TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017
|
|
- Christian Mattsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017 Samerna är ett självständigt folk och liksom andra folk har vi rätt till våra liv och att själva bestämma i frågor som rör oss. Grunden för samiskt liv är Sápmi, arvet från vår moder Solen och vår fader Jorden. Marker och vatten där vi i alla tider levt, innan riksgränser splittrade vårt land. Det samiska språket- det gyllene språket bär och befäster vår samhörighet med våra marker och vårt folk. Samerna har genom långvarigt bruk förvärvat rätten att förvalta sitt territorium, och vi har kunskap och kännedom om förutsättningarna för liv är i dessa områden. Denna kunskap skall utgöra basen för förvaltningen av områdets resurser. Förutsättningen för att vårt samhälle och våra liv skall bestå och utvecklas är en förvaltning som grundar sig på våra behov och värden. I åminne av att det förflutit hundra år sedan Elsa Laula Renberg samlade samer på båda sidor om riksgränsen ser vi att många av de frågor som var aktuella under detta första möte fortfarande är aktuella idag. Dessa frågor behöver få en lösning för att vi, utifrån våra egna förutsättningar, skall kunna utveckla vårt samhälle. För att det samiska folket skall kunna leva på ett ansvarfullt sätt och kunna fira nästa hundra år måste vinningslystna stater i Sápmi upphöra med att hindra vår rätt till självbestämmande. 1
2 Samernas 21. konferens, representeras av Samerådets medlemsorganisationer, som samlats i Tråante (Trondheim) februari 2017 med anledning av hundraårs-jubileet av den första nationella samekonferensen, tackar Tråante för vår vistelse och uttalar att: Det samiska folket har de rättigheter som beskrivs nedan; Samtliga krav och positioner som presenteras nedan är i linje med gällande eller i något fall snabbt framväxande folkrättsbestämmelser; Förbinder sig att arbeta för att dessa förverkligas, och kräver att staterna innanför Sápmi gör det samma. a. Självbestämmande Grundlag och gemensamt Sameting 1. Samernas rätt till självbestämmande har sin grund i det samiska folket, som utgör en nation. Historiskt har samerna själv beslutat över kulturen, samhällen, näringar och landområden. Samerna har alltid haft dessa rättigheter och andra kan inte definiera eller beröva samerna dessa. 2. De samer som lever och verkar i Sápmi, men också samer som bor utanför de samiska traditionella områdena, utgör den samiska nationen. 3. Arbetet ska inledas för att etablera ett Saemiedigkie som representerar samtliga samer som tillhör den samiska nationen. 4. Staterna ska respektera Saemiedigkie som det organ genom vilket det samiska folkets rätt till självbestämmande huvudsakligen utövas, och som den huvudsakliga representanten för den samiska nationen. 5. Norge, Sverige, Finland och Den Ryska Federationen, ska understödja och under inga omständigheter motverka det samiska folkets eller den samiska nationens strävanden att etablera ett gemensamt Saemiedigkie. 6. Den samiska nationen skall arbeta för att stärka och etablera gemensamma samiska institutioner där det anses lämpligt, exempelvis samarbeten kring språk, utbildning, media, och administration av landområden, rättsinstitutioner och förvaltning. 7. Samtidigt ska staterna respektera att det samiska folket såsom övriga nordiska folk utövar sin rätt till självbestämmande inte bara på central, men också på regional och lokal nivå. Det innebär att i frågor som är av lokal eller regional karaktär så fattas samiska beslut på lokal respektive regional nivå. 8. Staterna skall möjliggöra och underlätta för samerna att samarbeta över landsgränserna 2
3 inom samtliga områden, inklusive handel. Omfånget av det samiska folkets rätt till självbestämmande 9. Staterna måste acceptera att självbestämmanderätten även när tillämpad på urfolk såsom det samiska folket är en rätt att utöva effektivt inflytande kring resultatet av de saker som är väsentlig för samerna. 10. Rätten till självbestämmande är en annan rätt jämfört med rätten till konsultation. Det innebär att när enighet inte kan uppnås i förhandlingar, ska inte det samiska folkets vilja vara underordnat de nordiska eller det ryska folkets vilja. 11. I detta sammanhang ska Sápmi erkännas som en distinkt samisk region, där den samiska rätten till självbestämmande är särskilt stark. 12. Staterna är skyldiga att erkänna och implementera den samiska rätten till självbestämmande i lag och genom praxis. Det samiska folkets ekonomiska oberoende 13. Staterna har en skyldighet att tillgodose att det finns ekonomiska och materiella förutsättningar för det samiska folket att förverkliga rätten till självbestämmande. 14. För att samerna verkligt skall kunna utöva självbestämmandet, bör staterna i Sápmi säkerställa att ekonomiska- och materiella resurser överförs till det samiska folket. Denna intäkt ska då placeras hos Saemiedigkie, som vidareförmedlar en del av intäkten till samiska lokalsamhällen, i linje med gängse nordiska staternas praxis for stat, regional och lokal nivå. Samedefinitionen 15. Staterna ska respektera att ett centralt element i det samiska folkets rätt till självbestämmande är rätten att själva definiera vilka individer som ingår i det samiska folket, Saemiedigkie och nationen. b. Samiska rättigheter till, land, vatten och naturresurser Samisk markanvändning som bas för det samiska samhället och rättslig grund 16. Samiskt bruk av land, vatten och naturresurser utgör fundamentet för den samiska kulturen, - identiteten och - samhället. 17. Sápmi är det land och vatten som samerna ägt och besuttit genom traditionellt bruk. Intrång som; gruvor, vattenkraft, vindkraft, och annan grön energi och infrastruktur stjäl land från Sápmi och därmed medför att samers levnadsutrymme minskar, tillika territoriet 3
4 Sápmi, till dess att de områden som tagits återges. 18. Den rättsliga grunden för de samiska rättigheterna till land, vatten och naturresurser är traditionellt bruk. Det innefattar även de saltvatten-områden som samer traditionellt har använt. 19. Bedömningen av om samiskt traditionellt bruk har gett upphov till rättigheter till land, vatten och naturresurser, måste anpassas till den samiska kulturen och samiska rättsuppfattningar. Om samiskt nyttjande av ett territorium fortgått på ett sätt som är i enlighet med den samiska kulturen så har markanvändningen resulterat i egendomsrätt till land. Rätten till restitution 20. Samiska rättigheter till land, vatten och naturresurser är inte begränsade till de områden som samer traditionellt och alltjämt brukar. De rättigheterna innefattar även territorier som samer traditionellt har brukat, men som fråntagits samerna utan samtycke. Det innefattar likaså de områden som gått förlorade genom de domstolsbeslut som tagits innan kravet på att kulturanpassa bedömningen av samiskt traditionellt bruk slagit igenom, eller bekräftats i nationell rätt. Detta inkluderar även områden som beslagtagits för militär verksamhet. Dessa skall demilitariseras. Samiska innehavare av rättigheter till land, vatten och naturresurser 21. Det samiska folket har rätt att äga, använda, utveckla, och kontrollera marker, territorier och resurser inom de områden som de besitter och har besuttit på grund av traditionellt ägande, brukande, förfogande eller på andra sätt erhållit. 22. Det följer direkt av rätten till icke-diskriminering att samiska egendomsrätter till land, vatten och naturresurser har motsvarande rättsliga status som egendomsrätt till mark i allmänhet. Det innebär att bland annat utomstående intressenter inklusive industriella sådana med få undantag, inte har rätt till tillträde till samiska traditionella områden utan uttryckligt samtycke från den samiska egendomsrättsinnehavaren. 23. Samisk renskötsel är en central del av samisk kultur och utgör i stora delar av Sápmi grunden för upprätthållandet och utvecklandet av det samiska språket, den samiska kulturen och det samiska levnadssättet. 24. Som en del av det samiska folket, har de renskötande samerna en distinkt bestämmanderätt i förhållande till territorier, industrietableringar, infrastruktur och rovdjurspolitik. Staterna är skyldiga att erkänna denna rätt. 25. Territorier och platser som är heliga och är av betydande spirituell vikt för de samiska samhällen, skall erkännas och skyddas. Den Gröna kolonismen 4
5 26. Det ovan anförda gäller i motsvarande utsträckning i förhållande till den Gröna Nordiska industrin inklusive vindkraftverk, vattenkraft, vågenergi osv, som konkurrerar med den samiska traditionella markanvändningen. De samiska näringarna inklusive renskötseln är bland de grönaste som finns. Samer har alltid brukat och brukar fortfarande sina traditionella områden på ett ekologiskt ansvarsfullt hållbart sätt. Resultatet av det långvariga samiska nyttjandet av Sápmi har lämnat efter sig få spår som idag inte är synliga. Att då dessa samiska områden i stor utsträckning ska exploateras av det som de nordiska folken definierar som Grön Energi, är därför en paradox. Turism 27. Staterna måste koordinera med det samiska folket kring utveckling av turism som berör den samiska kulturen inklusive inom Sápmi. Staterna måste försäkra att turistindustrin verkar på ett kulturellt-, socialt- och ekonomiskt hållbart sätt. 28. Samernas 21:a konferens ber de Samiska Parlamenten att tillsammans med turistindustrin sammanställa riktlinjer på lämpligt verkande, för att försäkra att den samiska kulturen, det samiska samhället, levnadssättet och naturen respekteras. Vinstdelning 29. Då industriverksamhet tillåts operera på de samiska egendomsrättsinnehavarnas respektive traditionella områden, är dessa rättsinnehavare berättigade till en väsentlig del av den vinst industriverksamheten genererar. c. Samiskt språk, samisk traditionell kunskap samt samiska traditionella uttryck Lagstiftning och policys 30. Utgångspunkten för staternas politik och policys i förhållande till samiskt språk, samisk traditionell kunskap och samiska traditionella uttryck, ska vara att dessa är starkt tillknutna våra traditionella land- och bosättningsområden. Utbildning 31. Som utgångspunkt har alla samiska barn rätt till utbildning, inklusive förskoleutbildning, i och på samiska och i övrigt anpassad till samisk kultur. 32. Staterna är skyldiga att effektivt implementera denna rätt. Inom de samiska traditionella områdena är rätten till utbildning i och på samiska absolut. Även utanför de traditionella samiska områdena har samiska barn rättigheter att få undervisning i och på samiska och i samisk kultur. 33. Det understryks att i vilken utsträckning samiska barn har rätt till utbildning i 5
6 och på samiska med respekt för deras kulturella bakgrund, inte ska styras av deras geografiska hemvist. Lokala eller regionala subjektiva politiska beslut får ej avgöra om samiska barn får tillgång till den form av undervisning som de har rätt till. 34. Samiska barns undervisning ska vara anpassad till deras kulturella bakgrund både i och utanför de samiska traditionella områdena. För att säkra en likvärdig undervisning ska effektiva åtgärder verkställas för att samiska barn får tillgång till deras samiska kultur. 35. Undervisning för samiska barn, vars familjer är verksamma i de samiska traditionella näringarna och kulturutövande, ska utformas så att barnen har möjlighet att delta i dessa utövande. 36. För att säkerställa ovanstående punkter är det nödvändigt att stärka samiska läroplanen och lärarutbildningarna utifrån samiska önskemål. Vuxenutbildningar och lärlingsutbildningar 37. Staterna ska i största möjliga utsträckning arbeta för att vuxna samer som inte tidigare haft möjlighet att tillägna sig det samiska språket, historian och traditionella kunskapen får möjlighet att göra det. På samma sätt skall det ges relevant möjlighet för de samisktalande vuxna att tillägna sig och utveckla skrivkunnigheten och grammatiken på sitt modersmål. Samiska platsnamn 38. Staterna ska officiellt erkänna och synliggöra samiska traditionella namn på fjäll, sjöar, älvar, andra platser, samt orter. Traditionell kunskap och traditionella kulturella uttryck 39. Samerna har rätt att bestämma över samisk traditionell kunskap och samiska traditionella kulturella uttryck. 40. När det är praktiskt omöjligt för samerna att kontrollera sådan kunskap och sådana uttryck som redan återfinns i vad konventionell immateriella rätten definierar som the public domain, har samerna rätt till del av den vinst som uppstår genom nyttjandet av sådan kunskap och sådana uttryck. 41. Staterna ska implementera dessa rättigheter genom lagstiftning, inklusive i förhållande till turistindustrin, samt genom internationella avtal och internationellt samarbete för att förhindra illegitimt nyttjande av samisk traditionell kunskap och samiska kulturella uttryck internationellt och nationellt. Samisk hälsa 42. Samerna har rätt till bästa möjliga uppnåeliga hälsa, inklusive psykisk sådan. Staterna skall tillhandahålla hälsoväsen språkligt och kulturellt anpassat samerna. 6
7 43. Staterna ska implementera denna rätt, genom erkännande av samiska rättigheter, undvikande av diskriminering och marginalisering av det samiska folket, samt genom att eliminera trakasserier av samiska individer. Akademi och forskning 44. Forskning som är relevant för samer är användbart för både samer och majoritetssamhället. Därhän bör samiskt självbestämmande i forskning relevant för samer stärkas. 45. Forskningsinstitutioner skall samarbeta med det samiska samhället om forskningsetiska regler gällande för samisk forskning. (Grundspråk: svensk) 7
Jokkmokksdeklarationen
Jokkmokksdeklarationen Förklaring från den första sameparlamentarikerkonferensen Jokkmokk 24 februari, 2005 Den historiska och första Sameparlamentarikerkonferensen, sammansatt av representanter från Sametingen
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 Resolutionen framlades under Samiskt parlamentariskt råds ungdomskonferens Dålle Dolla Dållå Dålla den 8 februari 2017. Förarbetet med resolutionen har
Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.
Yttrande 2017-04- 02 Sámediggi Box 90 981 22 Kiruna Remiss Nordiska Samekonventionen. Sámiid Riikkabellodat har tagit del av rubr förslaget och vill för sin del lämna följande synpunkter. Bakgrund Inledningsvis
att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser,
NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Finland, Norge och Sverige, som konstaterar att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Inledning Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt
NORDISK SAMEKONVENTION
NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Sverige, Finland och Norge, som konstaterar - att samerna är urfolket i de tre länderna, - att samerna är ett folk bosatt över landgränserna, - att det samiska folket
Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram
Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram Upprättat till landsmötet 2016 Inledning Detta dokument fastställer Riksorganisationen Same Ätnams (RSÄ) visioner, målsättningar, värdegrunder och åsiktsförklaringar.
Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse
Njunjuš En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än mindre folk i världen, med en självklar rätt
Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)
Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Eva-Lisa Myntti, jurist Fredrik Juuso, näringshandläggare Motivet för varje enskild aktör att medverka i strategins genomförande är primärt den egennytta
Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!
Dags för en förändring Same ska få vara same Din röst är den viktigaste! Valprogram 2009 Landspartiet Svenska Samer har långsiktiga mål för framtiden. Vi kommer att arbeta för dessa mål de närmaste fyra
Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie
Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska
Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)
REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker
Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen. Den svenska statsbildningen bygger på
Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna
Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser
Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser Håkan Tunón Centrum för biologisk mångfald Sveriges lantbruksuniversitet Lokal och traditionell kunskap Folklig
YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM
Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemoria - Lagstiftning för genomförande av Nagoyaprotokollet ( M2014/1331/R) Sametingets uppgift är att medverka i samhällsplaneringen och bevaka att
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER Våra huvudmål inför kommande mandatperiod 2017 En av de viktigaste frågorna för Álbmut är att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive
I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE
I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE Valprogram 2013 1. Medvetenhet Det högsta värdet för oss samer är vår kultur, historia och natursyn där våra språk, våra traditioner och våra rättigheter är oumbärliga
Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/
Vuovdega Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/ Sametingspartiet Vuovdega-Skogssamerna bildades 1993, inför det första Sametingsvalet. Vi är ett renodlat samepolitisk parti, som står fria från samiska särintressen
Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010
Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som
VI SAMER PARTIPROGRAM
VI SAMER VI SAMER PARTIPROGRAM RENAR OCH ROVDJUR - Faktisk kostnad för rovdjurssskador ersätts - Rovdjursantal anpassas efter rennäringen - Ersättning för rovdjur i annat land - Björn och örn ersätts efter
Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,
UPPFÖRANDEKOD FÖR ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER OCH KONSULTER TILL MARTINSONS
UPPFÖRANDEKOD FÖR ENTREPRENÖRER LEVERANTÖRER OCH KONSULTER TILL MARTINSONS 1. Inledning För oss på Martinsons är det naturligt att gå i utvecklingens första led. Vi är en föregångare inom det industriella
1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
En ny politik för det samiska folket
Enskild motion MP1402 Motion till riksdagen 2018/19:903 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) En ny politik för det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
Jakt- och Fiskesamerna
SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra
Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N
Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N Varför frågan om deltagande och samråd? Deltagande i offentliga angelägenheter en mänsklig rättighet,
Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen
Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen Lagstiftning, FPIC och ILO Malin Brännström Skellefteå den 24 januari 2017 Vad jag ska prata om idag Lagstiftningen. Centrala
Samediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget
Samediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:3.. SAMMANTRADESPROTOKOLL 2018:3 1-8 N uoraidraddi V Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum Gåbddesavvun/Bredsel Baiki ja aigi /Plats
Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket
Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala
Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012
Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 V i s i o n e r 2 0 12 Grundläggande ideologi Albmut Folket konstaterar att samiska folket är nämnt vid namn i Sveriges grundlag, Regeringsformen
Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk
Kulturdepartementet Ku.remissvar@regeringskansliet.se Ku2017/01905/DISK Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, 96 222 Jokkmokk Förbundet Sáminuorra har beretts möjligheten att yttra sig över betänkandet
PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum 23.2.2007
PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Regeringsrådet Mirja Kurkinen Utgivningsdatum 23.2.2007 Typ av publikation
För alla samers rätt till sin samiska identitet
val PLATTFORM Landspartiet Svenska Samer vill se en förändring i den svenska samepolitiken. Vi kan inte längre vänta på att det svenska samhället självmant ska tillgodose alla samers rätt att få vara same.
Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket
Sid 1 (5) kulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket Övergripande synpunkter Det är viktigt att statens ansvar för konsultationer
SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9
Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom
SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!
SAMETINGSVAL 2017 Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA! RÄTTIGHETER Kära väljare. Så var det dags för sametingsval igen! Den här mandatperioden har vi för första gången varit i ledande ställning
Nationella minoriteter i förskola och skola
Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella
Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017
Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt
Samhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
FN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR
EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader
2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...
Verksamhetsplan 2015
1 Verksamhetsplan 2015 2 Innehåll Verksamhetsplan 2015... 1 Inledning... 3 Beskrivning av verksamheten... 3 Övergripande verksamhetsplan... 4 Kärnverksamhet... 6 1. Sameföreningar och medlemmar... 6 Funktioner...
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering
KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL
Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret
Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
UPPFÖRANDEKOD FÖR OSS ANSTÄLLDA. DIÖS UPPFÖRANDEKOD #enkla #nära #aktiva 1
UPPFÖRANDEKOD FÖR OSS ANSTÄLLDA DIÖS UPPFÖRANDEKOD #enkla #nära #aktiva 1 UPPFÖRANDEKOD FÖR DIÖS ANSTÄLLDA För att skapa långsiktiga värden för ägare, hyresgäster, medarbetare, samarbetspartners och samhälle
11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:
Beägga. Umesamiska för vind. Jenny Wik Karlsson Nätverket för vindbruk
Beägga Umesamiska för vind Jenny Wik Karlsson 2015-09-30 Nätverket för vindbruk Vad är Svenska Samernas Riksförbund, SSR? 1 SSR är en sammanslutning av svenska samebyar (44st) och sameföreningar (20 st)
minoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram
NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen
Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun
2018-04-20 Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun Det här styrdokumentet är ett allmänt hållet dokument för kommunens arbete med nationella minoriteter. Den kommer att kompletteras
Sirkkala skolas plan för likabehandling
Sirkkala skolas plan för likabehandling Inledning En jämställd och jämlik verksamhetskultur i skolan främjar allas delaktighet. Oberoende av kön eller andra personliga egenskaper behandlas alla lika. Enligt
Intraservice Att arbeta i Dempati -branschen
Intraservice Att arbeta i Dempati -branschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare? 5 Med mänskliga rättigheter
Stoppa exploateringen av vårt land
Debattartikel, Svenska Dagbladet. Den 26 okt 2013 Stoppa exploateringen av vårt land På lördagen hålls en manifestation i Stockholm som samlar flera rikstäckande organisationer. Genom manifestationen visar
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande
Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK
Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2016-2019 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan
Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby
Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun
POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian Berättelsen om vår tid? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Exkluderande eller inkluderande mångfald? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
HANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
HANDIKAPPOLITISK PLAN
HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning
Sametingets syn på VINDKRAFT I SÁPMI
Sametingets syn på VINDKRAFT I SÁPMI Foto: Lina Nässtrand Antagen av Sametingets plenum 090219 12 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sametingets ställningstagande... 5 Genomförande/strategi... 7 Sametingets
Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare
Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare Vilka är enligt din mening de viktigaste möjligheterna och fördelarna som renskötseln erbjuder Finland? Välj högst tre alternativ:,
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region
Nationella minoriteter och minoritetsspråk
Nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling (SFS) 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Bakgrund År 2000 ratificerade
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet
Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,
Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,
Språkrevitalisering och ortografi
*!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;
Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen
Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen mellan Göteborgs universitet, org. nr 202100-3153, med adress Box 100, 405 30
Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Dnr 2017:01151 Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK Sammanfattning Skolverkets
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET SDG målen 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god kvalitet
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision
Besöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens
Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL
Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska
Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar.
Uppförandekod Introduktion Åkes Sportservice AB:s uppförandekod är skriven i enlighet med The World Federation of the Sporting Goods Industry (WFSGI)s vägledande principer för uppförandekoder samt FN:s
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare? HÅLLBAR
Svenska Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering
Dnr. 1.2.7-2017-1532 Svenska Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 2017-11-14 1 Inledning 1. Sametinget är både ett
LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019
LPFÖ18 Ny läroplan from 1 juli 2019 Förskolans läroplan 1998-2019 Förändrad struktur nu mer i linje med övriga läroplaner inom utbildning Förändrat språk använder samma begrepp i skollag och läroplan Förtydligat
Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola 1-5 år 161201-171130 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola
Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft
Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar drev dig till att bli socialarbetare? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 4 Vad är värdegrunden
Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk
Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för
Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/
YTTRANDE 1 2017-07-04 dnr 6.2.1-2017-576 Troms fylkeskommune Fylkesrådet Postboks 6600 N-9296 TROMSÖ Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift,
EU01 EU - Europeisk besiktningsmyndighet... 2 EU02 EU - Införande av EU-gemensamt TV-program eller TV-kanal... 3
Motioner EU 2 Innehåll EU01 EU - Europeisk besiktningsmyndighet... 2 EU02 EU - Införande av EU-gemensamt TV-program eller TV-kanal... 3 EU01 EU - Europeisk besiktningsmyndighet Motionär Calle Johansson
24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook
Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter
Välkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR
Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf
Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland
FÖR LRF OCH SKOGSÄGAREFÖRENINGARNA Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland www.lrf.se Denna broschyr har givits ut i samarbete med Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra.
MEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK
MEÄNKIELI 1 Vägmärken i Tornedalen skrivs på både svenska och på meänkieli. Meänkieli är ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Namnet är en sammansättning av två ord som betyder vårt språk. Innan
Handikappolitisk plan Upplands Väsby kommun
Styrdokument, plan Stöd & Process 2014-01-31 Joel Kannisto Sand 08-590 973 83 Dnr KS/2012:87 Joel.Kannisto@upplandsvasby.se Handikappolitisk plan 2014-2018 Upplands Väsby kommun Nivå: Kommungemensamt Antagen:
Box ÖVRE SOPPERO
Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27) (Dnr: N2016/05385/FJR) Inledning Inledningsvis kan konstateras att utredningsuppdraget inte gäller rättsförhållandena
FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.