Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell

Transkript

1 Mänsklig säkerhet och genusperspektiv Robert Egnell

2

3

4

5

6

7

8

9 Battle-related deaths

10

11 What kills?

12

13 4 iakttagelser 1. Det är en lång rad saker som vi som individer räds och som också dödar oss, men som inte tillhör den traditionella säkerhetsagendan. 2. Individer och regeringar tycks vara rädda för olika saker. 3. Statens säkerhet är långt ifrån en garanti för individens säkerhet. 4. Upplevelsen av säkerhet är alltid en subjektiv känsla.

14 En fråga och ett påstående Är säkerhetspolitik till för att skydda staten och statsmakten eller befolkningen? I vilket fall som helst behöver vi nya begrepp och instrument för att främja människors säkerhet!

15 Mänsklig säkerhet Flyttar fokus från staten till individen och gruppen som objekt att säkra. När flyttar fokus till individen expanderar också säkerhetsbegreppen. Tre aspekter av mänsklig säkerhet: Frihet från rädsla. Frihet från brist på grundläggande behov. Rätt till skydd av mänskliga rättigheter.

16 Human Development Report 1994 Sju områden: 1. Ekonomisk säkerhet 2. Matsäkerhet 3. Hälsosäkerhet 4. Miljösäkerhet 5. Personlig säkerhet 6. Gruppens säkerhet 7. Politisk säkerhet

17 Statens roll Själva fundamentet för det nu existerande internationella systemet är principerna om staters suveränitet och självbestämmande. Stabilitet genom staters ömsesidiga Staten som säkerhetsgarant Staten som säkerhetsproblem Vad gör vi när människor lider i andra länder?

18 R2P och Suveräniteten som ett ansvar Kofi Annan: Om humanitära interventioner är oacceptabla Stater är endast instrument i medborgarnas tjänst Om stater misslyckas att skydda sina medborgare, eller står för attackerna så övergår ansvaret till det internationella samfundet. Humanitära interventioner är därmed inte ett övergrepp mot suveränitetsprincipen utan ett försvar av mänskliga rättigheter (individuell suveränitet). Resultatet av dett är principen om Skyldigheten att Skydda (R2P).

19 Vad får detta för konsekvenser? Praktiska Det kan förändra hur vi analyserar och förstår konflikter, hur vi bedriver underrättelseinhämtning, hur vi planerar insatser och projekt, vårt taktiska agerande i implementeringen och eventuellt även hur vi samordnar de olika instrumenten vi har att tillgå. Fundamentala En förändrad syn på vad säkerhet är och vem det är till för bör också förändra synen på makthavares ansvar gentemot allmänheten, suveränitetsbegreppet och hur samhällets resurser prioriteras.

20 Metod: Mänsklig säkerhet Människocentrerat Genusbaserat Allomfattande Kontextspecifikt Förebyggande Kombination av skydd och makt att själv hantera sina problem

21 Feminism och genusperspektiv William Hague: Det viktigaste strategiska målet under det 21:a århundradet är att säkra kvinnors fullständiga jämställdhet och deltagande i alla aspekter av våra samhällen. Varför då?

22 Varför fokusera på kvinnor, fred och säkerhet? Rättighetsperspektivet Vem kan argumentera mot alla människors lika värde och en rättvis fördelning av makt och ansvar? Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter och tvärt om. Ett värdigt mål i sig självt

23 Varför fokusera på kvinnor, fred och säkerhet? Det instrumentella perspektivet Att se på världen genom ett jämställhets och genderperspektiv ökar vår förståelse för sakers natur och effektivierar våra insatser för att hantera dem. Endast om kvinnor spelar en full och likvärdig roll kan vi bygga grundvalarna för en hållbar fred för utveckling, gott ledarskap i samhället, mänskliga rättigheter och rättvisa - Kofi Annan Katalysator i alla andra processer för att uppnå strategiska mål-

24 Resolution 1325 Fyra områden: 1. Kvinnors deltagande i beslutsfattande och fredsprocesser. 2. Användning av ett genusperspektiv och genustränande för fredsbevarande styrkor. 3. Skydd av kvinnor i konfliktsituationer. 4. Användning av genusperspektiv vid rapportskrivning och implementeringsmekanismer. Implementering genom Nationella Handlingsplaner (internt och externt)

25 Effekten av genusperspektiv Utvecklingssamarbete Humanitärt arbete Diplomati och medling Fredsfrämjande insatser Fredsbyggande

26 Förändringsarbete Hur kan man få UD, FM, Sida, MSB, polisen och andra att implementera UNSCR 1325? Fokusera på organisationens kärnverksamhet Fokusera på de instrumentella argumenten inte bara rättighetsargumenten. Arbeta med och inom organisationen inte bara mot och utanför. Djup kunskap om intern byråkrati och maktstrukturer krävs Resurser!

27 Ny förståelse förändrad säkerhetspolitik och verksamhet De alternativa och icke-traditionella perspektiven ger en ökad kunskap och förståelse för de utmaningar vi står inför. Det måste få praktiska konsekvenser!

28

29

30