Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Transkript

1 Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att skapa förhållanden där alla barn oberoende av hudfärg, social/etnisk tillhörighet, religiös övertygelse, modersmål m.m. har samma möjligheter till ett lyckligt och hälsosamt liv. För att rättigheter skall ha någon betydelse och inverkan krävs det att de berörda är medvetna om vad rättigheterna går ut på, och på vilket sätt de berör dem i deras vardag. Både för att kunna kräva rättmätig behandling, och för att kunna behandla andra korrekt krävs det att alla vet om vad konventionen handlar om. Till näst har vi tips på aktiviteter som ni kan utföra tillsammans med eleverna. I grund och botten är aktiviteterna menade som diskussionsöppnare och som hjälp för att få eleverna att lära känna konventionen. Efteråt är det viktigt att följa upp med diskussion. Vi erbjuder också en mängd diskussionstips. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna Lista på några rättigheter Barnets rättigheter gäller alla barn. Varje barn har rätt till liv. Barnet ska skyddas mot alla former av våld, försummelse och utnyttjande. Ett barn har rätt till sjukvård. Ett barn har rätt till social trygghet. Ett barn har rätt till att få gå i skola gratis. Ett barn har rätt till vila, lek och fritid. Barnet har rätt att leva med sina föräldrar, förutsatt att han/hon ar det bra och tryggt med dem. Barn har rätt att uttrycka sina egna åsikter, förutsatt att de inte kränker andras rättigheter. Barn har rätt att få information. Inget barn får diskrimineras på grund av barnets eller dess föräldrars egenskaper, åsikter eller ursprung. Skriv/printa ut rättigheterna på lappar. Dela in barnen i små grupper (3-4 personer)och ge två rättigheter till varje grupp (det kan finnas flera som har samma rättigheter).

2 Ge eleverna i uppgift att planera en kort pjäs, pantomim eller på något annat sätt föra fram rättigheterna som de fick. De får gärna klä ut sig och vara kreativa. Råd dem att fundera på situationer där rättigheten kan uppfyllas eller inte, och därifrån planera hur de kan göra sitt framförande. Säg att det är hemligt vilka rättigheter de har, så de ska inte berätta till de andra grupperna. Ge inte för mycket tid (10-20 min är tillräckligt) för planerandet, och så får varje grupp komma fram och presentera vad de gjort. De andra grupperna får sen gissa vilken rättighet det skulle kunna handla om. Det är också ett bra tillfälle, när de andra barnen gissat, att kortfattat diskutera rättigheten, varför den är viktig, på vilket sätt den berör barnens liv, vad de kan göra för att rättigheten ska respekteras o.s.v. När alla grupper gjort sitt framförande kan de gå och sätta sig igen, och ni kan fortsätta diskussionen om Barnkonventionen. UPPGIFT 2: Rättigheterna i vardagen. För att barnen ska få en klar insikt i vad konventionen egentligen handlar om, och vad det är för nytta med den, måste man linka rättigheterna till deras vardag. De måste få en konkret bild av hur vissa rättigheter möjliggör det liv som de har, vad det i verkligheten betyder att en rättighet blir kränkt, vem de ska vända sig till i sådana fall, vad för skyldigheter rättigheterna för med sig, och hur de själva kan påverka att rättigheter respekteras. Ett bra verktyg för detta är att göra en aktivitet kallad åsiktsled, vilken är beskriven här under. Åsiktsled Skapa ett åsiktsled i klassrummet genom att märka en vägg med svaret ja, och den motsatta väggen med svaret nej. Läs upp påståenden, en i taget, och låt eleverna ställa sig på den imaginära linjen beroende på ifall de är av samma åsikt eller inte. Linjen kan ses som en skala, och man kan ställa sig var som helst på skalan, om man inte har en åsikt kan man ställa sig i mitten. Stanna upp och diskutera efter varje påstående. Låt eleverna få en möjlighet att motivera sin position och sina åsikter och dela med sig av sina upplevelser. Spinn vidare på de frågor och tankar som kommer upp; Vad menar de? Vad skulle det betyda i längden? Vad skulle konsekvenserna vara? Kan man göra på andra sätt? o.s.v. EXEMPEL på ett led: Nej delvis av annan åsikt vet inte delvis av samma åsikt ja Påståenden: Jag tycker om att gå i skola. (vad är bra, dåligt...)

