Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen

Transkript

1 Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

2 Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera relationerna mellan dem på multilateral, regional eller bilateral nivå. Traditionellt stats centrisk eftersom stater skapar lagen och är rättssubjekten.

3 Vad är internationell rätt? Det moderna internationella rättssystemet uppkom i och med den Westfaliska freden 1648 och den suveräna statens tillkomst. Hugo Grotius Den internationella rättens fader De Jure Belli ac Pacis (1625)

4 Vad är internationell rätt? En mer modern syn: International law consists of rules and principles of general application dealing with the conduct of states and of international organizations and with their relations inter se, as well as with some relations with persons, whether natural or juridical (The American Law Institute). Sedan 1800 talet; fokus även på individen som rättssubjekt (sedan Geneve konventionen 1864).

5 Vad är internationell rätt? Sedan FN stadgan 1945 och etablerandet av den internationella domstolen ICJ har den internationella rätten vuxit enormt. Reglerar inte längre bara krig och fred mellan stater utan om handel, miljö, mänskliga rättigheter, rymdfart, telekommunikationer Även nya institutioner har skapats för att övervaka efterlevnad och lösa dispyter (WTO, IAEA ). ICJ dock den enda som kan stifta tvingande lagar.

6 Vad gör internationell rätt legitim och bindande? Historiskt: Naturrätt, d.v.s. föreställningen att stater och individer är bundna av universella principer som är antingen: 1.) naturliga 2.) av Gud givna 3.) möjliga för rationella individer att förstå (kungar och lärda). Idag: Positiv internationell rätt, d.v.s. föreställningen att stater enbart är bundna av de lagar som de själva undertecknat och ratificerat. Rättens legitimitet och tvingande karaktär kommer från staters medgivande.

7 Positiv rätt och betydelsen av medgivande International law governs relations between independent states. The rules of law binding upon States therefore emanate from their own free will as expressed in conventions or by usage generally accepted as expressing principles of law (Internationella domstolen)

8 Den internationella rättens källor Enligt ICJ finns följande rättskällor: Konventioner/fördrag: Formella överenskommelser mellan stater. Kan ingås av stater och IO:s och gäller för de ingående, samtyckande parterna. När konventioner/fördrag är i kraft gäller principen pacta sunt servanda stater är juridiskt bundna att följa de avtal de ingått.

9 Den internationella rättens källor Sedvanerätt: Juridisk praxis som har uppstår och fortlever mellan stater. Följer av principen opinio juris att stater uppfattar sig vara juridiskt bundna att agera på visst sätt. Vilar ej på underskrivna dokument utan på staters handlingar. Kräver konsekvent handlande över tid. Binder alla medlemmar i det internationella samfundet. Kan uppstå t ex genom icke bindande resolutioner tagna av Generalförsamlingen.

10 Den internationella rättens källor Generella rättsprinciper erkända av civiliserade stater: Liknar sedvana. Likartade, gemensamma, generella rättsprinciper som återfinns i alla staters rättssystem.

11 Den internationella rättens källor Subsidiära källor: Juridiska beslut och lärda författare. Prejudicerande fall från ICJ och vad rättsteoretiker har skrivit. Kan bara nyttjas när andra rättskällor inte ger vägledning.

12 Soft law mjuk lagstiftning Icke bindande, men ofta åtlydda, dokument. Vanliga inom miljö, MR, och utvecklingsområdet. Mindre formella och lättare att upprätta, ändra och avsluta. Kan bli opinio juris!

13 Soft law mjuk lagstiftning Soft law källor: Företalet till FN stadgan. Deklarationer från GF och Rådet för MR (UDHR 1948). Resolutioner och utlåtanden om enskilda länder. Deklarationer från mellanstatliga konferenser (Rio deklarationen, COP). Riktlinjer, tolkningsråd, rekommendationer från experter och IO:s.

14 Internationell rätt och IR teori Realismen Å ena sidan Stater är den enda aktörerna som spelar roll. Internationella organisationer/institutioner och NGO:s är sekundära Materiella faktorer styr. Ekonomiska, militära resurser snarare än sociala/idémässiga Staters ser till sin egen säkerhet. Ökad makt ger ökad säkerhet; självhjälp före regelföljande Å andra sidan Klassiska realister betonande vikten av etik och moral. Internationell rätt viktigt, men inte (alltid) styrande för staters agerande Realismen erkände positiv rätt som objektiv, icke vidskeplig och bindande Internationell rätt enbart möjlig i en fungerande maktbalans!

15 Internationell rätt och IR teori Liberalism Internationell rätt uttrycker det internationella samfundets värderingar; i synnerhet mänsklig värdighet, fred och liberal demokrati. Internationell rätt uttrycks i mer än formella fördrag och sedvanerätt uttrycks i hela den internationella policyprocessen. Stater inte de enda viktiga aktörerna på den internationella rättens område finns IO:s som skapar internationell rätt, såsom WTO och EU. Visserligen delegerat från stater, men liberaler menar att de har en i hög grad oberoende status.

16 Internationell rätt och IR teori Konstruktivism Konventionell konstruktivism: Fokuserar på idéer, men är inte normativ/kritisk. Tydliga beröringspunkter mellan internationell rätt och politik. Kritisk konstruktivism/ Critical legal theory Internationell rätt är politisk och uttrycker politiska värderingar; är inte objektiv och värderingsfri. IL studiet bör inte (enbart) fokusera på vilken roll rätten har för stater beteende, utan även på rätten som diskurs och maktuttryck.

17 Tillämpning: Krigets lagar och moral Artikel 2(4) i FN stadgan förbjuder aggressivt krig. Är denna restriktion moraliskt acceptabel? Jus ad Bellum. Rättfärdigt krig. Mer tillåtande än positiv rätt.

18 Tillämpning: Krigets lagar och moral Jus ad Bellum principer: 1. Substantiella Rätt intention Rättfärdig orsak Proportionalitet Sista utväg

19 Tillämpning: Krigets lagar och moral 2. Rimlig chans att lyckas. 3. Proceduriella krav: Legitim auktoritet. Krigsförklaring.

20 Tillämpning: Krigets lagar och moral Jus in Bello Rättvisa i krig. Stor överensstämmelse mellan internationell humanitär rätt och moraliska principer. Principer: 1. Distinktion. Aggression får ej riktas mot civila. 2. Proportionalitet. 3. Nödvändighet. 4. Rättvis behandling av krigsfångar. 5. Inga malum in se metoder (våldtäkt, tvinga soldater att strida mot egna, farliga vapen).