Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket
|
|
- Birgitta Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet UN Convention on Biological Diversity Rio de Janeiro
2 CBD Artikel 8(j): Varje fördragsslutande part skall, så vitt möjligt och om så är lämpligt: 8 j) med förbehåll för dess nationella lagstiftning respektera, bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ursprungliga och lokala samhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, och främja en bredare tillämpning av dessa, med godkännande och deltagande av innehavarna av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor, samt främja rättvis fördelning av nyttan som uppkommer vid utnyttjandet av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor. Vilka är ursprungliga och lokala samhällen med traditionella livssätt? International Indigenous Forum on Biodiversity: traditional knowledge and customary use are present in all countries, in local communities. Article 8j and related provisions are universal commitments made by all Parties of the convention, and not only those countries where indigenous peoples live. 2
3 CBD Artikel 10(c): Varje fördragsslutande part skall, så vitt möjligt och om så är lämpligt: skydda och uppmuntra sedvanligt nyttjande av biologiska resurser i enlighet med traditionella kulturella sedvänjor som är förenliga med kraven för bevarande och hållbart nyttjande. Arbetsprogram och dokument 3
4 Pågående inom CBD Utarbetande av arbetsplan för artikel 10c: Föreslagna generella principer : Fullt och effektivt deltagande av urfolk och lokala samhällen TEK får samma värde och respekt som annan kunskap Holistiskt perspektiv Ekosystemansatsen Tillträde till lokal kunskap efter i förväg avgivet, informerat medgivande Utveckling av indikatorer för traditionell kunskap och hållbart sedvanebruk Arbetsplan för 10c a) Att införa policy och praxis för hållbart sedvanligt nyttjande av biologiska resurser i nationella strategier och aktionsplaner för biologisk mångfald [ ]; b) Att främja och stärka initiativ från lokalsamhällen som stärker och bidrar till genomförande av artikel 10 c) och att samverka med urfolk och lokalsamhällen i gemensamma aktiviteter för ökat genomförande av artikel 10 c); c) Att identifiera bästa metoder (best practice) för fullt och effektivt deltagande av urfolk och lokalsamhällen och användning av traditionell kunskap och hållbart sedvanebruk samt lokala förvaltningssystem i förvaltning av skyddade områden, inklusive marina skyddade områden 4
5 Vem bör genomföra? Alla areella myndigheter + beslutsfattare Hela samhället (bl a Skolverket, universitetsvärlden) Hela samhället Fullt och effektivt deltagande TEK får samma värde och respekt Holistiskt perspektiv Alla areella myndigheter + beslutsfattare Hela samhället Ekosystemansatsen Tillträde till lokal kunskap endast efter medgivande från kunskapsbärarna Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Dess medel är förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. 5
6 Konventionen definierar landskapet som ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Den europeiska landskapskonventionen gäller i Sverige sedan 1 maj Den europeiska landskapskonventionen gäller i Sverige sedan 1 maj Genom att ratificera konventionen förbinder sig Sverige att arbeta in konventionens intentioner i sin nationella lagstiftning och politik. I Sverige har åtta myndigheter fått i uppdrag att samordna arbetet med att införa och tillämpa ELC. I samordningsgruppen ingår Riksantikvarieämbetet, Boverket, Jordbruksverket, Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Trafikverket. 6
7 Unescos konvention om det immaterialla kulturarvet Detta immateriella kulturarv, som överförs från generation till generation, återskapas fortlöpande av samhällen och grupper i förhållande till deras omgivning, deras ömsesidiga förhållande till naturen och deras historia och ger dem en känsla av identitet och kontinuitet, och främjar därigenom respekten för kulturell mångfald och mänsklig kreativitet. 7
Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser
Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald Sveriges lantbruksuniversitet Lokal och traditionell kunskap Folklig
biologisk mångfald samt relevanta beslut från partsmötena 2010 och 2014
Översättningar: Arbetsprogrammet för nationellt genomförande av artikel 8j inom FN:s Konvention om biologisk mångfald samt relevanta beslut från partsmötena 2010 och 2014 Beslut fattade inom FN:s Konvention
Tkarihwaié:ri etisk uppförandekod för att säkerställa respekt för urfolksoch lokala samhällens kulturella och immateriella arv
Översättning: Tkarihwaié:ri etisk uppförandekod för att säkerställa respekt för urfolksoch lokala samhällens kulturella och immateriella arv Framtagen inom FN:s Konvention om biologisk mångfald CBM:s skriftserie
Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Vad ELC är? En överenskommelse mellan länder En vision för landskap En checklista för varje land En åtagande för stat och kommun
Europeiska landskapskonventionen Leif Gren, handläggare, Riksantikvarieämbetet i t t Vad ELC är? En överenskommelse mellan länder En vision för landskap En checklista för varje land En åtagande för stat
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
GIIJTO! GIITU! Tack för mig
GIIJTO! GIITU! Tack för mig Motivering: Området är ett enastående exempel på hur jorden har utvecklats framför allt geologiskt och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Här finns även
Hur bör Sverige genomföra artiklarna 8j och 10c i syfte att uppnå Aichi-mål 18 i FN:s Konvention om biologisk mångfald?
Hur bör Sverige genomföra artiklarna 8j och 10c i syfte att uppnå Aichi-mål 18 i FN:s Konvention om biologisk mångfald? Ett uppdrag från Naturvårdsverket 2013 Håkan Tunón, Marie Kvarnström, Weronika Axelsson
Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson
Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson 2012-09-28 Jag kommer att prata om Den europeiska landskapskonventionen bakgrund och syfte Vad innebär Landskapskonventionen för Sverige? Skånska
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Täkter hot eller tillgång eller både och?
Täkter hot eller tillgång eller både och? Värdering av naturresurser Karin Grånäs och Gunnel Ransed, SGU Grus, Sand, bergkross Naturlandskap Geologisk mångfald Utbildning, forskning, vetenskap Rekreation,
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012.
YTTRANDE 2012-07-05 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM c/o Redovisningshuset Sundsesplanaden 2 registrator@environment.ministry.se S-824 30 HUDIKSVALL magnus.bergström@environment.ministry.se
ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,
Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000
Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges
Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige
Policy för byggnader på friluftsmuseer i Sverige. 1311105 Inledning Friluftsmuseerna består av många olika verksamheter som tillsammans skapar den speciella form av museiverksamhet som ett friluftsmuseum
Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor
Till dig som arbetar med Leader Leader till gagn för landskapsfrågor 2 Foto omslag: Shutterstock Foto: Catharina Engström Hellström Landskapsperspektiv en väg till samverkan Vi har alla ett förhållningssätt
Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström
Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström Traditionell kunskap? Traditionell kunskap Traditionell teknisk kunskap / know-how Kulturella uttryck Traditionella
Skärgårdens kulturarv och dess potential. Marcus Lepola, FM, museiforskare. Biosfärområdets vinterträff
Skärgårdens kulturarv och dess potential. Marcus Lepola, FM, museiforskare. Biosfärområdets vinterträff 5.2.2016 Vad är kulturarv? Kulturarvet utgörs av vad tidigare generationer skapat och hur vi i dag
Konventionen om biologisk mångfald 5 20
Konventionen om biologisk mångfald 5 20 Artikel 5 samarbete Varje fördragsslutande part skall, så vitt möjligt och om så är lämpligt, samarbeta med andra fördragsslutande parter direkt eller, där så är
ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling
arkitektur konflikt naturtyp ekosystem tidsdjup rörelsemönster minnen ruralt fysiska strukturer ekologiska samband estetik arena hydrologi implementering produktion vyer landskaps känsla riktning hållbart
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Inledning Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt
LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet
LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet Magnus Ljung, SLU Bohusläns museum 14/10-2017 Mitt upplägg Landskapskonventionen som uttryck för megatrender i samhället Vetenskapliga och politiska
Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige
Datum 2011-02-28 Dnr 301-3954-2010 Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige Sammanfattning Riksantikvarieämbetets förslag i sammanfattning:
PM Landskapsbild Linjekoncession Edshultshall. Medverkande. Utredare och text: Fotomontage/GIS: 2 WSP Environmental
Medverkande WSP Environmental Uppdragsansvarig: Utredare och text: Fotomontage/GIS: Figurer & illustrationer: Göteborg WSP, om inget annat anges @WSPGroup.se 2 WSP Environmental INLEDNING Föreliggande
15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk
FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet
Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010
Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som
Kulturen i Örnsköldsvik
Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Ingenting om oss utan oss
Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och
Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik
Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.
Tradi&onell kunskap om växter och naturbruk Hur dokumentera, bruka och skydda?
Tradi&onell kunskap om växter och naturbruk Hur dokumentera, bruka och skydda? Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala UN Conven&on on biological diversity ar&cle
ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497.
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.10.2012 PE497.932v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5 Eva Joly (PE497.792v01-00) Belo Monte-dammprojektet i Brasilien AM\915933.doc PE497.932v01-00 Förenade
Riksantikvarieämbetets strategiska plan
Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete
Synpunkter inför återrapporteringen av uppdraget om den europeiska landskapskonventionens
Datum 2011-02-28 Dnr 301-3954-2010 Synpunkter från samverkansmyndigheter och organisationer Energimyndigheten Boverket Skogsstyrelsen Länsstyrelserna Naturvårdsverket Jordbruksverket Västra Götalandsregionen
Klimatarbetet i praktiken
Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Fem år med landskapskonventionen. Anders Hedlund, Riksantikvarieämbetet
Fem år med landskapskonventionen Anders Hedlund, Riksantikvarieämbetet Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet (inte EU!) 2000: ELC formuleras 2011: Införd i Sverige 2016: 38 länder Innehåller
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Fiskeriutskottet 2012/0278(COD) 3.4.2013 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från fiskeriutskottet till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet över förslaget till Europaparlamentets
Uppdrag till Riksantikvarieämbetet att utarbeta en nationell världsarvsstrategi
Regeringsbeslut I:7 2017-10-19 Ku2017/02183/KL Kulturdepartementet Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm Uppdrag till Riksantikvarieämbetet att utarbeta en nationell världsarvsstrategi Regeringens
Traditionell kunskap för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald
2018 Traditionell kunskap för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald Förslag på åtgärder för implementering av artiklarna 8(j) och 10(c) i Konventionen om biologisk mångfald (CBD) Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet
Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet Information om olika typer av organismer på molekylär nivå finns idag i databaser och användningen av dessa databaser genomsyrar i princip alla grenar av
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län
Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län Vad är havsplanering? Havsplanering är en demokratisk process som leder
LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?
LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN? Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Handelshögskolan Göteborgs Universitet 2018-11-16 LANDSKAPET många samhällsintressen möts många aktörer
Traditionell kunskap
SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2018-03-01 Ärendenr: NV-02168-17 Traditionell kunskap Redovisning av ett regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L
Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid
Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid CEMUS 9 oktober 2018 Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald, Uppsala Upplägg Rio 1992 och biologisk mångfald Urfolk
Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Institutet för språk och folkminnen
Regeringsbeslut 10 2015-12-10 Ku2015/02965/LS (delvis) Kulturdepartementet Institutet för språk och folkminnen Box 135 751 04 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende Institutet för språk och folkminnen
Kunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) En aktivitet inom Miljömålsrådets åtgärdslista. Växjö 6 september 2018
Kunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) En aktivitet inom Miljömålsrådets åtgärdslista Växjö 6 september 2018 Kunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) Program
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Program för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD
1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas
RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Vision för kulturmiljöarbetet till 2030
RIKSANTIKVARIEÄMBETET Vision för kulturmiljöarbetet till 2030 2 Vision för kulturmiljöarbetet Bakgrund: Riksantikvarieämbetet har under 2014 2016 haft regeringens uppdrag att ta fram en samlande vision
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Underlag till nationell arkitekturpolicy nationell arkitekturpolicy 72
Underlag till nationell arkitekturpolicy nationell arkitekturpolicy 72 Det offentliga rummets arkitektur sammanbinder byggnader och landskap. Foto: Ulrika Åkerlund 10. Allmänna och offentliga platser Platser
REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar
Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi Mitt förhållningssätt till hållbarhet The doughnut ett rättvist och säkert handlingsutrymme för mänskligheten
Årsrapport 2010 NAPTEK
Årsrapport 2010 NAPTEK Nationella programmet för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald vid Årsrapporten är skriven av: Håkan Tunón, Centrum
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Kuvat: Joonas Luukkonen, Mats Tuominen, Jouko Tanskanen / Helsingin kaupunginmuseo, Michael Holler, Helsingin kaupunginmuseo, Marjut, Eero Roine,
Kuvat: Joonas Luukkonen, Mats Tuominen, Jouko Tanskanen / Helsingin kaupunginmuseo, Michael Holler, Helsingin kaupunginmuseo, Marjut, Eero Roine, Lasten ja nuorten puutarhayhdistys, Rimpparemmi, Cartina/Henrik
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 2.7.2010 B7-.../2010 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7-.../2010 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s strategiska
Stärkt beredskap => fossilfritt samhälle? Michael Åhlman Uppsala kommun 5.E December 2018
Stärkt beredskap => fossilfritt samhälle? Michael Åhlman Uppsala kommun 5.E December 2018 Utmaningen En god livsmiljö som ryms inom de planetära gränserna Vatten Mark- och mineralanvändning Miljöfakturor
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
12950/17 hg/sk 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:
Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Regeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10
Regeringen Regeringsbeslut 1:10 2017-06-22 Ku2017/01563/KL Kulturdepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Statens jordbruksverk,
Framtagna inom FN:s Konvention om biologisk mångfald
Översättning: Akwé:Kon frivilliga riktlinjer för genomförande av kultur-, miljö- och socialkonsekvensbeskrivningar av projekt som är tänkta att ske på, eller sannolikt kommer att påverka, heliga platser
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011
Kommittédirektiv Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet Dir. 2011:17 Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över lagstiftningen
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE
Kulturarv UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den idéburna sektorn.
Workshop: Veta att, veta hur, kunna och vilja om att gå från ord till handling i relation till hållbar utveckling
Workshop: Veta att, veta hur, kunna och vilja om att gå från ord till handling i relation till hållbar utveckling Professionella och andra aktörers villkor till förändring och lärande Exempel från CBD,
Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011
Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan
Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS
En hållbar förvaltning av kulturarvet en nödvändig förutsä7ning för utveckling Nils Ahlberg Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING
Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?
Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar
Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft
Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.
Sigtunaprojektet landskapet i centrum
Sigtunaprojektet landskapet i centrum Europarådets landskapskonvention tillgänglighet och multifunktionalitet Presentation 31 maj, Stockholms Universitet Golfbanan en arena för idrott, friluftsliv och
Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse
Riksantikvarieämbetet utvecklar Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse 1 Förord Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse är utgiven av Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets
Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).
Mål och delmål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Stor inverkan nationellt (ja/) Verksamhet inom myndigheten som avses samt om
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH
Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH viveka.palm@scb.se En bred agenda Universell 17 mål, 169 delmål, 232 indikatorer
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet
Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse
Njunjuš En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än mindre folk i världen, med en självklar rätt
Integrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!
Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet
1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.
IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest
IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än