Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

Transkript

1 Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

2 Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan är till för eleverna, inte 1 för religiösa samfund eller andra som vill bedriva ensidig religiös påverkan på barn och ungdomar. Det är oacceptabelt att staten både finansierar, subventionerar och legitimerar religiösa aktörer som vill använda den obligatoriska och skattefinansierade skolan för att sprida sin tro till barn och unga som omfattas av skolplikten. Skolan är till för kunskap och 2 inlärning även om religioner och andra livsåskådningar. Men skolan ska inte själv påverka elevernas tro. Däremot ska skolan acceptera att elever som så vill själva får uttrycka och utöva sin tro och livsåskådning så länge det inte stör lektionerna eller andra elever. Det finns inget i Europakonventionen som säger att stater 3 måste tillåta religiösa friskolor inom ramen för det skattefinansierade och obligatoriska skolväsendet. Skrivningarna i Europakonventionen ska snarare tolkas som att staten ska garantera att den som vill delta i religiös eller annan undervisning på kvällar, helger och lov utanför skoldagen inte ska diskrimineras eller hindras från att göra det om och när det finns sådana. Dagens regler bygger på en kompromiss mellan den dåvarande regeringen och de religiösa friskolorna som saknar stöd i Europakonventionen. Det finns inget i konventionen som säger att staten måste tillåta enbart friskolor att ha konfessionella inslag och enbart i utbildningen i övrigt. Tvärtom talar ju Europakonventionen om utbildning och undervisning. Det innebär att staten redan har accepterat principen att det går att tolka och kompromissa om skrivningarna i Europakonventionen. Därmed finns det inget som hindrar Sverige från att göra en ny tolkning av Europakonventionen (enligt ovan).

3 Religionsfriheten skyddar barns 4 och ungas rätt att själva söka, välja och välja bort religiös tro eller annan livsåskådning. Den ensidiga religiösa påverkan som finns på religiösa friskolor innebär ett brott mot elevernas religionsfrihet, då påverkan försvårar för eleverna att forma sin egen tro och övertygelse. Samma regler som redan idag 5 gäller för kommunala skolor att hela skoldagen ska vara fri från konfessionella inslag bör gälla även för friskolor. Vårt konkreta förslag är därför att stryka undantaget i Skollagen (1 kap 7 ). Skolan ska vara en mötesplats 6 för elever med olika bakgrunder inte sortera in elever utifrån deras föräldrars livsåskådning. Religiösa friskolor bidrar till att dela upp och segregera utifrån livsåskådning på ett sätt som försvårar integration och möjligheter för elever att möta och skapa förståelse för barn med andra perspektiv, åsikter och övertygelser. I en sekulär stat ska all offentlig 7 verksamhet vara neutral inför olika livsåskådningar, och inte ta ställning för eller mot någon specifik religion. Det gäller även när så central offentlig verksamhet som skolan drivs av privata aktörer. Det är viktigt för att skapa ett samhälle för alla. Skolan ska vara en frizon för elever 8 som annars lever i religiöst slutna miljöer eller under hedersförtryck. Skolan ska aldrig kunna användas för att förstärka eller fördjupa begränsningar av barn och ungas frihet och rättigheter utan tvärtom öppna upp nya möjligheter för barnet. Ett viktigt sätt att göra det är att låta barnet umgås i en mer blandad miljö, som inte domineras av samma religiösa trosuppfattning som kan vara en del av förtrycket hemma.

4 4 sätt att ta avstånd från främlingsfientliga argument mot (vissa) religiösa friskolor Vi vill stoppa alla religiösa 1 fri skolor. Den som enbart vill stoppa vissa religiösa friskolor från att bedriva ensidig religiös påverkan mot elever är antingen principlös eller drivs av främlingsfientliga eller fördomsfulla motiv. Att skolan ska vara en mötes- 2 plats för elever med olika bakgrunder innebär givetvis att vi ser positivt på att barn till infödda svenska föräldrar och barn till utlandsfödda föräldrar möts. Det stärker dem som individer och medmänniskor. Religiösa samfund ska ha 3 rätt att bedriva undervisning utanför skoldagen, förutsatt att de respekterar barns rättigheter. Vi står för en sekulär stat. 4 Det innebär att vi inte anser att Sverige är ett kristet land, som många så kallade nationalister hävdar.

