1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i San Marino 2011 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys De mänskliga fri- och rättigheterna garanteras i San Marinos lagstiftning och respekten för dessa rättigheter är generellt sett fortsatt god. Regeringen vidtar åtgärder för att efterleva relevanta internationella åtaganden. I korthet kan emellertid noteras att kvinnor är underrepresenterade i regeringen och i parlamentet. Abort är förbjudet med undantag för när moderns liv är i fara. San Marino har under senare år fått kritik från FN för sina regler kring medborgarskap och att icke-medborgare som bor i landet inte har tillgång till vissa sociala förmåner. Det gäller bland annat rätten till arbetslöshetsersättning i vissa fall. San Marino har även uppmanats av FN och av Europarådet att förstärka det juridiska och institutionella skyddet mot diskriminering, bland annat genom att uttryckligen straffbelägga vissa rasistiskt relaterade gärningar samt inrätta en ombudsman för diskrimineringsärenden. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer San Marino har ratificerat de flesta centrala konventioner om de mänskliga rättigheterna: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)

2 - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt - Konventionen om barnets rättigheter (CRC) samt har de undertecknat de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn - Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC) - Konventionen mot tortyr, (CAT) - Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) - San Marino har ej undertecknat konventionen mot påtvingade försvinnanden (CED) San Marino har för närvarande utestående rapporter till flertalet av FN:s konventionsbaserade kommittéer. Detta gäller CAT, CEDAW, CERD, CESCR, CRPD och CRC. Den bristfälliga rapporteringen har påpekats av de kommittéer som övervakar de aktuella konventionerna. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Enligt lag är kränkningar av dessa rättigheter förbjudna, vilket också synes respekteras i praktiken. 4. Dödsstraff Dödsstraff förekommer inte. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen förbjuder godtyckligt frihetsberövande och garanterar rätten till rättshjälp. Denna rätt respekteras generellt. Det finns från 2011 uppgifter om ett fall av maktmissbruk från polisen. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Det sanmarinska rättssystemet är till stora delar influerat av italiensk rätt. De rättsliga instanserna är enligt lag avskilda från den exekutiva och lagstiftande makten. Detta respekteras även i praktiken. Det finns inget som tyder på korruption eller maktmissbruk från statsmaktens sida. 2

3 3 Domarna i Högsta domstolen utses på fyra år av parlamentet. För att garantera opartiskhet fanns tidigare ett lagstadgat krav på att domare i de lägre instanserna inte skulle vara medborgare i San Marino. Detta krav upphävdes genom en reform 2004, men i praktiken arbetar många av de utländska, främst italienska, domarna kvar. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter kritiserade i sin senaste rapport från 2008 den, om än inte i praktiken använda, regleringen i sanmarinsk lagstiftning vilken kräver att utländska medborgare har en borgensman för att kunna föra ett tvistemål till en nationell domstol. 7. Straffrihet Inga uppgifter finns om att straffrihet förekommer. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Yttrande-, press- och informationsfriheterna är garanterade i lag och respekteras i praktiken. Det finns inga restriktioner vad gäller tillgång till och användning av internet. Från staten oberoende media finns och San Marino har en statlig tv- och radiostation och två dagstidningar samt har tillgång till italiensk media. 9. Mötes- och föreningsfrihet Mötesfriheten och föreningsfriheten, liksom rätten för varje människa att bilda och ansluta sig till politiska och fackliga föreningar för att skydda sina intressen, respekteras och är lagstadgade i enlighet med Europakonventionen och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. 10. Religions- och övertygelsefrihet Religions- och övertygelsefrihet är skyddad enligt lag och respekteras överlag. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna I San Marino råder politisk pluralism och flerpartisystem. Val till parlamentet hålls vart femte år. Parlamentet består av 60 ledamöter. Två av parlamentets medlemmar utses att tillsammans vara statschefer under en sexmånadersperiod då de också fungerar som regeringschefer. Regeringen har ytterligare tio medlemmar (statssekreterare) som utses av parlamentet. Den statssekreterare som ansvarar för utrikesministeriet har även vissa funktioner som premiärminister. Senaste valet ägde rum Landet styrs sedan dess av en

4 bred koalition ledd av det kristdemokratiska partiet PDCS, vilka fick knappt 32 procent av rösterna. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor San Marino har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Arbetstiden är enligt lag 36 timmar per vecka i den offentliga sektorn och 37,5 timmar per vecka inom industrin och i privata företag. Lönerna bedöms vara skäliga. Det finns drygt arbetstagare i landet. I lag stadgas att alla arbetare (förutom personal anställd inom militära organ) har rätt att organisera sig i fackföreningar. Fackföreningarna kan agera utan inskränkningar även om det finns starka band till vissa politiska grupperingar. Omkring 50 procent av arbetstagarna är organiserade genom medlemskap i olika fackföreningar. I mars 2012 beräknas 6,4 procent av de potentiella arbetstagarna vara arbetslösa. FN:s kommitté för ekonomiska och sociala rättigheter har i en rapport (2008) kritiserat det faktum att icke-medborgare som bor i landet inte har tillgång till vissa sociala förmåner. Det gäller bland annat rätten till arbetslöshetsersättning i vissa fall. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Rätten till sjukvård är garanterad i lag och det finns inga uppgifter om diskriminering. I San Marino är den förväntade livslängden 83 år, vilken är bland de högsta siffrorna i världen. 14. Rätten till utbildning Skolgång är obligatorisk upp till 16 års ålder. Barn upp till 18 år är garanterade fri skolgång och majoriteten slutför grundskoleutbildningen. Utbudet av eftergymnasial utbildning i San Marino är begränsat, men sanmarinier har rätt att söka till italienska universitet. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden anses god i förhållande till övriga Europa. En stor del av befolkningen (80 procent år 2007) äger sin egen bostad. Det finns inga uppgifter som tyder på att någon del av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. 4

5 5 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Kvinnor och män har samma rättigheter enligt lag, inklusive familjerätt och egendomsrätt. Kvinnor är underrepresenterade i regering och parlament. Sedan 2009 är endast 9 av 60 ledamöter kvinnor, vilket dock är en liten ökning jämfört med parlamentsvalet Det har förekommit kvinnliga statschefer. Andelen kvinnor i förvärvsarbete (ej i jordbrukssektorn) beräknades år 2007 vara 38 procent. I sanmarinsk lagstiftning finns bestämmelser till skydd för våld mot kvinnor. Våld mot kvinnor i hemmet, inklusive våldtäkt, bestraffas enligt allmän strafflag. Den nyinrättade myndigheten för jämlikhet och jämställdhet, där tre kvinnliga tjänstemän väljs på en mandatperiod om fyra år, har som syfte att genomföra informationskampanjer om lagstiftningen samt om den service som myndigheterna erbjuder kvinnor som blivit utsatta för våld. Myndigheten publicerar även en årlig rapport om våld mot kvinnor och andra könsbaserade brott. Abort är förbjudet i San Marino, med undantag för när moderns liv är i fara. Det finns ett antal lagar som skyddar kvinnor mot diskriminering i arbetslivet och det finns inga formella hinder mot att kvinnor gör karriär inom försvarsmakten, polisväsendet eller politiken. 17. Barnets rättigheter Barnens ställning i San Marino bedöms som god, bland annat mot bakgrund av de väl utbyggda hälso- och utbildningssektorerna. Kroppsbestraffning och barnaga är enligt lag förbjudet. Omfattningen av våld eller övergrepp mot barn bedöms vara liten. Minimiålder för arbete är 16 år och inga undantag från detta accepteras. Lagen förbjuder barnpornografi och spridning av barnpornografi. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Den totala folkmängden i San Marino är cirka Ett mindre antal muslimer, judar och andra religiösa grupper är bosatta i landet.

6 6 Europarådet och FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har uppmanat myndigheterna att förstärka det juridiska och institutionella skyddet mot diskriminering, bland annat genom att uttryckligen straffbelägga vissa rasistiskt relaterade gärningar samt inrätta en ombudsman för diskrimineringsärenden. I sin senaste rapport (2008) betonade FN:s kommitté för mänskliga rättigheter de svårigheter människor som önskar söka medborgarskap i San Marino möter. Trots att cirka 16 procent av invånarna i landet är av utländsk härkomst förutsätter lagstiftningen att man, för att bli medborgare, åtminstone under 35 år oavbrutet levt i landet med uppehållstillstånd. Därtill beslutar parlamentet om medborgarskap endast var tionde år. Kommittén påpekade även bristerna i den lagstiftning som innebär att barn, vars båda föräldrar är medborgare, direkt vid födseln kan förvärva medborgarskap medan barn, vars ena förälder har behållit sitt utländska medborgarskap, inte kan förvärva medborgarskap förrän vid 18 års ålder. FN:s kommitté för ekonomiska och sociala rättigheter kritiserade, i en rapport från 2008, det faktum att icke-medborgare som bor i landet inte har tillgång till vissa sociala förmåner. Det gäller bland annat rätten till arbetslöshetsersättning i vissa fall. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Enligt lag är diskriminering av homosexuella personer förbjudet, och det finns för närvarande inga rapporter som visar att sådan diskriminering skulle förekomma. 20. Flyktingars rättigheter Genèvekonventionen angående flyktingars rättigheter har inte undertecknats. San Marino påverkas dock av flyktingströmmarna till Italien. Landet har därför ett system för att tillhandahålla skydd för flyktingar, bland annat genom att man inte genomför utvisningar eller avvisningar till länder där det finns skäl att anta att en persons fri- och rättigheter kan komma att kränkas. Regeringen samarbetar med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och andra humanitära organisationer för att hjälpa flyktingar. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det förekommer inga specifika rapporter om diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Lagstiftning finns som syftar till att garantera tillträde till arbetsmarknaden och till offentliga miljöer för personer med funktionsnedsättning. San Marino ratificerade år 2008 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det har på senare tid inneburit att den nationella lagstiftningen på området utvecklats. Uppgifter finns dock om att personer med funktionsnedsättning ofta möter praktiska

7 7 svårigheter i vardagslivet, eftersom den allmänna miljön allt som oftast inte är handikappanpassad. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Inga inhemska oberoende organisationer för mänskliga rättigheter finns etablerade i San Marino, men väl ett flertal intresseföreningar och frivilligorganisationer för exempelvis personer med funktionsnedsättning. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Regeringen inbjuder internationella organisationer att granska situationen för de mänskliga rättigheterna.