Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället"

Transkript

1 Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor i världen som har tillgång till Internet kan använda sig av Internet. På Internet kan människor lägga upp precis vad dem vill, vilket gör att alla människor som behöver någon slags information kan få tag i den när dem vill. Information som kan vara skadlig och information som kan göra skada. Exempelvis kan människor hitta information om giftiga ämnen, om kärnvapenteknologi och massförstörelsevapen. I Al-Qaidas gömställe hittades vetenskaplig information och manualer men inga hemligstämplade uppgifter. 1 Vilket tyder på att människor kan få tag i praktisk information om att göra skada om dem vill. Detta tyder på att samhället har utvecklats till den gränsen där utvecklingen kan vara farlig för människorna. Instabila människor kan använda sig av informationen för att skada sig själva eller för att göra skada mot andra vilket inte är bra. Därför undrar jag om inte samhället har blivit för transparent? Har utvecklingen påverkat samhället negativt eller positivt? Det finns även väldigt många positiva aspekter med utvecklingen som att många kan göra sina röster hörda. Men jag vill fokusera på de negativa aspekterna med utvecklingen, att demokratiseringen av teknologin kan leda till skada för många. Syfte Syftet men min studie är att belysa ämnet demokratiseringen av teknologin. Hur demokratin kan leda till negativa handlingar och med utvecklingens snabba fart leda till för mycket kunskap till individerna i samhället. Problemställning och frågeställningar Problemet i dagens samhälle är att människor får för mycket information vilket kan göra skada för både dem själva och andra. Därför handlar frågan om det är vårt styrelseskick som kanske gör mer skada för oss än nytta. Har vi för mycket demokrati i samhällena? Har den demokratiska utvecklingen gjort så att människor får för mycket information, information som egentligen kan vara till skada för många. 1 Sida 195 Texter i samtida politisk teori

2 Mina frågeställningar blir: Har dagens samhällen blivit för transparenta det vill säga har demokratiseringen av teknologin hjälpt oss eller stjälpt oss? Är demokratin ett bra eller ett dåligt sätt att föra politik? Argumentation Demokratin har ökat med åren och har ett större fokus på de mänskliga rättigheterna. Enligt Dahls demokratidefinition finns det fem kriterier. De fem kriterierna är: effektivt deltagande, lika rösträtt vid slutliga avgörandet, upplyst förståelse, kontroll över dagordningen och allomfattande medborgarskap 2. Här menar han att individer ska rösta och att alla ska kunna rösta i politiska val. Individer ska vara upplysta det vill säga så ska det finnas information tillgänglig för individer och allas röster ska räknas lika mycket. Demokratin ska då inkludera alla människor, även om de människorna inte vill ha demokrati så ska dem inkluderas. Under historians gång har det skett många demokratiska val som har lett till förstörelse i världen, exempelvis valdes Adolf Hitler i Tyskland till genom fria val. 3 Val ska vara öppna, fria och rättvisa så att det blir ett demokratiskt styrelseskick enligt Samuel P Huntington. 4 Med denna historik ser man att demokrati kan leda till massförstörelse där människor lider. Individer som vet hur man kan utnyttja det demokratiska systemet gör det för att få sina viljor igenom även fast deras syften med att bli valda inte är så bra. Här ser man på hur demokratin brister, hur demokratin inkluderar individer som vill inskränka på demokratin. Ett exempel från dagens Sverige där Sverigedemokraterna är ett av våra riksdagspartier trots att de kritiseras för att inte förespråka en liberal demokrati. De räknas in eftersom det just är fria val och att de är framröstade. Kan man då kritisera demokratin? Jag anser att man kan kritisera demokratin utifrån en historisk synvinkel där historian kan visa oss vad som händer om man inte ser efter demokratin. Det vill säga att inte inkludera partier som kan skada demokratin. Men sedan anser jag att man sjunker till deras nivå genom att inte inkludera dem. Jag anser att en demokrati är just ett folkstyre, där folket väljer vika som ska styra. Individerna röstar och majoriteten vinner. Därför behöver man inte gilla alla men man måste inkludera alla både utifrån historisk synvinkel och utifrån en moralisk rättfärdig synvinkel. Demokratin kan leda till både negativa och positiva effekter, effekter som kan påverka folket och man kan undra om demokratin är ett bra sätt att föra politik på. Det finns 119 länder idag som har 2 Ödalen, Jörgen. Föreläsning 5. Politisk teori 2. Linköpings Universitet, Sida 196 Texter i samtida politisk teori 4 Sida 197 Texter i samtida politisk teori

3 folkomröstade regeringar som styr vilket tyder på att de uppfyller en del av Dahls kriterier om att vara en demokrati. 5 Men för att vara en demokrati så behöver man uppfylla så mycket mer än bara ett kriterier enligt mig. Ett land måste låta sina medborgare vara tillräckligt fria och inte påverka dem negativt. Ett land får inte trycka ner sina medborgare eller förfölja dem. Det måste finnas yttrandefrihet och de mänskliga rättigheterna måste uppfyllas. Jag anser att det behövs mycket mer än bara folkomröstade regeringar, det behövs regeringar och riksdagar som följer lagarna och se till att medborgarna får det bra. Jag anser att det behövs konstitutionell liberalism för att kunna uppfylla en demokrati vilket då tyder på en liberal demokrati. 6 Dagens demokrati har utvecklats och väldigt många olika områden har blivit mer demokratiserade, då kan man se en förändring. Förändringen har märkts mer i västvärlden än andra länder där utvecklingen har gått framåt men inte tillräckligt framåt. Exempelvis har kulturen gått framåt, då dagens kändisar bli kända på hur många som gillar dem och inte på vem som gillar dem. 7 Idag styr inte bara viktiga personer utvecklingen utan mängden personer styr. Samma sak gäller vetenskapsmän, idag kan alla människor få tag i vetenskaplig information som förr enbart vetenskapsmän hade. Då den vetenskapliga informationen kan både hjälpa och stjälpa individer genom att ge instabila människor information som kan göra skada. Med skada menar jag att människor kan använda informationen till att begå självmord eller att skada andra. I dagens samhälle använder individer Internet till mer än bara göra sina röster hörda. Människor använder det som ett redskap till att propagera, utnyttja och begå brott. På nyheterna hör man olika brott som individer begår över Internet. Exempelvis använder elever på skolor för att kränka och mobba andra elever. Människor som publicerar bilder eller texter på Internet blir kritiserade av anonyma människor. Detta kan man som liberal rättfärdiga eftersom alla är fria att göra vad dem vill och det inkluderar att säga vad dem vill. Människor utnyttjar även Internet för att begå brott, exempelvis använder individer Internet för att lägga upp information om hur man bygger en bomb och hur man kan begå terrorism. Jag argumenterar då för att samhällena har blivit för transparenta, att teknologin har blivit alldeles för utvecklade så att de ha lett till att människor kan göra mer skada än nytta. Jag vill inte att instabila människor ska ha tillgång till information som kan vara skadlig, men samtidigt vill jag att alla ska vara fria och göra sina egna val. Jag tänker som Zakarias tanke om att frihet kommer från ordning, det vill säga att det behövs restriktioner som gör att alla medborgare kan känna sig trygga. 8 5 Sida 193 Texter i samtida politisk teori 6 Ödalen, Jörgen. Föreläsning 5. Politisk teori 2. Linköpings Universitet, 2014., sida 176 Texter i samtida politisk teori 7 Sida 194 Texter i samtida politisk teori 8 Ödalen, Jörgen. Föreläsning 5. Politisk teori 2. Linköpings Universitet, 2014.

4 Restriktionerna ska dock inte vara allt för begränsade för människorna, utan bara begränsa information över Internet som kan leda till terrorism eller skada. Exempelvis så vill jag kunna gå till en galleria och shoppa utan att behöva oroa mig för terrorism eller att jag ska kunna gå till skolan utan att oroa mig för en skolmassaker. Bara för 7 år sedan skedde det en skolmassaker på Jokela skolan i Finland där en elev tog med sig ett vapen till skolan och sköt ihjäl 8 personer och sig själv. För 6 år sedan skedde det en skolmassaker på en yrkeshögskola i Kauhajoku i Finland där 10 dödades och mördaren begick självmord. Detta visar på hur enkelt det är för individer att begå brott som andra inte kan förutse, vilket gör andra individer sårbara. Dessa exempel handlar inte bara om hur Internet har skadlig information utan hur samhällena som ska vara demokratiska har lagar som tillåter människor att exempelvis bära vapen, äga vapen och använda dem. Sverige har hårda vapenlagar medan i USA är de mer fria, där får medborgarna bära vapen och äga vapen. Flera länders lagar gör det möjligt för individer att orsaka skada. Jag anser inte att man ska begränsa allt för mycket eftersom jag inte vill att det ska bli liknande som en diktatur, som exempelvis Kina som begränsar sökord på Internet och lägger resurser på att kontrollera medborgarna. Demokratiseringen av teknologin har gjort att människor kan använda sig av sociala medier för att hålla kontakten med vänner och hålla sig uppdaterade om vad som händer i världen. Den här utvecklingen har gjort att människor kan hålla sig belysta på ett helt annat sätt än vad de kunde förr. Människor som bor på glesbygden kan hålla sig uppdaterade om vad som sker i landet och i världen samt att de kan involvera sig i olika politiska frågor genom att utnyttja Internet. Detta gör att alla individer i ett land kan påverka demokratin och göra sina röster hörda även fast de inte bor i storstäderna. Detta kan man verkligen se som en stor och positiv utveckling. I och med att utvecklingen av teknologin har ökat har även kreativiteten ökat på Internet, exempelvis kan människor ta reda på telefonnummer, skolbetyg och adresser till andra människor över Internet. Detta gör att brottslingar har ökat sin kriminalitet på Internet genom att ta reda på information om människor och sedan utnyttja informationen genom att ta över andra människors identiteter. Brottslingar begår nya bedrägerier där dem hackar sig in på andras människors datorer och tar över deras konton och tar pengar. Vilket gör att den här nya utvecklingen har inte bara fört med sig kunskap utan en helt ny våg av kriminalitet. Det gör att man kan tycka att det transparenta samhället har bidragit till mer negativt än positivt. Att

5 det inte finns en tydlig spärr på Internet kan bidra till att människor inte längre känner sig säkra att använda det. På Internet finns även information som man själv inte har godkänt som adressuppgifter eller telefonnumren vilket gör att man kan ifrågasätta det transparenta samhället. Men sedan är adresser allmänna handlingar, det är bara det att människor kan utnyttja de lättare genom Internet. Jag anser att det borde finnas en spärr på Internet som gör att människor inte kan använda det hur som helst och som gör att människor måste godkänna om de vill att deras information ska läggas ut eller inte. Jag vet att det finns information om väldigt många pensionärer på Internet även om dem inte ens använder Internet. Det känns fel att deras hemuppgifter ligger ute för alla att se utan att dem ens har godkänt det. Men sedan finns det personuppgiftslagen som reglerar om vad som får publiceras och vad som inte får publiceras. 9 Internet har gett de nya generationerna fler möjligheter med tillgång till kunskap och sociala medier. De sociala medierna används flitigt av de flesta yngre generationerna där de delar med sig av sin vardag till andra. De sociala medierna ger en inblick till individernas liv vilket kan ge möjligheter till kriminella att begå brott mot för öppna människor. Exempelvis berättar människor genom sociala medier när de åker ifrån deras bostäder eller när de åker utomlands vilket gör det till en möjlighet för kriminella att göra inbrott. I Sverige har vi offentlighetsprincipen vilket innebär att alla ska ha rätt till att ta del av allmänna handlingar. Handlingar som ger information om individer. Under 2013 uppkom en stor debatt om man borde ändra lagstiftningen då ett företag startade Lexbase på Internet där de publicerade alla allmänna handlingar på Internet. Med hjälp av ett utgivningsbevis kunde då företaget hämta ut alla domar och publicera dem på Internet. Detta blev problematiskt då dem kartlade alla individer som var inblandade i domarna. 10 Som en liberal demokrati där de mänskliga rättigheterna är i stort fokus innebär det ett problem för de som har blivit dömda för ett brott och sedan sonat brottet med fängelse eller samhällstjänst. Detta gör så att rättviseprincipen blev bruten. Här kan man se tydligt att samhället har blivit för transparent och information som är offentlig blir lättillgänglig genom Internet. Är det verkligen meningen att människor som har sonat sina brott ska bli konstanta påminda om dem? Här kan man argumentera emot kritiken mot Lexbase genom att hänvisa till offentlighetsprincipen och att det i princip går att få information om alla individer. Det är bara det att det skulle ta väldigt lång tid att hämta ut all information om alla medborgare

6 Argument emot att det egentligen går att hämta ut information om alla individer är att hänvisa till andra länders historik. Exempelvis har USA haft väldigt stora problem med förföljelse av medborgare som har blivit dömda för ett brott på grund av att det går att hämta ut information om domarna. Frågan är hur mycket som ska vara transparent och vad som ska vara transparent i ett samhälle? Exempelvis behöver inte politiska partier i Sverige redovisa vart ifrån de får sina privata bidrag ifrån. 11 Detta är ett problem då anonyma bidragsgivare kan vara företag som ska vara politiskt obundna. Då kan det klassas som korruption om ett företag bidrar med miljoner till ett parti och det partiet gör gentjänster som tack. Därför är det intressant för alla individer att veta deras ekonomiska situation så att det inte sker någon korruption. Jag anser att sådan här information borde vara offentlig så att folket kan se vad partier gör, om vi inte kan se detta så är det problem med folkstyret. Då kan man argumentera om styrelseskicket är så pass transparent att det verkligen följer Sveriges offentlighetsprincip. Sammanfattning I den här texten har jag argumenterat med hjälp av olika exemplen för att dagens samhälle har blivit för transparent. Exemplen som visar att för mycket information till medborgarna kan skada vilket stärker min tes. Jag har tagit upp relevanta exemplen som visar vad som kan hända om allmänheten får för mycket information, information som de kan användas till skada. Källor Tryckta källor: Beckman, Ludvig, Maria Carbin, Ulf Mörkenstam, Sofia Näsström, Jouni Reinikainen & Maria Wendt Höjer (red.) (2009). Texter i samtida politisk teori [2:a upplagan] (Malmö: Liber). Internet källor: (7/3-2014, 18:34) (7/3-2014, 16:14) (7/3-2014, 20:27) 11

Politisk teoretisk PM

Politisk teoretisk PM Politisk teoretisk PM Seminarieuppgift 3 Demokratin, ett sätt att leva För många år sedan uppstod det som då kunde ses som ett fenomen och sedan kom att införas som en typ av statsskick, nämligen demokratin.

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

Vad är en resonerande text

Vad är en resonerande text Vi resonerar! Vad är en resonerande text Vad är en resonerande text I en resonerande text ska du fundera och diskutera med dig själv. Du ska utgå från ett ämne och sedan försöka se på det från olika perspektiv.

Läs mer

Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2

Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2 Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2 Den här lektionen handlar om anonymitet och hur det påverkar vårt agerande. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER WORKSHOPAR I KLASSRUMMET OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, TOLERANS OCH DEMOKRATI FRÅN FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA I SPELET UR DEKLARATIONEN Alla är födda fria och lika

Läs mer

Reflektera kring anonymitet på nätet

Reflektera kring anonymitet på nätet Reflektera kring anonymitet på nätet Den här lektionen handlar om anonymitet och hur det påverkar vårt agerande. Lektionen är skapad av Filippa Mannerheim (historie- och svensklärare) som en del av ett

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick

Det är rättvist. Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert Nozick Linköpings universitet Heshmat Khosrawi Statsvetenskap2 Politiskteori2 733G36 Grupp: A Jörgen Odalen & Jonathan Josefsson HT 13 Det är rättvist Men hur? En granskning om rättvisa utifrån John Rawls & Robert

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya

Läs mer

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Min tid - min strid Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2

733G36: Politisk Teori 2 Linnea Jägestedt mars Hemtentamen Politisk Teori 2 Hemtentamen Politisk Teori 2 Del 1 I denna del kommer jag att analysera begreppet frihet. Jag kommer kort gå igenom olika sätt att se på frihet och applicera dessa tankesätt på två citat. Slutligen kommer

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

DN/Ipsos: Väljarna om svenska värderingar augusti 2016

DN/Ipsos: Väljarna om svenska värderingar augusti 2016 DN/Ipsos: Väljarna om svenska värderingar augusti 2016 1 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler Svenska värderingar betyder olika saker för olika människor I samband med augusti månads väljarbarometer ställde

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) ge en övergripande bild av uppdraget och kommunens visionsstyrningsmodell, samt att ge

Läs mer

Förtroendet för polisen. Stockholm, 19 december Ipsos Ipsos.

Förtroendet för polisen. Stockholm, 19 december Ipsos Ipsos. Förtroendet för polisen Stockholm, 19 december 2016 Ipsos 1 2015 Ipsos. 4 av 10 har förtroende för polisen Har du stort eller litet förtroende för hur polisen sköter sina uppgifter? Mycket stort förtroende

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Sveriges befolkning efter ålder (2006) Sveriges befolkning efter ålder (2006) 2006 1986 1966 1946 Vad innebär demografin Att bli vuxen tar tid Man är vuxen när man tar ansvar för sina beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet.

Läs mer

Demokrati. Vad är demokrati? Demos = folk, Kratein = styre = FOLKSTYRE

Demokrati. Vad är demokrati? Demos = folk, Kratein = styre = FOLKSTYRE Internet & Demokratin Vad är demokrati? Demos = folk, Kratein = styre = FOLKSTYRE Demokrati demokrati (grekiska dēmokrati a folkvälde, av demo- och efterleden -krati a -välde, av krate ō härska ) har den

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

COM HEM-KOLLEN TEMA INTEGRITET. Februari 2018

COM HEM-KOLLEN TEMA INTEGRITET. Februari 2018 COM HEM-KOLLEN TEMA INTEGRITET Februari 2018 SÅ SKAPAR VI TRYGGHET OCH TILLIT PÅ NÄTET Svenskarna positiva till datalagring, men ökad transparens om våra digitala avtryck - hur datan används, lagras och

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Får man säga vad man vill på nätet?

Får man säga vad man vill på nätet? Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Demokratin i Sverige och valet 2018

Demokratin i Sverige och valet 2018 Demokratin i Sverige och valet 2018 Ett lektionsmaterial av Göran Svanelid Komplement till Upptäck Samhälle kapitel 5 Politik sid 64 83 Upptäck Samhälle Lärarwebb (47-12810-5) 2018 Göran Svanelid och Liber

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

DN/Ipsos Är Sverige tryggt eller otryggt? Ger medier en rättvisande bild?

DN/Ipsos Är Sverige tryggt eller otryggt? Ger medier en rättvisande bild? DN/Ipsos Är Sverige tryggt eller otryggt? Ger medier en rättvisande bild? 2017-02-21 Ipsos, David Ahlin 1 2015 Ipsos. 4 av 10 anser att Sverige egentligen är tryggare än vad som framkommer i media en av

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Momentguide: Makt & demokrati

Momentguide: Makt & demokrati Momentguide: Makt & demokrati Stefan Löfvens regering har nu avverkat halva sin mandatperiod och den politiska debatten går varm när Magdalena Andersson häromdagen presenterade budgetpropositionen. Det

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Demokrati. Folket bestämmer

Demokrati. Folket bestämmer Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn

Läs mer

POLITIK och DEBATT svenska + SO

POLITIK och DEBATT svenska + SO POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att

Läs mer

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratiutveckling och medborgardialog Demokratiutveckling och medborgardialog Något om varför Valdeltagande 1994-2014 88 86 84 82 80 78 76 74 72 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Riksdag Landsting Kommun Differens valdeltagande 2014 Kommun Högst

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag!

1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag! 1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag! 2b. Att jaga djur är vår rätt! 3a. Homosexualitet borde behandlas

Läs mer

Socialnämndens beslut

Socialnämndens beslut Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2 Kapitel 4 Det offentligas organisation 1. Vad menas med en parlamentarisk republik? Ge exempel på en sådan. 2. Vad menas med proportionella val? 3. Ge exempel på länder, förutom

Läs mer

Reflektera kring anonymitet på nätet 2 av 2

Reflektera kring anonymitet på nätet 2 av 2 Reflektera kring anonymitet på nätet 2 av 2 Lektionen handlar om att undersöka hur anonymitet kan påverka hur vi är på nätet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren En digital lektion från

Läs mer

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder

Läs mer

Ska vi införa Skoluniform?

Ska vi införa Skoluniform? Ska vi införa Skoluniform? Här kan du läsa vad partierna svarar på frågan om vi ska införa skoluniform. Socialdemokraterna Vi tror inte att det skulle bli bättre om vi började med skoluniform i skolan.

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Hej arrangör. Frågor? Via skolval2018.se kan du få svar och kontaktuppgifter till oss.

Hej arrangör. Frågor? Via skolval2018.se kan du få svar och kontaktuppgifter till oss. ARRANGÖRSHÄFTE Hej arrangör Vad roligt att er skola är anmäld till Skolval 2018 och vad kul att just du är arrangör. Er skola kommer genom Skolval ge eleverna chansen att ta ställning och rösta på ett

Läs mer

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Om undersökningen Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel 1.151 intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro Man pratar ibland om olika politiska ideologier, vilken beskrivning

Läs mer

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle? i SamhAllskunskap men vad är ett samhälle? SAMHALLE KUNSKAP SAMHALLE Röd punkt i hörnet betyder anteckna! Du hittar saker som gäller kursen på gystefan.wordpress.com Anteckningar Filmer Uppgifter Information

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Stå upp för mänskliga rättigheter under valåret Nästa år är det val i Sverige. Det sker i en tid

Läs mer

Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp.

Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp. 1 2 Under tiden 19 juni -26 juni ställdes en fråga om FRA/Prism-debatten påverkat medlemmarna i Bredbandskollens Facebook-grupp. 13 procent kände inte till debatten. (Var åttonde person) 55 procent hade

Läs mer

Individer och gemenskaper

Individer och gemenskaper Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen 1. Revolutionens idol Läs sid. 2-3 om Pavel och diskutera frågorna i par. Vad var det Pavel gjorde som fick regimen att lyfta fram honom som en förebild för andra barn? Tror du att det var viktigt för

Läs mer

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan

Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Den nya läroplanens (Lgr 11) stöd för arbete med livskunskap i skolan Läroplanens avsnitt om värdegrund och uppdrag Större delen av innehållet i läroplanens (Lgr 11) inledande avsnitt om skolans värdegrund

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Facit och kommentarer till Upptäck Samhälle

Facit och kommentarer till Upptäck Samhälle Facit och kommentarer till Upptäck Samhälle grundboken till dig som använder det här materialet Svaren till frågorna i grundboken kan formuleras lite olika. Därför ska ni betrakta följande facit som förslag

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Får du fotografera här? Lektionen handlar om lagar och regler kring fotografering; om var man får och inte får fotografera. Får du fotografera här?

Får du fotografera här? Lektionen handlar om lagar och regler kring fotografering; om var man får och inte får fotografera. Får du fotografera här? Lektionen handlar om lagar och regler kring fotografering; om var man får och inte får fotografera. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Var får du fotografera? 2. Mer om regler och lagar om

Läs mer

FÖRELÄSAREN.

FÖRELÄSAREN. FÖRELÄSAREN bialasova@gmail.com God morgon. Mitt namn är Jackie Arklöv och jag kommer att föreläsa er i ämnet kriminologi. Tema för dagens föreläsning är Perspektiv att utgående ifrån humanism och ömsesidig

Läs mer

Stenhård kritik mot regeringens ändringar av grundlagarna

Stenhård kritik mot regeringens ändringar av grundlagarna LOGGA IN NYHETER SPORT NÖJE KULTUR LEDARE DEBATT TV PLUS SENASTE NYTT Valet 2018 MER OM FÖLJ Stenhård kritik mot regeringens ändringar av grundlagarna SAMHÄLLE sön 18 mar 2018 Ett nödvändigt skydd av den

Läs mer

kunskap folkbildning bibliotekarie personal folkbildning kvalitet delaktighet forskning kompetens bibliotekarie frihet personal kunskap folkbildning

kunskap folkbildning bibliotekarie personal folkbildning kvalitet delaktighet forskning kompetens bibliotekarie frihet personal kunskap folkbildning folkbildning kunskap bibliotekarie delaktighet kvalitet folkbildning frihet bibliotekarie forskning kompetens folkbildning kunskap delakti läsning kunskap medier skolbibliotek lagar frihet ghet kompetens

Läs mer

Dagens begrepp och Dröm om demokrati

Dagens begrepp och Dröm om demokrati Dagens begrepp och Dröm om demokrati Dagens begrepp: https://urskola.se/produkter/205416-drom-om-demokrati-partipolitik I en demokrati får alla vuxna rösta när det är val. Vad du jobbar med eller hur mycket

Läs mer

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Om nätmobbning 2 av 2. Lektionen handlar om kränkningar och trakasserier på nätet. Om nätmobbning 2 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim

Om nätmobbning 2 av 2. Lektionen handlar om kränkningar och trakasserier på nätet. Om nätmobbning 2 av 2. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Lektionen handlar om kränkningar och trakasserier på nätet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren 1. Trakasserad på internet 2. Läs artikel om ändrad lagstiftning En digital lektion från

Läs mer

Demokratipolitiskt program

Demokratipolitiskt program Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör

Läs mer