3 Det skulle vara bättre om jag fick stanna hemma under dagarna. (vad skulle hända om de inte gick i skolan, varför är det viktigt att alla barn går i skola?) Alla barn i världen har gratis skollunch. (berätta hur mycket gratis skollunch gör för jämlikhet och lika möjligheter för barn från olika omständigheter, det finns barn som inte kan gå i skola på grund av att de inte får mat där och istället måste jobba. Att alla äter samma mat påverkar också jämlikheten.) Jag har ansvar för att andra barns rättigheter respekteras. (att ha en rättighet innebär alltid en skyldighet. Lista några: Bli hörd lyssna på andra. Inte bli diskriminerad inte diskriminera andra. Rätt att delta göra saker för sin omgivning. ) Om man blir arg på någon får man slå den. (Rätt till integritet och ett liv fritt från våld och diskriminering. Här har de en stor möjlighet att påverka. Det handlar inte bara om vuxnas våld mot barn utan även barn kan kränka ett annat barns rättigheter) Om någon behandlar mig dåligt vill jag att andra ska stå upp för mig. (I fall av mobbning eller någon annan sorts diskriminering ska de inte bara stå tysta och titta på, det är lika illa som att inte göra något alls, ingrip alltid!) Jag har någon som tar hand om mig och jag får vård och medicin när jag är sjuk. Det finns barn som inte har möjlighet att gå till doktorn. (Vad händer ifall man inte får sjukvård? Varför har vissa barn inte tillgång till läkare? På vilket sätt fungerar sjukvården i Finland?) Jag kan påverka hurudan min omgivning är. (Vara medveten om sina rättigheter, berätta för andra om rättigheterna. Behandla sina medmänniskor i enlighet med konventionen. Skapa en atmosfär där alla är välkomna. )

4 Högstadiet/Gymnasium UPPGIFT 1: Lär känna rättigheterna Printa ut flera exemplar av FN:s konvention om barnens rättigheter. Du kan hitta den här: Dela upp klassen i små grupper och ge varje grupp ett område att studera. Be varje grupp läsa igenom konventionen och därefter tillsammans diskutera och märka ut de rättigheter som berör deras område. Områden Rättigheter som berör möjligheter till utbildningen Rättigheter som möjliggör ett tryggt liv Rättigheter som skyddar från diskriminering och våld Rättigheter som möjliggör en bra framtid Rättigheter som hjälper speciellt utsatta barn Rättigheter som förbättrar barns möjligheter att delta Efter att eleverna diskuterat sinsemellan i de små grupperna, be dem presentera vad de kommit fram till, vilka rättigheter de valt, varför, fråga ifall någon annan något att tillägga o.s.v. När alla grupperna presenterat sina resultat är det bra ifall du ifrågasätt elevernas val och utmanar dem att tänka kritiskt. (Iden med uppgiften är att ge en översikt över vad konventionen går ut på, men även att ge en bild av varför rättigheterna är nödvändiga. De är alla beroende av varandra, och går egentligen inte att dela upp i områden. Men i och med att eleverna är tvungna att splittra upp dem blir det mer konkret hur svårt det är att skilja på dem, och vad som behövs för att ett barn ska ha möjligheter till ett hälsosamt och lyckligt liv.) UPGGIFT 2: Rättigheterna i vardagen För att ungdomarna ska få en klar insikt i behovet av Barnkonventionen måste man linka rättigheterna till deras vardag. De måste få en konkret bild av hur vissa rättigheter möjliggör det liv som de har, vad det i verkligheten betyder att en rättighet blir kränkt, vem de ska vända sig till i sådana fall, vad för skyldigheter rättigheterna för med sig, och hur de själva kan påverka att rättigheter respekteras. Ett bra verktyg för detta är att göra en aktivitet kallad åsiktsled, vilken är beskriven här under.

