4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.
|
|
- Johannes Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna garanteras i lagstiftning som också tillämpas i praktiken. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter Finland har ratificerat samtliga centrala konventioner om mänskliga rättigheter. 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Av statsmakten sanktionerade politiska mord, försvinnanden, tortyr, slaveri eller annan inhuman behandling förekommer ej i Finland. Förhållandena i finska fängelser uppfyller internationella normer. 4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. 5. Rättssäkerhet Rättssäkerheten i Finland är god. Domstolarnas oberoende respekteras, formellt är det dock presidenten som utnämner domare. Finland har såväl en justitiekansler som ombudsmannainstitutioner som är oberoende. Extraordinära domstolar är uttryckligen förbjudna i konstitutionen. 6. Personlig frihet Läget vad gäller personlig frihet är i Finland gott och fullt jämförbart med t ex Sverige. Kritik har framförts både av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och av vissa enskilda organisationer mot Finland för den, enligt kritiken och i förhållande till den normala värnpliktens längd, orimligt långa tid som krävs vid vapenfri plikttjänstgöring. Finska regeringsmedlemmar har uppmärksammat kritiken och uttryckt sin avsikt att försöka få till stånd en lagändring. Under
2 2004 har en telefonavlyssningsskandal med inblandning från säkerhetspolisens sida avslöjats. Åtgärder har dock vidtagits från regeringens sida, exempelvis har säkerhetspolisens chef stängts av under pågående utredning. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer ej i Finland. 8. Yttrande- och mediafrihet m m Yttrandefriheten är garanterad i den finska grundlagen och respekteras. Finsk press och media är oberoende i förhållande till makten, även om t ex marknaden för dagstidningar är relativt koncentrerad. Censur förekommer ej. I Finland råder religionsfrihet, och en luthersk och en ortodox statskyrka finns. Föreningsfrihet råder i såväl religiöst som andra hänseenden. Frikyrkor har möjlighet att få vissa skatteförmåner vid registrering hos myndigheterna. Den enda grupp som hittills nekats sådan registrering är scientologerna pga att man inte inkom med de ytterligare uppgifter som begärdes i samband med ansökan. 9. De politiska institutionerna Finland är en konstitutionell och parlamentarisk republik, vars politiska system fungerar väl. President och riksdag är direktvalda, medan regeringen är beroende av riksdagens stöd. Riksdagen innehar den huvudsakliga lagstiftande makten, regeringen den huvudsakliga exekutiva makten. Presidenten är överbefälhavare, har ansvaret för relationerna till främmande makter och skall stadfästa av riksdagen stiftade lagar, utnämna vissa högre tjänstemän mm. En stor del av de beslut som berör människor fattas på kommunal nivå, då Finland i stor utsträckning har kommunalt självstyre. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Organiserad eller av staten sanktionerad diskriminering förekommer inte i arbetslivet i Finland. Utredningar finns som tyder på att invandrare, och i mindre utsträckning kvinnor, skulle ha det svårare på arbetsmarknaden än andra. Vad gäller arbetsförhållanden och löneläge får dessa anses vara goda även med europeiska mått mätt. En debatt förekommer om utländsk, främst estnisk eller rysk, arbetskraft som framför allt inom byggbranschen uppges arbeta för underleverantörer till löner som ligger under minimi- och kollektivavtalsnivåerna. De finska fackliga strukturerna påminner om de svenska, och även om meningsmotsättningar finns får samarbetsklimatet med arbetsgivarna på det stora hela taget, liksom i ett internationellt perspektiv, anses vara gott. 2
3 3 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Situationen på hälsoområdet i Finland är god. Serviceutbud, -former och kostnader för befolkningen liknar Sveriges. 12. Rätten till utbildning Det finska utbildningssystemet är av god kvalitet. Grundutbildningen är obligatorisk, och de flesta fortsätter på gymnasienivå. Finland har också en relativt hög andel av studenter som fortsätter på högskole- eller universitetsnivå. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard måste överlag anses tillgodosedd i Finland. 14. Kvinnans ställning Kvinnor är inte systematiskt diskriminerade i någon form i Finland, politiskt eller på annat sätt. Landets president är kvinna, liksom 8 av 18 ministrar och 76 av 200 riksdagsledamöter (38%). Jämställdheten har en stark ställning i finsk lagstiftning. Problem med våld mot kvinnor, främst i hemmet, är emellertid inte sällan förekommande. Regeringen har dock vidtagit åtgärder för att råda bot på detta. Den genomsnittliga lönen för kvinnor är markant lägre än den för män, och färre kvinnor än män innehar chefspositioner (i synnerhet inom det privata näringslivet). Varken prostitution eller köp av sexuella tjänster är kriminaliserat i Finland, även om en debatt pågår om det senare. Uppskattningar gör gällande att det finns omkring 5000 prostituerade i Finland varav upp till 90% bedöms komma från utlandet, främst från Ryssland och Estland. Finland förmodas även vara ett transitland för trafficking. Handeln med kvinnor anses i stor utsträckning vara organiserad av kriminella ligor. Regelrätt slavhandel bedöms inte förekomma, men en icke oväsentlig del av kvinnorna torde ha lurats till Finland under falska förespeglingar. 15. Barnets rättigheter Gatubarn eller barnarbete förekommer inte i Finland. Vad gäller sexuellt utnyttjande av barn har inga stora skandaler uppdagats under det senaste året, men huruvida detta tyder på mörkertal eller ett begränsat problem är svårt att säga. En del av de utländska prostituerade omtalade ovan kan misstänkas vara minderåriga. Innehav av barnpornografiskt material är straffbart i Finland,
4 4 liksom olika former av sexuella brott mot barn begångna utomlands (s k sexturism). 16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska, religiösa minoriteter, urbefolkningar m fl) Finland har ibland varit föremål för viss kritik ifråga om samernas rätt till mark och vatten som de traditionellt utnyttjat, och Europarådet har exempelvis utfärdat rekommendationer i syfte att stärka samiskans ställning i utbildningssektorn och media. I juridiska och administrativa sammanhang kan såväl samiska som svenska ibland trots formell rätt till detta vara svåra att använda sig av. En ny språklag har antagits som skall råda bot på problemen, men den har varit i kraft alltför kort tid för att ännu bedöma utfallet. Ifråga om invandrare, framför allt utomeuropeiska, kvarstår en del fördomar hos enskilda. De facto torde diskriminerande behandling i samband med krogbesök, hyra av bostad m m förekomma. Våldsdåd med rasistiska inslag har förekommit. I vissa fall anmäls aldrig dessa då polisen av invandrarna själva inte upplevs vara neutrala. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Finland har en lag om registrerat partnerskap som inför antagandet var kontroversiell men sedan dess inte skapat någon större debatt. Lagen innehåller inga föreskrifter om rätt till adoption för homosexuella. Situationen ifråga om diskriminering på grund av sexuell läggning torde vara jämförbar med den i Sverige, möjligen med skillnaden att vardagliga fördomar i större utsträckning dröjt sig kvar i Finland. 18. Flyktingars rättigheter Finland reviderade nyligen sin utlänningslag och inkluderade bl a föreskrifter om mycket korta handläggningstider och överklagandefrister i vissa fall. I dessa fall kan även verkställighet av av-/utvisning ske trots överklagande om inte nya fakta presenterats i fallet i samband med överklagandet. Syftet med denna lag är att förkorta handläggningstiden för uppenbart ogrundade asylansökningar samt att skapa utrymme för kortare handläggningstid också för ärenden som kräver mer omfattande utredningar. Lagen har kritiserats för att äventyra rättssäkerheten för de asylsökande. Avsaknaden av regler för procedurer för bruk av våldsanvändning i samband med utvisning och avvisning har ifrågasatts efter att ett fall med bruk av lugnande medel mot en persons vilja och utan närvaro av relevant medicinsk personal i fjol uppmärksammats.
5 5 19. Funktionshindrades situation Situationen för funktionshindrade i Finland kan jämföras med den i Sverige. 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i Finland, och en dialog förs mellan dessa och regeringen. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter FN, OSSE, Europarådet eller motsvarande organisationer har inte några särskilda insatser för mänskliga rättigheter i Finland.
4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns
Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas
RIKSDAGENS SVAR 332/2010 rd
RIKSDAGENS SVAR 332/2010 rd Regeringens proposition om godkännande av tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet om kriminalisering av gärningar av rasistisk och främlingsfientlig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Mänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Barnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter
CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd
RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har
Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.
[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen
[översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE
Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kirgizistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Kirgizistan har stora politiska förändringar inträffat under året. Omfattande folkliga
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
FN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Rättigheter och skyldigheter
Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa
Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Schweiz 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Schweiz är mycket gott
(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,
Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,
Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.
Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Jämlikhet. Alla är lika inför lagen.
6 Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Naturtillgångar som olja och naturgas har gjort Brunei till ett rikt land, där tillgången
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Cypern 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna på Cypern är i stort relativt gynnsam. Problem
Andorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Andorra 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna
Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.
Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Danmark 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Danmark 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Standarden avseende mänskliga rättigheter är internationellt sett hög i Danmark. Internationell
Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum
Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum Aktuell fråga SKL överenskommelse med regeringen 2014-2017, 2017-2018 MR-dagarna i Jönköping, november
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat
Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,
Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling FN i världspolitiken, del 2 Vårterminen 2012 Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla
Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Känner du till barnens mänskliga rättigheter?
Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets
Barnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Lag. om ändring av strafflagen. Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015
Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889) 6 kap. 5, 17 kap. 1 a, 8 a 2 punkten och 18 a 1 mom. 4 punkten, 25 kap.
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
minoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Infranords uppförandekod
Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och
Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad
Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner
Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering
Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering CERD/C/64/CO/8 12 mars 2004 Original: engelska oredigerad version Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 64:e mötet
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Infranord AB Box Solna Tel
Uppförandekod Infranord AB Box 1803 171 21 Solna Tel 010-121 10 00 www.infranord.se Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare och samhällsaktör.
EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA
30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,
Code of Conduct. Arbetsvillkor
Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom
Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem
Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Helsingfors 25.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet