp Gruppens perspektiv Individens perspektiv Vad är då nyttan av detta

Läs mer

Den nya oöverskådligheten

Den nya oöverskådligheten Den nya oöverskådligheten Om det nya arbetslivet och dess konsekvenser Michael Allvin Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Det goda arbetet 1. Trygghet i anställningen 2. En rättvis fördelning

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sida 1(7) Kursplan Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II for Social Work 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande

Läs mer

Generation utanför. En analys utifrån de klassiska samhällsteorierna Dagens samhälle har med senare tid blivit allt mer modernt och klassklyftorna

Generation utanför. En analys utifrån de klassiska samhällsteorierna Dagens samhälle har med senare tid blivit allt mer modernt och klassklyftorna Generation utanför En analys utifrån de klassiska samhällsteorierna Dagens samhälle har med senare tid blivit allt mer modernt och klassklyftorna Mina kommentarer: Bra inledning! Den sätter på ett enkelt

Läs mer

Mål. Människor Struktur. Kultur

Mål. Människor Struktur. Kultur Från boken Organisation. Fig 1:1 Mål Människor Struktur Aktivitet Kultur Omgivningen Organisationen Från boken Organisation, Fig 1:2 Insatsfaktorer Transformations- processen Färdiga varor och tjänster

Läs mer

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer

Läs mer

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist Foucaults blick på makt och aktörskap Magnus Hörnqvist FOUCAULTPERSPEKTIVET Foucault själv: 1960-tal: diskurs 1970-tal: makt 1980-tal: subjekt Receptionen: 1980-tal: oerhört kontroversiell 1990-tal: central

Läs mer

Datum. Ert datum. Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i samhällets tjänst"

Datum. Ert datum. Samverkansnämndens yttrande över utredningen Helikoptern i samhällets tjänst I ~ Landstinget l) DALARNA REMISSYTTRANDE Datum 2011-03-14 Ert datum Au 1I 03 il{ 13ilf33A Beteckning/diarienr LD10/03477 1 (5) Er beteckning Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i

Läs mer

Professionalisering av ett yrkesfält processen, förhoppningarna, utmaningarna Staffan Höjer Mötesplats funktionshinder 16 november 2010 Dagens program Vad är professionalisering Varför professionalisera

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Läroplanen som diskussionsunderlag

Läroplanen som diskussionsunderlag Läroplanen som diskussionsunderlag FD Helena Rajakaltio helena.rajakaltio@uta.fi Tammerfors universitet 25.5.15 Utbildningspolitiska förändringar fr.o.m 1990-talet Från välfärdssamhälle till konkurrenssamhälle

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan Heterogen samling inte ekonomer Adam Smith (1776) J S Mill (1848), Marx (1868) Malthus, Ricardo, Say Framväxande industrikapitalism reaktion

Läs mer

Tillsammans är vi både glada och starka

Tillsammans är vi både glada och starka Sida 1 av 6 Tillsammans är vi både glada och starka Vi som bor i Göteborgsregionen och har gemensamt kulturell och historisk bakgrund sammanträffades i maj 2012 i Mölndal för att prova vårt behov av en

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Kulturella skillnader

Kulturella skillnader Kulturella skillnader Sida 1 Kulturella skillnader mellan länder är tydliga, de finns även mellan organisationer och grupper. Kulturella skillnader kan förklaras som skillnader i folks så kallade mentala

Läs mer

Samhällskunskap. Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret

Samhällskunskap. Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Samhällskunskap Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret kunna grundläggande trafikregler för gång- och cykeltrafikanter samt kunna några trafikskyltar,

Läs mer

Kursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse

Kursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse Sida 1(6) Kursplan Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande ska tillägna sig bredare och

Läs mer

Scientific management. Synonymt används taylorism. Central person är Fredrick W Taylor ( ). Amerikan. Ingenjör.

