Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Transkript

1 Njunjuš En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

2 Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än mindre folk i världen, med en självklar rätt till självbestämmande. De orden har våra tidigare politiska företrädare antagit på den VII:e Nordiska samekonferensen i Jiellevárri/Váhtjer/Gällivare Ord som idag är lika aktuella som då och är inledningen på Njunjuš, vårt visionsdokument. Vår vision är: EN LIVSKRAFTIG SAMISK RENSKÖTSEL OCH KULTUR GENOM TRADITION OCH FÖRNYELSE 2

3 Vilka är vi? Sámiid Riikkasearvi (SSR) bildades 1950 med både sameföreningar och samebyar som medlemmar. Vårt uppdrag är att arbeta för renskötseln, samer och våra övriga näringar. Renskötseln genomgår ständigt förändringar men vår grundfilosofi för arbetet med renskötselfrågor kvarstår; att verka för en livskraftig och hållbar renskötsel som har bas i den samiska traditionen som i sin tur skapar förutsättningar för en stark och livskraftig samisk kultur. SSR:s vision utgår ifrån de rättigheter som vi under lång har upparbetat och som erkänts både inom nationell och internationell rätt. Rätten till självbestämmande är den mest centrala delen av alla mänskliga rättigheter. Den är en förutsättning för förverkligandet av våra mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Vår rätt till mark och vatten har uppstått genom att vi brukat land och vatten under mycket lång tid. SSR hämtar inspiration kraft och styrka från vår natur, våra traditionella kunskaper, våra rättigheter samt från våra äldre. Våra traditioner och vår kunskap ska vi förvalta till de kommande generationerna. För att vi ska kunna uppnå vår vision måste vi själva leda diskussionen och arbetet med vår framtid. Ett steg i detta är att genom traditionell kunskap och ny kunskap är viktiga faktorer för att utveckla det samiska samhället. Vår kultur med renskötseln, vårt språk och våra övriga samiska näringar ska utvecklas på ett sätt som stärker våra medlemmar. SSR:s visionsdokument ska ge både styrelse, medlemmar samt kanslipersonal en vägledning för hur arbetet ska bedrivas för att en positiv utveckling ska uppnås. Vår värdegrund liknar árran (eldstaden) i en kåta med árranstenarna runt omkring elden. De sex stenarna symboliserar de viktiga grundpelarna som vår vision vilar på: 3

4 Ledarskap Vi utgår från vårt eget samiska ledarskap som är icke-hierarkiskt. SSR:s styrelse samebyar och sameföreningar har valda styrelser, de har en formell ledning. En siida i samebyn har sitt eget ledarskap och självbestämmande på sin nivå. Därför menar vi att Sápmi inte består av en hierarkisk struktur utan vi ser oss själva som en del av Sápmi, varken mer eller mindre än någon annan. Kultur Vi har en egen levande kultur som ständigt förändras och utvecklas. Vår verksamhet ska utgå ifrån vår kultur och våra egna traditionella kunskaper. Renskötseln grundar sig på traditionell kunskap men anpassar sig oavbrutet efter det moderna samhället. Vårt arbetssätt ska vara anpassat till det moderna samhället men med förankring i den traditionella kunskapen. T.ex. vid vårt årliga landsmöte som är SSR:s högsta beslutande organ inleder vi alltid landsmötet med vår egen jojk. Vi har alltid tolkar vid landsmötena så att våra medlemmar ska kunna uttrycka sig på sitt modersmål. Renskötsel Vår vision är en livskraftig, hållbar och levande renskötsel med framtidstro. Renskötseln är en av de traditionsbärande levnadssätten som idag är lika levande som förr. Renskötseln är ett sätt att leva och tänka. SSR har därför bytt ut rennäring mot det holistiska begreppet renskötsel. 4

5 Natur Vi har en egen förståelse av naturen. För oss är naturen helig, andlig och levande. Vi förbrukar inte den, vi ger istället tillbaka till naturen och vi tar aldrig mer än vad vi behöver av vår natur. Den samiska, traditionella förståelsen natur både inom renskötseln och SSR måste utgå ifrån vårt tankesätt. SSR tror på en framtid för renskötseln och vi ska hålla kvar vid vårt traditionella synsätt på naturen. Naturen är en förutsättning för renskötseln. Vi samer har ärvt land och vatten av våra förfäder och vi ser naturen och människan som en helhet. Vi förvaltar vårt arv till kommande generationer. Med en stark och livskraftig renskötsel stärks plattformen för kulturen som därmed får större möjligheter att bevaras och vidareutvecklas. Kulturen och renskötseln är tätt sammankopplade och klarar sig inte utan varandra. En stark och livskraftig renskötsel är öppen för förändringar. Vi ser renskötseln som en av de viktigaste grundstenarna för den samiska kulturen. SSR har en viktig uppgift att arbeta för att våra näringar ska vara fungerade och ekologiska. Renskötarna måste få känna arbetsro, oavsett var de befinner sig i renskötselområdet. Utan arbetsro finns det heller ingen glädje eller framtidstro. Samiskt näringsliv SSR:s vision är att det samiska företagandet ska utvecklas och att fler ska kunna leva på sitt företag och företagare ska även kunna anställa personer. SSR:s vision är ett samiskt företagande som utgår från en ömsesidighet mellan natur och människa och som är i harmoni med renskötseln. Vi vill stödja och uppmuntra att det samiska näringslivet ska utvecklas och växa. Samiskt språk Vårt samiska språk har en central plats i den samiska kulturen och är en del av vår identitet både som människor och som grupp. Vårt modersmål är samiska oavsett om vi har förlorat språket eller inte. Vår vision är att användningen av det samiska språket ska öka inom SSR. Det samiska språket är en viktig del i Sápmi. Varje samisk dialekt är betydelsefull och ska stödjas och utvecklas till ett modernt kommunikationsmedel.

6 Strategier för hur vår vision ska uppnås Sámiid Riikkasearvi har en viktig roll när det gäller att sprida kunskap till det omgivande samhället. Vi ska vara en offensiv och trovärdig organisation med hög kompetens som i vårt arbete tar utgångspunkt i våra egna samiska värderingar. SSR ska vara en organisation som agerar istället för reagerar. Att arbeta för ett livskraftigt Sápmi där vårt behov av att nyttja land och vatten för vår försörjning (renskötsel) är tryggad i enlighet med gällande folkrättsliga principer. I detta arbete har samebyarna huvudansvaret för förvaltningen av vårt land och våra resurser. Vi kallar det för iešheanalaš, egenmakt. (sal,sas,sau) Att arbeta med en utveckling av renskötseln som är holistiskt, det vill säga hållbar och ekonomiskt bärkraftig som både tar hänsyn till kultur och livsstil. Vi kallar denna livskraftiga renskötsel för bistevaš boazoealáhus. (SaL,SaS,SaU) Att sträva efter att medlemmarnas behov säkerställs. För SSR är det av högsta betydelse att ha en god relation med våra medlemmar, det är endast genom denna relation som vi kan möjliggöra ett framgångsrikt arbete. Denna strävan mot enighet med medlemmarna kallar vi aktavuohta, (SaL,SaS,SaU). Att arbeta med att stödja sameföreningarna för att föreningarna ska kunna utvecklas utifrån sina egna behov. Sameföreningarna ska få bättre förutsättningar för att fungera som ett viktigt instrument för att öka förståelsen för renskötsel och samisk kultur. Vi kallar denna förståelse för ipmárdus.sal,sas, SaU) Att arbeta för att vi samer alltid ska kunna känna stolthet över vårt arv, vårt språk och vår identitet. Den dubbla kulturella kompetensen som vi innehar är en stor resurs och tillgång. Vi kallar denna flerkulturkompetens för mánggakultuvrralašvuohta.(sal,sas,sau) Att arbeta för att vi samer inte bara skall vara synliga i Sverige och i Norden, utan även globalt. Vi ska skapa fler möjligheter att vara med och påverka sakfrågor som berör renskötseln, våra samiska näringar och kultur på en internationell nivå. För oss samer är det oassalastin, omvärldsdeltagande. (SaL,SaS,SaU) Dessa konventioner och stadgar visar vilka rättigheter vi har som folk: FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (ECHR) Urfolksdeklarationen (UNDRIP) Internationella konventionen om utrotande av rasdiskriminering (CERD) Internationella konventionen om civila och politiska rättigheter (ICCPR) Internationella konventionen om biologisk mångfald (CBD) FN:s barnkonvention Nordisk samekonvention under utarbetande ILO 111 om rätten att inte diskrimineras i arbetslivet mm. ILO nr 169. Ej antagen i Sverige. Konventionen om biologisk mångfald. 8 j. *FN:s konvention om medborgerliga rättigheter. 6