Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Transkript

1 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

2 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som är bindande för alla stater, därför att de anses vara både praktiska och moraliskt riktiga Traktatsbaserad rätt bygger på skrivna avtal eller konventioner Folkrätten är en del av den internationella rätten Folkrätten delas upp på begreppen flyktingrätt, humanitär rätt (krigets lagar), och mänskliga rättigheter Praxis utvecklas under lång tid och blir gällande rätt Till detta kommer de avtal och beslut som internationella organisationer fattar

3 Internationella organ FN ILO (International Labour Organization) EU Europarådet Europadomstolen m.fl.

4 Urfolk indigenous peoples Urfolk eller minoritet? Definition av urfolk: Ett urfolk härstammar från folkgrupper som bodde i landet eller i ett geografiskt område, som landet tillhör, vid tiden för erövring eller kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser och vilka har behållit en del eller alla sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner. Genom sin speciella relation till land och vatten är ett urfolk i behov av andra rättigheter än minoriteterna i övrigt för att utveckla sin identitet och kultur. Folkrättsligt går regelverket för urfolk längre än för övriga minoritetsgrupper i ett land.

5 Internationella överenskommelser FN:s konvention om civila och politiska rättigheter (artikel 27) FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter FN:s konvention om avskaffandet av all rasdiskriminering FN:s konvention om barns rättigheter FN:s konvention om kvinnors rättigheter Den europeiska människorättskonventionen Europarådets ramkonvention till skydd för nationella minoriteter Konventionen om biologisk mångfald Urfolksdeklarationen ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter (inte ratificerad av Sverige) Förslag Nordisk samekonvention

6 Några principer och termer Självbestämmande Självbestämmande i förhållande till naturresurser Positiv särbehandling Fritt informerat samtycke Konsultationer / förhandlingar

7 Samernas ställning Samerna utgör en etnisk minoritet och är Sveriges urfolk Sveriges riksdag och regering uttalade 1977 i prop 1976/77:80 : Samerna utgör en ursprunglig befolkning i Sverige, som är lika gammal eller äldre än landets majoritetsbefolkning Urfolksdefinitionen ger samerna en särställning i folkrättslig mening Samerna i Sverige är naturligtvis också fullvärdiga svenska medborgare

8 Vad innebär detta för oss i Sverige? Konventioner och principer ska tillämpas i Sverige Kan påverka beslut i enskilda ärenden Måste hitta vägar som fungerar här i Sverige med den situation vi lever i här Samerna måste garanteras ett större inflytande över naturresurserna Certifiering och investerare ställer allt högre krav på respekt för mänskliga rättigheter (ex. FSC, bankernas krav)

9 Konsultationer Kunskap om projektet är utgångspunkten Faktiskt inflytande, effektivt deltagande Inflytandetrappan Förhandlingar (konkreta diskussioner) ett bättre ord Anpassningar av verksamheten krävs Respekt för samisk kultur och samiska rättigheter I vissa fall ett hinder för projekten

10 Konsultationer Kommittén för konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter ställer tre skilda krav för att acceptera åtgärder som berör ursprungsfolk: 1. att det har funnits möjlighet till effektivt deltagande (dvs. synpunkter som har beaktats); 2. att den traditionella näringen inte blir omintetgjord; 3. att samrådsförfarandet har varit omfattande och resulterat i positivt stöd för åtgärderna hos en majoritet av de rådfrågade

11 Konsultationer Effektivt deltagande Tidsaspekten Ekonomiska resurser Inte andra faktorer som lagt fast spelplanen

12 Konsultationer Rekommenderad läsning Svenska avd av Internationella juristkommissionen, Samernas rätt till deltagande och samråd, April 2007 Bakgrundstexterna till förslaget till Nordisk samekonvention

13 Mina reflektioner Okunskap om rennäringen Begränsad kunskap om effekterna Sen kontakt med samebyarna Fördomar och föreställningar Krävs en mycket bredare syn på vad som är effekter Nationella målen satta utan hänsyn till vilka förutsättningar som råder