Scientific management. Synonymt används taylorism. Central person är Fredrick W Taylor ( ). Amerikan. Ingenjör. Klassisk organisationsteori. Till organisationsteoretiska klassiker räknas Scientific management (taylorism) Webers byråkratidiskussion Fayols administrationslära Human Relationsrörelsen Alla de här organisationsteorierna

Läs mer

Vad är anarkism? en introduktion

Vad är anarkism? en introduktion Vad är anarkism? en introduktion Anarkismen kan sammanfattas som en politisk filosofi, en rad praktiska metoder, samt en historisk rörelse. Som politisk filosofi kan anarkismen definieras som ett motstånd

Läs mer

Kompetens för teamarbete i palliativ vård

Kompetens för teamarbete i palliativ vård Kompetens för teamarbete i palliativ vård kunskap, färdighet och förhållningssätt Anna Klarare Fråga - roller På min arbetsplats: A. Sköter var och en sitt, och sina arbetsuppgifter. B. Uppmuntras vi arbeta

Läs mer

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,

Läs mer

TENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011

TENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011 (VT-11) 17 dec -2011 De 12 flervalsfrågorna ger en poäng vardera. Den avslutande essäfrågan ger tre poäng. Sammanlagt kan man alltså få 15 poäng. För att få Godkänt måste man ha minst 6 poäng. För att

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv.

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Hållbar avfallshantering: Projekt 5 Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Maria Andersson Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Källsortering:

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Marknadisering i svensk äldreomsorg

Marknadisering i svensk äldreomsorg Marknadisering i svensk äldreomsorg Linda Moberg Doktorand Statsvetenskapliga institutionen linda.moberg@statsvet.uu.se Den svenska välfärdsstaten Omfattande och universellt offentligt system för sociala

Läs mer

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Företag och marknad Marknad och marknadsföring (10 och 17 april) Beskrivning av ditt företag Hur har ni beskrivit ert valda företag? Vilka begrepp har använts? Lämna in Begrepp Vad är företagsekonomi?

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017 Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

I afton dans. Empowerment. Vardagsmakt, emotioner och motståndskraft vad kan vi lära av Pippi Långstrump? starrin.nu. Kraft. Makt.

I afton dans. Empowerment. Vardagsmakt, emotioner och motståndskraft vad kan vi lära av Pippi Långstrump? starrin.nu. Kraft. Makt. I afton dans starrin.nu Vardagsmakt, emotioner och motståndskraft vad kan vi lära av Pippi Långstrump? Pippi Långstrump Hans Rosling https://www.youtube.com/watch?v=loig2v7zfca Martin Luther King https://www.youtube.com/watch?v=phesjqesvyk

Läs mer

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream. Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället Kön är en påverkande faktor i organisationer Kunskaper om kön och hur det påverkar organisationer i olika sammanhang är ett

Läs mer

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET Bilaga 3 KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET BAKGRUND GR-kommunernas sociala styrgrupp beslutade i oktober 2008 att kartlägga omfattningen av volontär-/frivilligverksamheter

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner:

Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner: Digital kopia skicka till folkhälsostrateg den xxxx-xx-xx Behandlad i välfärdsgruppen den xxxx-xx-xx Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt Vid frågor kontakta folkhälsostrateg, telefon 0413-626

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA26, Sociologi: Global utvecklingssociologi och hållbar utveckling, 30 högskolepoäng Sociology: Sociology of Global Development and Sustainability, 30 credits Grundnivå

Läs mer

Den offentliga förvaltningens normativa sida. Karlsson kap 6

Den offentliga förvaltningens normativa sida. Karlsson kap 6 Den offentliga förvaltningens normativa sida Karlsson kap 6 Förvaltningens Janus-ansikte Förvaltningen ska betjäna den/de styrande enheten/-na Oavsett vilka de är! Även Hitler hade en förvaltning! Förvaltningen

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap har en aktualitetskaraktär och studierna i ämnet kan organiseras utifrån samhällsfrågor. Frågornas komplexitetsgrad samt kraven på ett allt mer vetenskapligt

Läs mer

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist

Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist Presenterad av Ulla Eriksson-Zetterquist, Lund 2018-05-15 Samtida diskussion: i Sverige I Sverige Samtida debatt Autonomireformen,

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

I offentlighetens tjänst

I offentlighetens tjänst I offentlighetens tjänst Hur styrs Västra Götalandsregionen? Vad vi ska prata om Västra Götalandsregionens samhällsuppdrag Vad säger lagen? Västra Götalandsregionens styrmiljö reglementen Tjänstemannarollen

Läs mer