Hemtentamen: Politisk Teori 2

Transkript

1 733G36: Politisk Teori Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren ( )

2 Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket är en metod som används för att avsluta någons liv. Dödshjälp omfattas av en rad olika kategorier, aktiv dödshjälp som även är känt som läkare assisterat självmord, är den metod som har blivit mest omdiskuterad. Metoden aktiv dödshjälp innebär att man genom en aktiv handling påskyndar döden i relation till skadan eller sjukdomen. Den senaste tiden har det diskuterats runt om i världen hur man bör ställa sig till denna komplexa moralpolitiska fråga. Senast i februari lagstiftade Belgien om att tillåta aktiv dödshjälp för barn. Hur bör vi egentligen agera och bedöma utifrån denna kontroversiella fråga? Bör vi uppfylla patienternas krav om att få genomgå denna behandling? I denna argumenterande normativa analys ska jag argumentera för en legalisering av aktiv dödshjälp framförallt utifrån ett utilitaristiska och liberalistiska perspektivet. Det är viktigt att påpeka att jag är för en legalisering av aktiv dödshjälp för vuxna patienter som lider av en obotlig sjukdom och inget annat. Min huvudtes för en legalisering av aktiv dödshjälp är att det är en grundläggande rättighet att få inneha självbestämmande när man ska dö. Om vi ser till utilitarismens värdeståndpunkt menar de att vi bör göra det som har störst möjliga utsikt för att föra med det goda i välfärden. 1 Om vi ser till att flera människor blir nöjda uppnås bättre resultat i välfärden. Som Kymlicka beskriver ska man som utilitarist se till nyttomaximeringen. Detta anser jag är den viktigaste principen då den menar att vi ska uppfylla vissa patienternas krav att genomgå aktiv dödshjälp. Men detta kan bli en konflikt för hur de resterande patienternas preferenser som inte vill genomgå denna metod. Detta kommer inte bidra till något gott till deras välfärd då de kanske istället känner press att genomgå denna metod. Men samtidigt måste vi se till de andra patienternas preferenser som vill avsluta sina liv uppfylls. Vi måste väga njutningssidan mot smärtsidan. Ingen människa bör känna sig plågad och därigenom känna smärta. Därmed anser jag att smärtsidan väger tyngre än njutningssidan. 1 De politiska idéernas historia s. 176

3 De som ifrågasätter aktiv dödshjälp menar ofta att systemet kommer att misslyckas då de upplever att det inte kommer att vara säkert. Självklart tycker även vi som förespråkar aktiv dödshjälp att systemet måste vara in i det yttersta kontrollerande och säkert. I de länder som använder sig av denna metod brukar tillvägagångsättet gå till att man diskutera med sin läkare och psykolog under en längre period. Vidare brukar dessa förespråkare mena att den palliativa utvecklingen kommer att minska. Men som vi har sett i Nederländerna och Belgien har den faktiskt ökat. Vidare är det viktiga att poängtera att vi menar att aktiv dödshjälp bör ses som ett alternativ till den palliativa vården. De som inte längre vill leva på grund av sina smärtor och vill avsluta sitt liv bör få se metoden som ett alternativ. Det viktigaste argumentet är att alla individer har självbestämmande över sitt liv. Detta skriver både utterlitarister och liberalister under. Varför tillåter vi då inte individer att använda denna metod? Detta har blivit ett paternalistiskt problem då förespråkare som är emot aktiv dödshjälp argumenterar för patienterna men mot deras vilja. Vi kan tillämpa John Rawls ursprungsposition om hur vi bör förhandla fram kring detta. Att drabbas av en smärtsam sjukdom kan hända oss alla. Vi bör därför sätta oss in i en ursprungsposition där vi alla skall resonera kring hur vi skulle hantera den situationen. Om vi befinner oss bakom Rawls okunnighets slöja har vi ingen kunskap om hur naturen kommer att utrusta oss eller i vilken position av samhället vi kommer att befinna oss i. 2 Om vi då hade drabbats av en obotlig sjukdom hade vi önskat att vi hade två alternativ att välja mellan. Det är en individuell fråga huruvida vi känner i slutskedet. Vissa känner smärta och oro, andra inte. Som tidigare nämnt skall aktiv dödshjälp ses som ett alternativ och inte den enda vägen. Jag förmodar att de flesta hade skrivit under på att man skall få bestämma själv om man ska få avsluta sitt liv och slippa sin plåga och oro. Robert Nozicks rättighetsetik menar på att så länge vi inte kränker andras rättigheter har vi rätt att ta våra egna liv. 3 Det går inte inom utilitarismen att göra ett sådant precist antagande då vi måste väga vilken handling som för in det goda i handlingen. Vi kan vinkla det till både för-sidan och nej-sidan. Men om vi ser till att majoriteten 2 De politiska idéernas historia s

