Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G , Ulrika Krook

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook"

Kristin Ekström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G , Ulrika Krook 1

2 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter Centralt vid utvärdering av barnets bästa Barns sociala rättigheter Barnens rätt att höras och delta Föräldrarnas ansvar Centralt i vår broschyr Familjen Skolan Barnet Kompis Medlem i samhället 2

3 Barnens rättigheter Utgångspunkten: människor är jämlika och innehar rättigheter Alla grundläggande fri- och rättigheter hör lika mycket till barnen som vuxna Från födseln Enligt Barnkonventionen är barndomen en unik tid Barnets utvecklas och brott mot MR, långsiktiga följder Speciellt viktigt att skydda barns rätigheter Högst på prioriteringslistan barns välmående FN:s barnkonvention MR baseras på internationella människorättsavtal och nationell lagstiftning, Finlans grundlag är central Barnkonventionen trädde i kraft som lag i Finland 1991 Barnsombudsman 2005 sist i Norden Utgångspunkt: objekt som ska skyddas eller socialt problem subjekt, medborgare i samhället med rättigheter, rätt att påverka beslut, rättigheter som ska skyddas Barnkonsekvensanalyser 3

4 FN:s barnkonvention Mänskliga rättigheter och friheter fullt ut också för barn 18 år Ansvar: Främst statens, det offentligas skyldighet Indirekt: Föräldrar Staterna är skyldiga att se till att konventionen respekteras i samhället också av föräldrar och vuxna Barnen inga direkta skyldigheter enligt konventionen, men barnet behöver stöd och kunskap för att kunna respektera andras rättigheter FN:s barnkonvention Främst skyddas rättigheter som barnet har som individ, men också en del grundläggande rättigheter Yttrandefrihet, religionsfrihet, integritetsskydd, rätt till privatliv, rätt att få information, språk och kultur Rätt till liv, rätt mat och tak över huvudet Gäller i hemmet men också ute i samhället exempelvis i skolan och i dagvården Kärnan: Ta bort dåligt bemötande och orättvisor 4

5 FN:s barnkonvention - innehåll Behandla barn med respekt och värdighet Hur barn ska behandlas Rätt att delta och höras Barnets bästa Utsatta barn har egna artiklar Rapportering och övervakningskommitté Barnets bästa Alla som arbetar med barn ska känna till konventionen och dess innehåll och hur den ska användas Konsekvensanalys fördelar och nackdelar Begränsas någon rättighet och är det nödvändigt Väga mot andra aktörers intressen Lagstiftningsprocesser, reformer, förvaltningsbeslut, domar, politiska beslut, planer 5

6 Barnets bästa centralt vid utvärdering Barnens rätt att få sina åsikter och önskemål beaktade Utifrån objektiva kriterier om det inte går att utreda eller att ge stor tyngd på grund av ålder eller utvecklingsnivå Övervakning: svårt att övervaka i hemmen, ingen besvärs- eller överklaganderätt för barnet Lättare offentliga Art. 12 och 6 grundlagen problemet med åldersgränser i vår lagstiftning Steg för steg flytta beslutanderätten till barnet Hur förverkligas barnens rättigheter? Barnrättsprofessor Suvianna Hakalehto-Wainio: Helt beroende av oss vuxna och vår vilja att förverkliga dem. Central utgångspunkt: Känna till dem Barnkonventionen kan användas direkt i exempelvis domstol och hos myndigheter FN-kommittén övervakar Vuxnas juridiska skyldighet att se till att de förvekligas 6

7 Hur förverkligas barnens rättigheter? Handlar inte bara om välgörenhet och u-länder Får inte bara begränsas till utsatta barn, alla barn Ingen hierarkisk indelning av rättigheterna Myndigheternas och organisationernas Barns sociala rättigheter 6 och 19 grundlagen Grundlagen innehåller ingen åldersgräns, grundrättighetskommittén 18 år Varför? Svagare ställning än vuxna, mer sårbara behöver särskilt skydd Huvudansvaret för barnets utveckling och uppfostran: föräldrar/vårdnadshavare Staten stöda och ge förutsättningar för att lyckas 7

