2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Dominikanska republiken 2012 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Respekten för mänskliga rättigheter i Dominikanska Republiken uppvisar brister bland annat i form av polisbrutalitet, godtyckliga gripanden, undermåliga förhållanden i fängelser samt hög korruption. Det stora antal papperslösa haitier uppåt en miljon flyktingar utgör en särskilt utsatt grupp. Vissa förbättringar av läget, bland annat rörande rättsstatens oberoende, har kunnat noteras. Politiskt motiverade mord eller försvinnanden har inte rapporterats, men Amnesty International uppger att säkerhetsstyrkor varit inblandade i ett flertal utomrättsliga avrättningar under senare år. Våld mot kvinnor och diskriminering av kvinnor liksom diskriminering av personer med funktionsnedsättning förekommer frekvent. Handel med barn, kommersiell sexuell exploatering av barn och barnarbete är vanligt förekommande. Människohandel utgör ett allvarligt problem, unga kvinnor och flickor är särskilt drabbade. Våld och diskriminering mot personer baserade på sexuell läggning och/eller etnicitet förekommer. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Dominikanska republiken har ratificerat följande centrala konventioner om mänskliga rättigheter:

2 Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights, ICCPR, tillträtt år 1966, samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt tillträtt år Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights, ICESCR, tillträtt år Tilläggsprotokollet om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har undertecknats men inte ratificerats. Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination, CERD, tillträtt Konventionen om avskaffande av alla slags former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women, CEDAW, samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt, ratificerade 1979 respektive Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child, CRC, ratificerat 1989, samt tilläggsprotokollet om handel med barn, barnprostitution och barnpornografi, tillträtt Tilläggsprotokollet om barn i väpnade konflikter har undertecknats men inte ratificerats. Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, CAT, ratificerades år Tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr har inte undertecknats. Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967, tillträtt år Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC), ratificerad år Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter ratificerades Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, Convention on the Rights of Persons with Disabilities, har undertecknats, men inte ratificerats. Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearances, har varken undertecknats eller ratificerats. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Inga rapporter finns om politiska mord, men statens säkerhetsstyrkor uppges av flera källor regelbundet begå övervåld mot civilpersoner. Officiell statistik över dödsfall där polisen varit involverad som återges av Amnesty International 260 personer 2010 och 289 personer 2011 visar på svårigheterna med att minska våldsanvändningen. Polisen står för en tiondel av 2

3 3 dödskjutningarna i landet. Otillräcklig utbildning, brist på laga påföljd samt knapphändig övervakning och kontroll bidrar till denna situation. Landets fängelser präglas av allvarlig överbeläggning och dålig standard. I landet finns sammanlagt 41 fängelser med en kapacitet för drygt personer, men 2011 var drygt dubbelt så många intagna. Kvinnor och ungdomar hålls generellt i separata fängelser. Rapporter förekommer om våld, prostitution och sexuella övergrepp samt drog- och vapenhandel innanför fängelsemurarna. Korruption är ett utbrett problem och rapporter förekommer om att besökare måste muta vakterna för att få träffa interner. Under senare år har 14 fängelser rustats upp till så kallade modellfängelser. Förhållandena vid modellfängelserna uppges vara bättre än i de traditionella fängelserna, mätt i högre anslag per intern. Modellfängelserna strävar efter att erbjuda möjligheter till omskolning, arbete och kreativ verksamhet. Organisationer för mänskliga rättigheter tillåts besöka fängelser. Lagen förbjuder tortyr och misshandel av häktade och fängelseinterner. Sedan 2007 har polisen en policy för nolltolerans rörande övergrepp mot mänskliga rättigheter. Organisationer för mänskliga rättigheter har också noterat en förbättring vad gäller polisers behandling av häktade personer. 4. Dödsstraff Dominikanska republiken avskaffade dödsstraff år Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen föreskriver att en person får hållas häktad i högst 48 timmar innan lagföring. Det är dock inte ovanligt att personer hålls längre än så och godtyckliga arresteringar uppges förekomma. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen En tendens till ett förbättrat och mer trovärdigt rättsväsende kan noteras. Ledamöterna i Högsta Domstolen väljs numer på oberoende basis och rättsystemets självständighet har stärkts. Även om domarkåren blir mer oberoende i sin ämbetsutövning utgör dock påtryckningar från utomstående, inklusive från statsmakten, fortfarande ett problem. Ett program för utbildning av offentliga försvarare har genomförts och försvararna har beviljats betydligt högre löner. Den nya grundlagen som trädde i kraft 2010 föreskriver upprättandet av en författningsdomstol för att granska lagars och dekrets överensstämmelse med grundlagen.

4 4 Korruption är förbjudet enligt lag men utgör ett betydande problem. Transparency Internationals index år 2012 för korruption placerar landet på plats 118 av 174. Regeringstjänstemän uppges vara ovilliga att utreda korruptionsfall. 7. Straffrihet Straffrihet för poliser och militärer som begår brott är vanligt förekommande. År 2002 infördes en ny lag som innebär att militärer och poliser ska dömas i allmänna domstolar och inte i militärdomstolar. I praktiken har dock få framsteg gjorts. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Yttrande-, press- och informationsfrihet föreskrivs i lag och respekteras generellt. Grundlagen ger fullt skydd för journalisters källor. Det förekommer dock rapporter om att journalister hotas och förföljs vilket enligt den nationella journalistkåren lett till självcensur. Landet hamnar på plats 95 av totalt 179 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Det förekommer inga restriktioner i friheten att använda internet och inga kända rapporter om övervakning av e-post eller andra sociala medier. 9. Mötes- och föreningsfrihet Mötes- och föreningsfriheten är skyddad i lag och respekteras i flera fall, men polis har använt våld för att bryta upp demonstrationer, vilket vid flera tillfällen har lett till dödsfall. Mötesfriheten för hbt-aktivister är särskilt begränsad då dessa nekas utrymme i det offentliga rummet och utsätts för trakasserier av polisen vid försök att samlas. 10. Religions- och övertygelsefrihet Konstitutionen föreskriver religions- och övertygelsefrihet. Det förekommer inga kända rapporter om överträdelser. Av landets befolkning är 95 procent romersk-katolsk. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Dominikanska republiken är en representativ konstitutionell demokrati med en folkmängd på cirka 9,3 miljoner. Den nya konstitution som antogs 2010 föreskriver ett omfattande skydd för grundläggande mänskliga rättigheter.

5 Allmän rösträtt gäller och parlamentsval och val till presidentämbetet hålls vart fjärde år. Poliser och militär personal har ingen rösträtt och inte heller rätt att delta i partipolitisk verksamhet, vilket utgör en begränsning av dessa personers mänskliga rättigheter. De senaste årens val har bedömts som fria och rättvisa. I maj 2012 vann det sittande regeringspartiet PLD och Danilo Medina blev president. Enligt lag måste minst en tredjedel av de politiska partiernas kandidater till representanthuset vara kvinnor. I praktiken placeras dock kvinnorna ofta utanför valbar plats på valsedlarna. Av 191 ledamöter i representanthuset är 34 kvinnor, det vill säga knappt 18 procent. Endast fyra av trettiotvå senatorer är kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Alla arbetstagare, förutom militären och polisen, har rätt att bilda fackföreningar och sluta kollektivavtal, men endast åtta procent av arbetstagarna är fackligt anslutna. För att en kollektiv förhandling ska genomföras krävs stöd av en absolut majoritet bland arbetstagarna. Internationella arbetsorganisationen, ILO, hävdar att detta innebär alltför hårda krav som begränsar förhandlingsrätten. Lagen stadgar strejkrätt, men denna används sällan. Statsanställda och anställda inom vad som betecknas som samhällsviktig verksamhet saknar strejkrätt. Det finns ett antal arbetsdomstolar för att lösa tvister men processen är ofta mycket långsam. Rapporter förekommer om trakasserier, hot, utpressning och avskedande av fackligt aktiva, inklusive fackliga företrädare. Detta rapporteras vara särskilt vanligt i de så kallade frihandelszonerna. Särskilt svårt att engagera sig fackligt är det för de papperslösa haitierna, som då riskerar deportation. Lagen förbjuder barn- och tvångsarbete, men rapporter visar att detta förekommer. Papperslösa haitier inom byggnadsindustrin och jordbruket arbetar under svåra förhållanden. Barnarbete är ett särskilt allvarligt problem, främst bland barn med haitisk bakgrund. Många barn arbetar inom den informella sektorn och sexuell exploatering av barn utgör ett problem, särskilt på turistorterna. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Medellivslängden för män och kvinnor var år 2011 enligt FN:s befolkningsfond, UNFPA, 71 respektive 77 år. 5

6 Regeringen betraktar hälsovård som en hörnsten bland de sociala rättigheterna och har ökat sina investeringar på området. Särskilda program har upprättats för bland annat mödravård, hiv/aids, tuberkulos, vaccinationer med mer. Mödradödligheten är hög i jämförelse med övriga länder i regionen med 100 per födslar. Problemen bottnar i vårdens låga kvalitet men också brist på tillgång till vård bland unga, outbildade och fattiga kvinnor. Problemen är särskilt stora för den haitiska befolkningen. 14. Rätten till utbildning Officiella siffror anger att över 90 procent av barnen i skolåldern (6till 18 år) deltar i undervisningen. Budgeten för undervisning ökade kraftigt under 2009 med målet att nå fyra procent av BNP. Papperslösa barn, ofta av haitiskt ursprung, har länge haft svårt att få tillträde till undervisning, men sedan 2002 tillåts de börja i skolan tills deras status blir klarlagd. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Dominikanska republiken, som hör till de folkrikaste och fattigare länderna i Karibien, återfinns på plats 96 av 187 i UNDP:s Human Development Index år Folkmängden uppgår till över tio miljoner invånare, inberäknat den haitiska befolkningen om cirka en miljon personer. BNP per capita uppgick år 2011 till amerikanska dollar, USD. Landets ekonomi är starkt beroende av USA, dit mer än hälften av exporten går. Remitteringar från dominikaner i USA utgör cirka tio procent av BNP. Inkomstklyftorna är stora: 50 procent av befolkningen har mindre än 20 procent av BNP, medan de rikaste 10 procenten av befolkningen innehar cirka 40 procent av BNP. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA År 2001 inrättades en ombudsman för bland annat mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, miljöfrågor och ungdomsfrågor inom den offentliga sektorn. 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Kvinnor och män ska enligt lag vara jämställda, men i praktiken har kvinnor en lägre ekonomisk och social ställning. Våld mot kvinnor utgör ett särskilt stort problem. Landets biträdande åklagare för kvinnofrågor uppger att antalet kvinnomord ökar i alarmerande takt. Fler än kvinnor har förlorat livet på grund av ett fortsatt ökande könsbaserat våld under de senaste fem åren. En lokal organisation för mänskliga rättigheter 6

7 har uppskattat att 20 procent av kvinnorna mellan år någon gång i sitt liv har utsatts för fysiskt våld. Våldtäkt, inklusive våldtäkt inom äktenskapet, är förbjudet enligt lag och straffbart med upp till 15 års fängelse. Lagen till trots är våldtäkt ett vanligt förekommande brott som sällan beivras. Polisen tar motvilligt emot anmälan om våldtäkt och uppmuntrar ofta offren att söka stöd hos frivilliga organisationer. Många offer lämnar inte in någon anmälan på grund av den sociala stigmatiseringen, risker för fortsatt våld och låga förväntningar på att få rättvisa. Sexturism är ett utbrett problem i landet, i synnerhet i de populära semesterorterna. International Organisation for Migration, IOM, har rapporterat att cirka dominikanska kvinnor beräknas arbeta som prostituerade utomlands, varav en tredjedel varit offer för människohandel. Lagen förbjuder sexuellt ofredande på arbetsplatser men sådana förseelser beivras sällan. På arbetsmarknaden tjänar kvinnor cirka 44 procent mindre än män med samma arbete. Regeringen har inte tagit några effektiva initiativ för att åtgärda den ekonomiska ojämlikheten Barnets rättigheter Skyddet för barnets rättigheter är svagt och barnadödligheten i landet är hög: 32 barn dör per födda. Fysiska och sexuella övergrepp är ett allvarligt problem. Varje dag rapporteras ett stort antal övergrepp och undersökningar visar att 30 procent av barnen i huvudstaden Santo Domingo är utsatta. Ett fåtal fall har lett till fällande domar. I 85 procent av fallen har gärningen begåtts av en närstående person. Såväl sociala som religiösa organisationer försöker aktivt men utan statlig finansiering bekämpa övergreppen. Lagen förbjuder barnpornografi och kommersiell sexuell exploatering av barn, men handel med och sexuellt utnyttjande av barn är ett stort problem, främst i de populära semesterområdena. Regeringen har via arbetsmarknadsdepartementet upprättat program, särskilt riktade till populära turistorter, för att minska handel med barn och barnprostitutionen. Barnarbete förekommer, främst inom den informella sektorn. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk

8 8 Det förekommer rapporter om rasism och diskriminering av personer på basis av etnicitet. Haitier och ättlingar till invandrade haitier är särskilt utsatta. Lokala frivilligorganisationer uppger att haitier blir nekade inträde på banker, restauranger, affärer och nattklubbar. De uppges också bli nekade att skriva in barn i privata skolor eller att registrera barns födslar på sjukhus. Regeringen har varit passiv och vidtagit få åtgärder för att komma till rätta med rasismen i landet. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Det finns ingen lag som kriminaliserar homosexualitet, men inte heller någon lag mot diskriminering av hbt-personer. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet uppges vara vanligt förekommande i alla delar av samhället inklusive på arbetsplatser, i skolor och i hälsovården. Homosexuella utsätts ofta för trakasserier och hot om våld och rapporter om mord baserade på personers sexuella läggning förekommer. År 2001 hölls den första Pride-paraden i landet, men senare försök att anordna Pride har stoppats av regeringen. Mötesfriheten för hbt-personer begränsas då gruppens försök att samlas besvaras med trakasserier från polisen och fördömanden från regeringen. 20. Flyktingars rättigheter Lagen föreskriver skydd för flyktingar och asylsökanden enligt FN:s flyktingkonvention från 1951 jämte 1967 års protokoll. Regeringen har upprättat ett system för att ge sådant skydd, men det har ännu inte verkställts även om skydd ofta ges i enskilda fall till personer som vid återsändande till hemlandet riskerar förföljelse. Den illegala invandringen från det fattiga och hårt drabbade grannlandet Haiti är omfattande. Antalet haitiska flyktingar och gästarbetare med eller utan legal status beräknas uppgå till omkring en miljon. Organisationer för mänskliga rättigheter har anklagat regeringen för olagliga deporteringar och polisbrutalitet mot dessa immigranter. Problemen har förstärkts av utbredda fördomar mot haitier hos befolkningen. Enligt oberoende källor deporterades tidigare över haitier per år. Efter jordbävningen i början på 2010 införde dock presidenten ett moratorium på deportationer av haitier i landet. Trots det deporteras fortfarande flera tusen personer årligen. Ansträngningarna för att minska den illegala invandringen har också skapat problem för de haitier som legalt etablerat sig i landet.

9 9 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lagen förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Trots detta diskrimineras denna grupp i arbetslivet och i tillgången till offentlig service. Tillgänglighet i offentliga byggnader garanteras i lag, men myndigheterna har inte prioriterat att säkerställa detta. En organisation för funktionsnedsatta framhåller särskilt brist på tillgänglighet i allmänna transporter som ett stort hinder. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Ett antal nationella och internationella organisationer för mänskliga rättigheter är verksamma i landet och kan verka fritt. Dessa kan granska och rapportera om sina slutsatser i bland annat enskilda ärenden som rör mänskliga rättigheter. Grupper som arbetar för invandrade haitiers och ättlingar till haitiers rättigheter uppges dock utsättas för trakasserier och hot. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Ett flertal internationella organisationer såsom FN ger bistånd för att främja respekten för mänskliga rättigheter i landet. Det finns inga kända svenska insatser.