5 Vad säger reglerna? Skollagen (1 kap.) reglerar konfessionella (religiösa) inslag i svenska skolor: 6 Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. 7 Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke- konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. Med undervisning menas lektioner o dyl. Med utbildning i övrigt avses raster, lunch samt i anslutning till skoldagens början och slut. Skolinspektionen ger tillstånd och ansvarar för att kontrollera så att reglerna efterlevs. De internationella konventionerna Enligt Europakonventionen (1950) ska staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överenskommelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse (Artikel 2 i tillläggsprotokollet från 1952). Europakonventionen (Art 9) reglerar också religionsoch övertygelsefrihet. Denna rätt gäller även barn. Enligt Barnkonventionen (1989) ska staten respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. (Artikel 14). I samma artikel begränsas föräldrarnas inflytande över barnens religionsfrihet till att ge ledning Konventionsstaterna ska respektera föräldrarnas och i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt. Till detta kommer skrivningar i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna (1948) (artikel 18) samt andra internationella konventioner som slår fast rätten att söka, välja eller välja bort samt utöva religion eller annan livsåskådning. Omfattning Det finns cirka 7000 skolor i Sverige, varav cirka 800 friskolor. Av dessa har cirka 70 registrerat att de har en religiös inriktning. INRIKTNING (2018): Kristna: 57. Muslimska: 11. Judisk: 1. (Sedan ett par år till baka behöver en skola ej anmäla om den har konfessionell inriktning. Därav finns det förmodligen fler än de 70 kända som har konfessionella inslag i utbildningen.)

6 De politiska partiernas syn på religiösa friskolor - hittills SOCIALDEMOKRATERNA: Stoppa religiösa friskolor. Hela skoldagen ska vara fri från religiös påverkan. VÄNSTERPARTIET: Stoppa religiösa friskolor. Hela skoldagen ska vara fri från religiös påverkan. LIBERALERNA: Begränsa religiösa friskolor. Stopp för nya religiösa fri skolor, och för utökning av befintliga. SVERIGEDEMOKRATERNA: Stopp för nya religiösa friskolor tills nya regler om tillstånd och tillsyn för religiösa friskolor har införts. MODERATERNA: Nej till förbud av religiösa friskolor. Men skärpt tillsyn och lättare att dra in tillstånd för religiösa friskolor som bryter mot reglerna. MILJÖPARTIET: Se över reglerna för religiösa friskolor. Se över hur det svenska regelverket kan utformas så att det inte bryter mot Europakonventionen, skärp reglerna för vem som får starta en religiös friskola, och granska de konfessionella inslagen som idag får äga rum vid sidan av undervisningen. Men inget förbud av religiösa friskolor. KRISTDEMOKRATERNA: Nej till förbud av religiösa friskolor. Fel att dra alla över en kam. Det finns många bra kristna friskolor. Religiösa friskolor som bryter mot reglerna ska kunna stängas, men ingen ändring av själva reglerna som tillåter religiösa friskolor. CENTERPARTIET: Nej till förbud av religiösa friskolor. Bejakar att skolan ska kunna ha olika huvudmän. Viktigt att tillsynen fungerar. Vill du veta mer om vad politikerna tycker - och få fler att ta ställning? Gå in på enskolaforolika.se och be din riksdagskandidat ta ställning! Humanisterna är ett partipolitiskt obundet förbund som värnar om det sekulära samhället och åtskillnaden mellan religion och politik. Vi strävar efter att de mänskliga rättigheterna skall vara överordnade religiösa dogmer, normer och värderingar.