2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer"

Per Hermansson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Saint Lucia 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna St Lucia är en parlamentarisk demokrati med en folkmängd på omkring invånare. Vid valet 2001, som betecknats som fritt och rättvist, vann premiärministern Kenny Anthony s St Lucia Labour Party (SLP) 14 av totalt 17 platser i den folkvalda församlingen. Regeringen respekterar generellt medborgarnas mänskliga rättigheter (MR) även om problem kvarstår. Det förekommer bland annat rapporter om polisvåld, långsamt fungerande rättsprocesser och övergrepp mot kvinnor och barn. Yttrande- och tryckfriheten utnyttjas dock effektivt av media och av den politiska oppositionen. De civila myndigheterna utövar generellt en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) har endast undertecknats.

2 2 St Lucia har inte ratificerat den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr och annan grym eller omänsklig behandling förbjuds i grundlagen. Både förhållandena i fängelset samt brutalitet från polisens sida har dock kritiserats av människorättsorganisationer. 4. Dödsstraff Dödsstraff verkställdes senast år Den starkt ökande brottsligheten under de senaste åren har dock lett till allmänna krav på hårdare tag mot brottslingar och lett till att regeringen överväger att upphäva de facto moratoriet för dödsstraff. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga arresteringar och frihetsberövanden samt att förvägras rättvis och offentlig rättegång är förbjudet i grundlagen. Reglerna om en häktningstid om högst 72 timmar respekteras emellertid inte i alla situationer och rättssystemet uppges vara ineffektivt och överbelastat. Fyra fall av polisvåld med dödlig utgång i samband med att polisen utfört arresteringar har rapporterats. Flertalet anklagelser om fysiskt våld mot interner har framförts. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska rättssystemet med Privy Council i London som högsta instans. Landet har anslutit sig till, men inte ratificerat, konventionen om inrättandet av den karibiska högsta domstolen. Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, som regeringen respekterar i praktiken. Fängelsesituationen har generellt förbättrats sedan ett nytt fängelse uppfördes 2003 med skilda avdelningar för män, kvinnor och ungdomar. 7. Straffrihet Straffrihet för poliser inblandade i brott förekommer. Ett arbete pågår dock med att reformera poliskåren, öka transparensen och undersöka de anklagelser om polisvåld som förekommer. Under 2005 fick polisen in 146 klagomål mot

3 3 enskilda poliser varav 89 undersöktes och 24 fall ledde till någon form av åtgärd från myndigheternas sida. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Lagen garanterar yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet, vilka generellt sett respekteras. Enligt en lag från 2003 kan personer dock dömas till två års fängelse för att ha spridit falska nyheter. Den kontroversiella lagen har kritiserats av journalister och opposition. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Lagen ger medborgarna rätt att med fredliga medel välja regering genom att delta i periodiskt återkommande fria och rättvisa val och genom allmän rösträtt. Premiärminister Kenny Anthony s politiska parti SLP vann 14 av 17 platser i den direktvalda folkförsamlingen (House of Assembly) i valet Två kvinnor var i slutet av 2006 ledamöter i den direktvalda församlingen och fyra i senaten. En kvinna ingick också bland regeringens 14 ledamöter och generalguvernören var kvinna. Få anklagelser om korruption riktas mot regeringen men utnämningspolitiken kritiseras för att gynna partimedlemmar och vänner. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor En av de viktigaste frågorna för SLP regeringen har varit att försöka få fart på landets ekonomi. Den höga arbetslösheten är dock ett stort problem, inte minst den stora ungdomsarbetslösheten. Arbetslösheten är främst en konsekvens av den långvariga nedgången i den traditionellt viktiga bananindustrin. Lagen ger arbetstagare rätt att fackligt organisera sig. De flesta offentliganställda och 36 procent av den privata arbetskraften är fackligt anslutna. Rätten att förhandla kollektivt är reglerad i lag. Lagen föreskriver också strejkrätt. Poliser och brandmän äger dock ingen sådan rätt. Barn- och tvångsarbete är förbjudet i lag.

4 4 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälso- och sjukvården är förhållandevis väl utbyggd. Arbetstagare äger rätt att avbryta hälsofarligt arbete utan att riskera förlora sin anställning. 12. Rätten till utbildning Grundutbildningen är obligatorisk mellan 5 och 15 års ålder och en registreringsavgift krävs. De flesta skolor är statsfinansierade och undervisningen avgiftsfri. Ungefär en tredjedel av eleverna fortsätter till sekundär undervisning. Regeringen ger hög prioritet till utbildningsinsatser för ungdomar. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard St Lucia är ett medelinkomstland med en folkmängd på ca invånare och en BNP per capita på närmare US-dollar. Landet hamnar på 76:e plats av totalt 177 länder i FN:s välfärdsindex (HDI). OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Regeringen prioriterar kvinnors rättigheter. Ministern för kvinnofrågor ansvarar för dessa frågor men även för jämställdheten på arbetsmarknaden. Våld mot kvinnor utgör alltjämt ett allvarligt problem. Prostitution strider mot lagen, men polisen angriper inte det växande problemet. Sexuellt ofredande på arbetsplatser är sedan den 1 januari 2005 förbjudet i lag men utgör ett fortsatt problem. 15. Barnets rättigheter Ministern för kvinnofrågor är även ansvarig för barnets rättigheter och ger dessa frågor hög prioritet, inte minst ifråga om utbildningsmöjligheter och hälsovård. Fysiska och sexuella övergrepp mot barn är inte desto mindre ett utbrett och allvarligt problem. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Lagen förbjuder inte diskriminering av dessa grupper. Detta till trots har inga fall av diskriminering rapporterats. Däremot förekommer ofta diskriminering mot personer som har drabbats av hiv/aids. Regeringen har inlett program för

5 5 att motverka dessa negativa attityder och bekämpa en fortsatt spridning av hiv/aids. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Ingen lag finns som förbjuder diskriminering på grundval av kön och sexuell läggning. 18 Flyktingars rättigheter I praktiken ger regeringen skydd till personer som vid återsändande till hemlandet riskerar att bli förföljda, men flyktingstatus eller asyl beviljas inte rutinmässigt. 19. Funktionshindrades rättigheter Det finns ingen lagstiftning som ger skydd mot diskriminering av personer med funktionshinder. Särskilda skolor har inrättats för döva och blinda samt mentalt funktionshindrade. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Frivilligorganisationer som verkar för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Dock är myndigheterna inte särskilt lyhörda för synpunkter och rekommendationer, även om regeringen förklarat sig villig att samarbeta med MR-organisationerna. Detta gäller främst på lägre tjänstemannanivå. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Information om särskilda insatser saknas.

Relevanta dokument

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också