8 Barns sociala rättigheter Utgångspunkt: Barnen använder själv sina rättigheter Genom sina föräldrar Säkerställa en balanserad utveckling i enlighet med behov och önskemål Vad? Barnets välmående och säker uppväxt Statens skyldighet att upprätthålla servicesystemet för barnfamiljer Utmaning: Stora regionala skillnader, möjlighet till positiv särbehandling, problemskolor Subjektiv rätt till dagvård Barns sociala rättigheter Dagvårdslagen Rätt till dagisplats, ingen motivering behövs Absolut rätt till heldagsvård Inget krav på att arbetar eller studerar 8

9 Barns sociala rättigheter Subjektiv rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning 16 grundskolelagen Alla har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning 25 grundskolelagen undervisning som hör till läroplikten, enligt läroplanen 31 grundskolelagen - avgiftsfri Art. 28 barnkonventionen och andra internationella avtal Barns rätt att delta och bli hörd Deltagande = växelverkan + kommunikation Både kortsiktig och långsiktig dialog Deltagande: kommunikation, höra, lyssna på, respektera barnet aktör i eget liv, utvecklar autonomi, självständighet, självkänsla, sociala färdigheter, förmåga att hantera olika situationer 9

10 Art. 12 Barnkonventionen Barnets rätt att höras och delta 6 grundlagen jämlikhet och rätt till medinflytande Det enskilda barnet och barnen som grupp Exempel grupp: skolans elevkår Varje barn i stånd att bilda egen åsikt Betydelse: ålder och mognad/ utvecklingsnivå Nytt tänk inte bara muntligt Fritt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som berör dem Räcker inte med att ta reda på åsikt, verklig påverkan Exempel: Art. 17 rätt att få info, på förståeligt sätt Barnets rätt att höras och delta 14.4 grundlagen det offentligas skyldighet att främja deltagande i samhälleliga processer Lagar innehåller separata regler Också andras rättigheter känner eleverna till egna rättigheter kan de också respektera andras Finnas med när bland annat olika planer och ordningsstadgan skrivs Bygger på: jämlikhet emellan individen och idealet om individens autonomi 10

11 Barns rätt att delta och bli hörd I familjen 4.2 barnomsorgslagen föräldrars / vårdnadshavarnas ansvar Ta reda på och lyssna när beslut görs I samhället Egna ärenden 8 ungdomslagen rätt att delta i lokalt och regionalt beslutsfattande 47 a grundskolelagen delaktighet och elevkår Myndigheternas skyldighet Både kollektiv och individuell rätt Barns rätt att delta och bli hörd Art 12 barnkonventionen Rätt till egen åsikt och rätt att uttrycka den, inget tvång Åsikter och önskemål värderas och iakttas Grundläggande värdering allmän princip Användas när andra rättigheter tolkas och förverkligas Betyder inte att elever får bestämma själva om allt, rätt att misslyckas Ibland beroende av hur aktiva föräldrarna är Staten skyldig att implementera rättigheterna 11

12 Barnets rätt att höras och delta Vad uppnås? Stärker barnet som individ Säkerställer rättssäkerheten förebyggande och i efterhand Säkerställer att saker utreds Barnen kommer åt sina rättigheter Få på klart vad som är barnens bästa Legitimitet för olika beslut Föräldrarnas skyldighet Art. 5 barnkonventionen barnet som innehavare och användare av rättigheter Föräldrarna skyldiga att se till sitt barns bästa och att barnets rättigheter uppfylls Inte bara skolans och myndigheternas ansvar Hur? Leda, berätta, handleda, stöda Får inte kräva det som barnets utvecklingsnivå inte tillåter 12

13 Föräldrarnas skyldighet Det kan uppstå spänningar mellan rättigheter och skyldigheter enligt konventionen Barnets rätt att yttra sig och att noteras vs. rätt till skydd 4.2 barnomsorgslagen barnet ska behandlas som en enskild individ, som har egna behov och önskemål, å föräldrarna ska ta hänsyn till dem. Skyldiga att tala och diskutera med sina barn Inga sanktioner Tack för er uppmärksamhet! Kontaktuppgifter: Ulrika Krook Juridisk ombud, VH E-post: Telefon:

Relevanta dokument

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Helsingfors 25.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet