Internationell politik 1

Transkript

1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

2 Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring en formell definition: Frihet från hot mot grundläggande värden

3 Att definiera säkerhet Frihet från hot mot grundläggande värden Men vilket är referensobjektet som ska åtnjuta denna frihet? Staten? Nationen? Individen? Hela världen?... Och vilka är de grundläggande värdena? Liv? Rättigheter? Rättvisa? Identitet? Välfärd?...

4 Att definiera säkerhet Oenigheten kring säkerhetens referensobjekt och grundläggande värden gör definitionen av säkerhet till en politisk fråga. Olika perspektiv definierar säkerhet på olika vis och har olika syn på vem som ska göras säker och hur.

5 Att definiera säkerhet Exempel: Comprehensive security (vanligt begrepp i Syöstasien), går utöver militär säkerhet till att inkludera politiska, ekonomiska och sociala dimensioner (värden), men har den territoriella staten som referensobjekt. Kan komma i konflikt med andra begrepp som har individen som referensobjekt ( t ex human security ).

6 Realism och säkerhet Fokus på staten (referensobjekt) och statens överlevnad (värdet). Ett tillstånd av osäkerhet och potentiell konflikt är en konsekvens av det anarkiska systemet. Permanent fred osannolikt. Staten ska skyddas och det är statens plikt att skydda sig själv självhjälp genom militärmakt och strategiska allianser (NATO, Warszawapakten under WW2).

7 Realism och säkerhet Säkerhetsdilemmat I ett anarkiskt system (med inneboende osäkerhet och brist på tillit) uppfattas en stats självhjälps åtgärder i syfte att skydda sin säkerhet som hotfulla av andra stater, som därför vidtar egna självhjälps åtgärder, som uppfattas som hotfulla o.s.v.

8 Realism och säkerhet Exempel: Kalla krigets kapprustning hade USA 450 kärnvapen (bomber och missiler), Sovjetunionen några stycken hade USA , Sovjetunionen Under Kalla kriget förlitade sig USA och Sovjetunionen på avskräckning som självhjälpsmetod ( att manipulera en annan stats beteende genom hot ) ett tillstånd av maktbalans och ömsesidig fruktan som bevarade freden mellan de två?

9 Realism och säkerhet Efter Kalla kriget har realister uppmärksammat nya typer av säkerhetshot (terrorism, miljöhot, migration) men behållit staten som referensobjekt. Dock fokuserar de ofta på värdet identitet.

10 Liberalism och säkerhet (Oftast) fokus på individer (referensobjekt) och rättigheter (värdet). Maktbalans, självhjälp och avskräckning otillräckliga för att skapa säkerhet instabila och farliga instrument (se t ex Kubakrisen 1962). Istället krävs internationell rätt, normer och institutioner för samarbete för att reglera staters beteende gentemot varandra (viktigast FN). Avväpning centralt i liberala uppfattningar om säkerhet (NPT).

11 Liberalism och säkerhet Kollektiv säkerhet: Tar realismen på allvar (betydelsen av makt) men förnekar att självhjälp är enda möjligheten. Innebär skapandet av regler och lagar på den internationella nivån, och av globala beslutsfattande institutioner, samt att stater agerar gemensamt för att upprätthålla dessa.

12 Liberalism och säkerhet Vad krävs för kollektiv säkerhet? Tre principer: 1. Stater måste avstå från våld som instrument för att förändra status quo. Dispyter ska lösas genom fredliga förhandlingar. 2. Stater måste bredda sina uppfattningar om vad som utgör det nationella intresset och inkludera även det internationella samfundets intresse. Om en medlem agerar aggressivt svarar övriga som kollektiv. 3. Stater måste komma över den fruktan och osäkerhet som tidigare dominerat internationell politik och lära sig lita på varandra. Observera att idén om avskräckning lever kvar.

13 Human security Mänsklig säkerhet (denna idé finns hos vissa liberaler och konstruktivister): Ett vidgat säkerhetsbegrepp. Individen är referensobjektet, och observerar ett stort antal hot mot hennes välfärd (värdet): miljöhot, fattigdom, politisk ofrihet m.m.

14 Human security UNDPs def.: safety from chronic threats such as hunger, disease and repression, as well as safety from sudden and harmful disruptions in the patterns of daily life Öppnar t.ex. för att stater kan utgöra säkerhetshot mot sina medborgare. Problem med att definiera säkerhet på detta vis?

15 Konstruktivism och säkerhet Vill förstå hur idéer och normer påverkar internationell säkerhet. Centralt begrepp: Säkerhetsgemenskaper när grupper av stater identifierar sig med varandra, delar gemensamma värderingar, intressen och målsättningar. Under sådana omständigheter löser medlemmarna sina dispyter fredligt och i samarbete.

16 Konstruktivism och säkerhet Säkerhetsgemenskaper har en insida (där konflikter löses fredligt) och en utsida (där konflikter riskerar att lösas militärt). Kan skapa regionala fort. Säkerhetsgemenskaper kan skapas medveten genom centrala politiska aktörers agerande i syfte att förändra identiteter (exemplet EU).

17 Konstruktivism och säkerhet Säkerhetisering (Köpenhamnsskolan, 80 talet): En central aktör försöker beskriva något som ett existentiellt hot i syfte att föra upp det på den politiska dagordningen (referensobjekt + värde + publik ). Om något uppfattas som ett säkerhetshot motiverar det extraordinära åtgärder (intrång i den personliga integriteten, tortyr, fångläger )

18 Kritiska säkerhetsstudier Säkerhet som emancipation (frigörelse). Rekonstruktiva kritiska perspektiv: Vad bör säkerhet vara. Säkerhet innebär att skapa ett mer rättvist samhälle, utan förtryckande maktstrukturer och ojämlika sociala relationer. Holistisk och icke statlig syn på säkerhet.

19 Kritiska säkerhetsstudier Dekonstruktiva kritiska perspektiv: Ifrågasätter säkerhet som begrepp och praktik. Genom att förstå hur säkerhet har använts historiskt och i dagens internationella politik, d.v.s. för att utöva makt och skapa ett vi och dem, kan vi frigöra oss från rådande maktstrukturer.