Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Transkript

1 Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad som bland annat kännetecknar en välfärdsstat är strävan efter en omfördelning av resurser som gagnar alla individer i ett samhälle, särskilt svaga och utsatta grupper. Sverige är en av de länderna som kallas välfärdsstater och det visar sig genom att staten alltid försöker med hjälp av skatter och bidrag göra inkomstfördelningen mera jämn i landet så att alla kan ta del av välfärden. Denna fråga utgör en konflikt mellan de liberala partier till höger och de socialistiska inriktade partier till vänster som inte kan komma överens om hur inkomsterna ska fördelas i samhället. Detta på grund av att Vänster vill ha jämlikhet och främja någon form av socialism när Höger vill främja frihet och grunda sin politik på en fri marknads kapitalism. Vänster hävdar att politiken borde se till att utjämna skillnader i ekonomisk fördelning och man ska inte kunna se så stora skillnader mellan fattiga, som får den hjälp de behöver från staten och rika, som staten drar ifrån det som behövs för att stödja de fattiga. Däremot anser Höger att den ekonomiska fördelningen borde vara ett resultat av individuella ansträngningar och det är därför politiken ska avstå från att försöka påverka fördelningen av inkomster. Här är staten likgiltig mot dessa skillnader för att den ger utrymme till de som väljer att bli rika att göra det och förutsättningarna som behövs för att de fattiga också får en chans att bli rika. I denna rapport kommer jag att diskutera hur inkomstfördelningen i ett samhälle ses av några politiska filosofer och vad som är deras uppfattningar om begreppen frihet och jämlikhet när det gäller denna fråga samt vad jag anser deras filosofier har för effekt på de högra och vänstra grundläggande principer. I denna diskussion valde jag att fokusera på personer som

2 betraktas som fysiskt välmående och mina åsikter kommer att färgas av det jag bedömer kompatibel med det svenska politiska systemet. Rawls perspektiv Jämlikhet John Rawls förespråkar att staten ska fördela inkomsterna på ett jämlikt sätt men att en ojämn fördelning är endast möjligt om det gynnar den minst ställda i samhället. Tanken är inte att eliminera alla olikheter utan endast de som är till nackdel för den minst gynnade. Skulle det sämst ställda gruppen i ett samhälle som redan har stora inkomstskillnader ha det bättre än den sämst ställda gruppen i ett samhälle utan några inkomstskillnader så är det optimala att välja det ojämlika samhället. Statens uppgift i detta fall skulle vara att säkerställa medborgarna de grundläggande fri och rättigheterna samt fördela tillgångarna lika utifrån det som kallas Differensprincipen, det vill säga att motsatsen övervägas om det är till fördel för den sämst ställda. Vänsterpartierna verkar dela den tanke med Rawls till en viss del. Den minst ställda ska tillägnas större aktning än de mest gynnade i samhället för att inkomstfördelningen ska bli så lika som möjligt men de skiljer sig på den Rawls övertygelse om att ojämlikheter kan vara rättfärdigade så länge man kan visa att det är till nytta för dem som har det sämst ställt. Enligt Rawls skulle man kunna dra som slutsats att om det skulle hända att staten värderar nödvändigt att tillåta inkomstskillnader som ett sätt att motivera medborgarna att utbilda sig eller arbeta mer så skulle det vara acceptabelt. Med denna synvinkel skulle högerpartierna också känna igen sig i hans princip för att de främjar att den sämst ställda ska kunna själv välja det som leder till ett bättre ställt liv genom att erbjuda utrustning för att komma dit. Rawls, i detta fall, skulle kunna fungera som en bro som förenar höger och vänster i deras uppfattningar om jämlikhet. Frihet Rawls menar att varje människa i ett samhälle ska ha den största möjliga frihet som är förenlig med att alla andra i samhället har samma frihet i den så kallad frihetsprincipen. Det handlar mest om de grundläggande friheter som yttrandefrihet, religionsfrihet, rättsäkerheten och lika rösträtt. Dessutom betraktar han frihetsprincipen värd att gå förre differensprincipen. Det allmänna bästa borde inte uppnås på bekostnad av den enskilda individens rätt.

3 Såväl Högern som Vänstern delar Rawls radikala syn på friheten och strävar efter att medborgarna ska så gott som möjligt kunna utnyttja dessa friheter. Dessa är själva grunden till ett demokratiskt samhälle. Dworkins perspektiv Jämlikhet/ Frihet Det är svårt att urskilja vad Liberalen Ronald Dworkin menar med begreppen jämlikhet och frihet. Liberalismen som har traditionellt setts som en doktrin som grundas på frihet framstår enligt Dworkin som att friheten inte är själva roten till liberalismen utan att alla medborgare ska ha lika mycket frihet (friheten att välja) och att alla ska behandlas jämlikt. Han hävdar en sorts liberal jämlikhet. Dworkin inriktar sig på att skapa en fördelning som kännetecknas av en viss moralisk jämlikhet där alla ha samma chanser att göra sig själva tillfredställda och han överlämnar ansvaret åt människorna i ett samhälle att själva bedöma vilka nyttigheter var och en ska ha. Han illustrerar genom att föreställa sig en auktion där alla samhällets resurser är till salu och medborgarna väljer det som passar bäst till deras livsplaner och var och en efter sin förmåga. Då skulle alla bli nöjda och undvika avund bland medborgarna eftersom alla har fått välja själva det de behöver. Detta kallar han the envy test. Hans uppfattning om jämlikhet är väldigt lik den de liberala partierna präglas av, nämligen att människor är ansvariga för sina egna val och sina liv. Den sämst ställda gör sig förtjänta av en lägre lön om han väljer att arbeta mindre för att ha mer fritid eller om han väljer att inte utbilda sig för att få ett arbete som lönar sig bättre. Men det verkar som att han glömmer att samhället inte flödar av resurser som kan fördelas på en auktion. Dessa resurser måste på något sätt produceras först innan de distribueras. Eftersom alla har samma sociala förutsättningar kommer nog var och en få en inkomst som är förenlig med individens marginalproduktivitet. Vidare påstår han också att individerna kan utsättas för olika påfrestningar som kan vara orättvisa och oförtjänta som till exempel en storm som förstör ens ägodelar. I detta fall ska staten bidra med en utjämning genom ett försäkringssystem. Men man skulle kunna förstå det som att alla skulle regelbundet lägga åt sidan en summa av pengar som skulle användas endast för dem som råkar illa ut i samhället. Denna del av hans synsätt möter vänsterpartiernas

4 principer med undantag att den person som själv väljer att leva ett liv som han inte kan tjäna tillräckligt för att överleva inte ska förvänta sig få någon kompensation av staten. Där finns inte så mycket chans för medborgarna att utnyttja systemet. Det har debatterats mycket i media de senaste åren hur vissa människor utnyttjar den generösa sociala systemet vi har i Sverige, antalet sjukförsäkringar har ökat kraftigt och en stor del av dessa ges till folk som inte förtjänar det. Om Dworkin hade några praktiska råd om hur staten skulle kunna göra för att få ta reda på såväl förtjänta som oförtjänta av statens stöd i samhället skulle detta vara till stor nytta för både Höger- och Vänsterpartierna i deras styre. Nozicks perspektiv Jämlikhet Robert Nozick hävdar att jämlikhet och själva inkomstfördelningen som en inskränkning av individernas rättigheter. Utifrån detta deducerar han att endast skatter som behövs för kollektiva nyttigheter som behövs för att skydda medborgarna kan rättfärdigas och att staten inte har rätt att omfördela tillgångarna som anskaffades eller överläts på ett rättvist sätt. Individen i ett samhälle ska kunna frivilligt göra en överrenskommelse om att dela med sig av sin egendom med en annan utan att någon annan implicera sig för att detta anses överskrida individens rättigheter. Denna vision hittar man varken hos de konservativa partier eller hos de socialt inriktade partierna idag. Det är ganska utopiskt att tänka sig att det bara kan uppstå ett väl organiserade ekonomiskt liv i ett samhälle som endast förväntar sig skydd från våld av staten. Detta skulle kanske resultera till att det skapas någon form av försäkringssystem, liknande det förenämnda ovan, som kan hjälpa människor. Undantaget här blir att man har möjligheten att avstå från att lägga sin insats i systemet och medborgare tvingas att bli beroende av den frivilliga privata välgörenheten för att nå upp till en viss inkomstfördelning. Om denna omfördelning inte är tillräcklig skulle det uppstå problem i samhället som så småningom skulle leda till att staten måste intervenera för att tvinga medborgarna att eventuellt betala önödiga höga skatter för att täcka alla behov trots Nozicks tanke om att detta skulle inskränka individernas rättigheter.

5 Frihet Enligt Nozick har människan rätt att vara fri. Ett fritt och betydelse liv skapas genom att leva upp till sin egen fri vilja och sina bestämda planer. Därför får ingen hindras från sin frihet för andras skull. Man kan säga att han förknippar friheten mest med rätt att behålla sin egendom (propertyownership) samt självägarskapet (self-ownership) och det är endast den friheten som Staten ska skydda. När det gäller äganderätten se han till att poängtera att han inte berättigar om någon ta någon annans egendom och deklarera den som eget för att då kränker man personens grundläggande rättighet att behålla sin egendom. Alla har rätt till sin frihet och den måste respekteras av alla. Denna syn på frihet som Nozicks har är den som i grund och botten utmärker de liberala partiernas ideologi. Dock är dessa partier mer toleranta än Nozick mot statens rätt att nyttja våld mot sina medborgare, genom att bland annat dra skatt på inkomsten för att det ekonomiska systemet ska kunna gå runt. Men man kan också lägga märke till att han delar de grundläggande frihetsprinciperna som Högern och Vänstern vill hävda finns invecklade i hans filosofi, nämligen yttrandefrihet, religionsfrihet, rättsäkerhet (skydd utan tvång) och lika rösträtt som alla medborgare borde ha rätt till. Konklusion Snart är det val i Sverige och redan idag hör vi vänsterpartierna säga att de står för jämlikhet samtidigt som högerpartierna försvarar sitt liberala motto frihet och däremellan måste medborgarna hitta en ställning och rösta antingen för jämlikhet eller för frihet. Dessa begrepp är källan till den ständiga konflikten som råder mellan Högern och Vänstern i Sverige idag, särskilt när det gäller hur resurserna ska fördelas i samhället. I denna rapport har jag förgäves försökt kategorisera begreppen i två block med hjälp av Rawls, Dworkins och Nozicks teorier (förutom Nozicks speciell syn på jämlikhet) om inkomstfördelning men de förefaller sammanvävda. Will Kymlicka säger att det inte finns något sätt att argumentera för jämlikhet över frihet eller för frihet över jämlikhet i den politiska debatten eftersom dessa utgör de grundläggande värderingar i ett samhälle och det har jag faktiskt fått ett hum om i mitt arbete.

6 Dessvärre kan jag inte bidra med någon lösning i denna begrepps konflikt och förvirring som börjar utmärkas på den politiska arenan men kanhända att det är dags för partierna att komma underfund med andra begrepp för att värdera och motivera deras politiska ställningar om inkomstfördelningen. Källor Kymlicka, Will (2002). Contemporary Political Philosophy. An Introduction [2 nd edition] (Oxford: Oxford University Press).