4 skulle gå med på en legalisering skulle vi kunna dra det så att antagandet blir legitimt ur ett utilitaristisk perspektiv- att vi skall få rätten att bestämma när vi själva vill dö. Liberalister skulle argumentera för vårt självägarskap samt att vi skall ha friheten att bestämma över våra liv. Men detta går emot deras andra grundsats om att det aldrig är legitimt att använda sig av den absoluta principen det vill säga att det aldrig är moraliskt rätt att döda. Locke ansåg att rätten till livet är förbunden med en moralisk skyldighet för alla andra individer att inte mörda mig. 4 Men å andra sidan bör definitionen mörda få en annan betydelse i det här sammanhanget då patienter faktiskt vädjar om att någon annan initierar en dödlig dos. Det som vi bör fråga oss är om det är mer kränkande att ta någons liv eller se en individ mot sin vilja lida tills den dör! Många som är emot en legalisering av eutanasi är läkarkåren då de menar att deras uppgift är att stå i livets tjänst och inte bidra till att patienterna dör. Men liksom vid abort praktiken får läkare möjlighet att välja om de vill utföra metoden eller inte. Därmed bör vi inte se det allmängiltig att alla läkare måste utföra aktiv dödshjälp. Jag anser även att om majoriteten av en befolkning vill införa aktiv dödshjälp bör inte läkarkåren stå i vägen. Ett dilemma som vi återkommer till är hur en suverän stat på ett legitimt sätt kan legalisera aktiv dödshjälp. En legalisering som detta kan endast bli legitim ur ett utilitaristiskt perspektiv om vi visar att om vi inte legaliserar detta kommer det att minska lyckan i samhället. 5 De negativa konsekvenserna över att folk lider och känner smärta väger över de positiva konsekvenserna över att hålla kvar människor vid liv som inte längre vill leva. Detta är ett konkret exempel på att en legalisering av aktiv dödshjälp skulle bidra till en större lycka i samhället. Samtidigt anser den utilitaristiska läran att regler och principer som gör en människas liv sämre än de hade behövt vara är illegitima 6. Alltså bör regler och principer som menar på att du inte har rätt till att bestämma om du skall dö eller inte vara illegitima. Vi kan från den utilitaristiska teorin konstatera att staten för tillfället utför felaktiga handlingar då de 4 Politiskt tänkande- en introduktion s Föreläsning 2 6 Politiskt tänkande en introduktion s. 196

5 kränker andras rättigheter då de inte får självbestämmande. Det är på tiden att staten börjar utföra riktiga handlingar för att respektera patienternas rättigheter. Ett motargument mot detta är den kommunitaristiska läran då de menar att staten har ett ansvar att leda medborgarna mot det gemensamma bästa the common good 7. Det är alltså inte enskilda individer som skall väga fram de positiva och negativa konsekvenserna för samhället utan det är staten via the common good som sätter upp riktlinjer som är bäst anpassat för alla medborgare gemensamt. Jag anser att detta är fel då ett sådant system inte erkänner individerna som självägande. Till skillnad från den kommunitaristiska läran skulle den liberala neutraliteten, precis som utilitarismen, ge legitima skäl för en stat att legalisera eutanasi. Enligt denna lära har staten som huvudsyfte att inte värdera hur medborgarnas skall leva sitt liv. 8 De ger oss de medel som vi behöver men de har ingen legitim anledning till att påverka oss i vilket syfte medlen skall användas. 9 Alltså har statens inga riktlinjer för hur människan bör utveckla och leva sitt liv. De skall inte ha någon påverkan på hur jag vill förverkliga mitt liv. Därmed finner jag inga skäl till att staten bör inneha rätten till att bestämma över min död. Det är inte staten som har den suveräna makten utan medborgarna. Om en majoritet av invånarna är för en legalisering bör staten därmed lagstifta om detta då deras uppgift är att representera folkets vilja. Vi kan konstatera att denna kontroversiella fråga väcker stor problematik för de flesta perspektiven. Det är inte lätt att hantera denna fråga då det väcker starka känslor. Jag anser däremot att ett beslut om en legalisering av aktiv dödshjälp skall grundas på det individuella självbestämmandet och självägarskapet. Om vi legalisera denna metod får patienterna ett alternativ till den palliativa vården. Att legalisera aktiv dödshjälp har inget att göra med att vi förändrar vår människosyn gentemot andra människor. Snarare handlar det om att vi anser att det är en rättighet att få avsluta sin behandling av sin sjukdom i sitt slutskede av livet. Vi måste sluta att argumentera denna fråga utifrån ett paternalistiskt och kommunitaristiskt perspektiv då dessa endast ger upphov till ett politiskt system som begränsar patienternas frihet. Genom att inte 7 Föreläsning 6 8 Contemporary political philosophy s ibid s. 219

6 tillgodose dessa människors sista viljor i livet kommer det att bidra till negativa konsekvenser för samhället. Det är dags för staten att ge patienterna makten över att få bestämma om sitt utfall. Att tvinga människor att leva är inget vi kan dra nytta av och heller inget vi har rätt att bestämma om. Det skall som mycket annat grunda sig i det egna självbestämmandet och självägarskapet.

7 Källförteckning Tryckta källor: R. Malnes och K. Midgaard (2004) De politiska idéernas historia Oslo: Studentlitteratur P.Roberts och P. Sutch (2007)- Politiskt tänkande- en introduktion Edingbourgh University press: Studentlitteratur W. Kymlicka (2002)- Contemporary political philosophy- an introduction- Andra upplagan. Oxford: Oxford University press R. Dahl (1998)- Demokratin och dess Antagonister- svensk översättning av Democracy and its critics New Haven: Yale University press. Svensk utgåva: Ordfront (1999) Internet källor: Essä om moralfilosofier av Joakim Molander Muntliga källor: Föreläsningar av Jörgen Ödalen i kursen Politisk Teori 2 (vecka ) på Linköpings Universitet