5 Åsiktsled Skapa ett åsiktsled i klassrummet genom att märka en vägg med svaret ja, och den motsatta väggen med svaret nej. Läs upp påståenden, en i taget, och låt eleverna ställa sig på den imaginära linjen beroende på ifall de är av samma åsikt eller inte. Linjen kan ses som en skala, och man kan ställa sig var som helst på skalan, om man inte har en åsikt kan man ställa sig i mitten. Stanna upp och diskutera efter varje påstående. Låt eleverna få en möjlighet att motivera sin position och sina åsikter och dela med sig av sina upplevelser. Spinn vidare på de frågor och tankar som kommer upp; Vad menar de? Vad skulle det betyda i längden? Vad skulle konsekvenserna vara? Kan man göra på andra sätt? o.s.v. EXEMPEL på ett led: Nej delvis av annan åsikt vet inte delvis av samma åsikt ja Påståenden: Genom att se till att unga slutför grundskolan förhindrar man utslagning. (Alla barn har rätt till gratis grundutbildning. Genom utbildning får man större möjlighet att påverka sin egen situation och framtid, vilket minskar risken för utslagning) En 13-årig person är allvarligt sjuk. Han/hon borde få medverka i diskussioner om hur den egna vården genomförs. (Varför/varför inte? Vet vuxna alltid bäst? Barn har rätt att medverka i beslut som berör dem själva, de har rätt att säga sin åsikt och bli hörda.) Vuxna har rätt att fysiskt disciplinera barn. (Finns det situationer där vuxna har rätt att slå barn? Var går gränsen för uppfostran och misshandel? Vem ska man vända sig till ifall man blivit utsatt för misshandel?) Slagsmål hör till ungdomen. (Våld hör aldrig hemma någonstans, varken i ungdomen eller i vuxenlivet. Även då ungdomar eller barn slår varandra, bryts barnets rättigheter. Detta innebär att även ungdomarna själva kan vara med och uppfylla andras rättigheter, genom att inte vara våldsamma mot andra, inte mobba eller diskriminera. Genom att behandla andra på ett respektfullt sätt, vara vänlig o.s.v. upprätthåller de Barnkonventionen. En rättighet har alltid två sidor; rättighet skyldighet.) Ni har nytta av att Barnkonventionen existerar. (Vad finns de i deras liv som inte skulle finnas utan Barnkonventionen? Vad skulle hända ifall ingen strävade efter att förbättra förhållanden för barn och unga?)

6 Barnets rättigheter respekteras i Finland. (Vad finns det för fall där ett barns rättigheter inte respekterats? Vad är de vanligaste orsakerna till att barn blir illa behandlade i Finland? Vad kan man göra för att påverka hur barn har det?) Barnkonventionen är aktuell och tidsenlig. (Vad anser de vara de viktigaste sakerna i konventionen? Vad skulle de ändra/ vilka nya saker skulle de ta upp?) Om jag blir diskriminerad eller felbehandlad vill jag att någon försvarar mig. (Genom att stå upp för andra försvarar de samtidigt deras rättigheter. Att tyst acceptera att någon annan blir felbehandlad är lika fel som att vara en aktiv gärningsman, endast genom att aktivt ta avstånd och säga ifrån kan man påverka situationen.) Genom att lyssna på andra främjar jag Barnets rättigheter. (Rättighet skyldighet. Det att man har rätt att bli hörd innebär att man lyssnar på andra, annars fungerar det inte. Konventionen kan förstås som en överenskommelse där alla parter måste göra sin del för att överenskommelsen ska upprätthållas.) Diskussionstips Vad är meningen med Konventionen om barnets rättigheter? Vad betyder det i praktiken att ett land ratificerar konventionen? Vilka organisationer känner ni till som arbetar för att främja Barnets rättigheter? Somalien, Sydsudan och USA är bland de få länder som valt att inte ratificera konventionen? Vad kan det finnas för orsaker till detta? Hur förverkligas rättigheterna i era egna liv? Vilka förverkligas,vilka inte? Kände ni till era rättigheter från förut? Är det viktigt att barn och unga känner till sina rättigheter? Varför/varför inte? Vad kan man göra för att öka kunskap om Konventionen om barnets rättigheter?