1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Palau 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Republiken Palau är en ögrupp bestående av cirka 340 öar belägna i Mikronesien i västra Stilla havet. Från att sedan 1946 ha administrerats av USA, blev Republiken Palau den 1 oktober 1994 en självständig stat med en konstitution efter amerikansk modell. Styrelseskicket är demokratiskt med fria val och tydlig gräns mellan den lagstiftande, styrande och dömande makten. Ansvaret för landets försvars- och säkerhetsfrågor åvilar fortfarande USA enligt ett 25-årigt associeringsavtal (Compact of Free Association) mellan de båda länderna som löper fram till Inom ramen för detta avtal står USA för ett betydande bistånd till Palau. Befolkningen uppgår till strax över personer varav cirka bor i den gamla huvudstaden Koror. Närmare en tredjedel utgörs av utländsk arbetskraft, framförallt från Filippinerna. Cirka palauer uppskattas bo utomlands, framförallt i USA. Läget avseende de mänskliga rättigheterna i republiken Palau anses i allmänhet vara gott, men med vissa problemområden. En orsak till denna utveckling som ofta nämns är den successiva upplösningen av det gamla stamsamhället och dess traditioner samt tilltagande alkohol- och drogmissbruk. Kvinnomisshandel, vanvård av barn, och social diskriminering av den utländska arbetskraften brukar anges som de vanligaste bristerna inom mänskliga rättigheter i landet. Ett ökande antal fall av människohandel med kvinnor från bland annat Kina, Filippinerna och Taiwan har registrerats och har i vissa fall lett till rättegång. Det rapporteras även om korruption på regeringsnivå.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Av de åtta centrala konventionerna om mänskliga rättigheter har Palau hittills endast ratificerat konventionen om barnets rättigheter (CRC). Palau har inte skrivit under Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC), de har däremot skrivit under ett avtal med USA om rättsfrihet för amerikanska medborgare som anklagats av ICC. Amnesty International har reagerat på detta i ett öppet brev till Palaus regering. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv och kroppslig integritet, förbud mot tortyr Inga uppgifter tyder på att politiska mord, avrättningar eller ofrivilliga försvinnanden förekommer. Konstitutionen förbjuder tortyr eller annan inhuman behandling, ett åtagande som även synes respekteras av regeringen. Landets fängelse bedöms hålla en för regionen god standard och inspekteras regelbundet av ansvarig hälsomyndighet. Viss överbeläggning har rapporterats, som en följd av en ökning av vapen- och drogrelaterade brott. Fängelset har separata avdelningar för kvinnor och män på natten men de arbetar i samma lokal under dagtid, tillsammans med ungdomsbrottslingar och häktade i avvaktan på rättegång. Representanter för människorättsorganisationer har fritt tillträde till fängelserna. 4. Dödsstraff Dödsstraff tillämpas inte. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga frihetsberövanden av politiska eller andra skäl, kvarhållanden och exil är förbjudna enligt lag, och regeringen respekterar detta. Det finns inga uppgifter om politiska fångar i Palau. 6. Rättsäkerhet och rättsstatsprincipen Landets dömande makt är uppdelad på tre instanser: Högsta Domstolen, civilmålsdomstolen och markdomstolen. Presidenten utser domare till Högsta Domstolen från en lista som upprättats av en speciell utnämningskommission. Utnämningen är på livstid.

3 3 Lagen stipulerar rätten till en rättvis rättegång och denna rätt utövas även i praktiken utan inskränkningar. Ett system för att säkerställa respekten för rättssäkerheten, från anhållande till dom, finns på plats och förefaller fungera. 7. Straffrihet Det finns inga uppgifter om att staten systematiskt underlåter att utreda vissa brott. Det rapporteras dock om att brott mot utlänningar, även våldsamma sådana, inte följs upp på samma sätt som brott mot palauer. Det rapporteras även om korruption på regeringsnivå. 8. Yttrande-, tryck-, mötes- och förenings- och religionsfrihet m.m. Censur anses inte förekomma. Förenings-, församlings- och religionsfrihet är konstitutionella rättigheter som förefaller respekteras. Kombinationen av en fri press, en självständig domarkår och ett fungerande demokratiskt politiskt system garanterar dessa rättigheter. Dock existerar inga verksamma politiska partier. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Konstitutionen är uppbyggd enligt amerikansk modell. Fria och demokratiska val hålls vart fjärde år. Allmän rösträtt råder från 18 års ålder. Den lagstiftande makten utövas i tvåkammarparlamentet, Olbiil Era Kelulau. Eftersom det inte existerar något politiskt partisystem, väljs ledamöter i egenskap av individer. Regeringsfunktionerna är klart definierade i konstitutionen, men den traditionella hierarkin med lokala hövdingar och seder leder ofta till missförstånd och schismer beträffande auktoritet och maktutövning. Det finns inga formella restriktioner för kvinnors deltagande men kvinnor har av tradition inte deltagit aktivt i det politiska livet. Kvinnor innehar ett fåtal ledande poster i administrationen. Det finns ingen kvinnlig ledamot i parlamentet och de få kvinnor som kandiderar hävdar att de motarbetas systematiskt. Ingen kvinna valdes in I november 2004 omvaldes den sittande presidenten Tommy Esang Remengesau, som därmed påbörjat sin andra och sista mandatperiod. Till ny vicepresident valdes Camsek Chin. Vicepresidenten har till skillnad från presidenten ingen begränsning för hur många perioder han eller hon kan sitta. Nästa val kommer att ske i november Korruption är, som i många andra länder i regionen, ett problem. Regeringen har tillsatt en särskild åklagare med bemyndigande att utreda korruption bland myndighetspersoner.

4 4 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Den ekonomiskt aktiva delen av befolkningen uppgick 2005 till personer, varav drygt hälften var sysselsatta inom den offentliga sektorn. Arbetslösheten låg på 4.2 procent (2005). En del utländska arbetare rapporterade under 2006 att de tvingades att acceptera andra jobb än de som de fått anställning för. Andra arbetsrelaterade övergrepp som utländska arbetare får utstå är innehållande av lön och förmåner, icke kontraktsenliga arbetsförhållanden, undermåliga bostäder och mat. Inga aktiva fackföreningar finns på Palau. Strejkrätt finns inte inskrivet i konstitutionen. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Medellivslängden är drygt 68 år för män och 72 år för kvinnor. Enligt FN och Asiatiska utvecklingsbanken verkar det som om Palau inte kommer uppnå målet vad gäller minskad dödlighet för tuberkulos. 12. Rätten till utbildning Flickor och pojkar har samma rätt till utbildning. De statliga medlen för undervisning har minskat efter självständigheten Behovet av mer pengar till utbildning har uppmärksammats både av regeringen och av enskilda organisationer. Läs- och skrivkunnigheten uppgår till 92 procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Palau klassades år 2007 som ett medelinkomstland och har enligt Asiatiska utvecklingsbanken en BNP per capita på drygt 7000 dollar. Levnadsstandarden är en av de högsta i regionen. Ekonomin är dock liten och beroende av transfereringar från USA. Nära hälften av arbetskraften är anställd inom den offentliga sektorn, medan turism, fiske och övriga tjänstesektorn sysselsätter resten. Traditionellt jordbruk för självhushållning och fiske är på nedgående i takt med inflyttningen till staden.

5 5 Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av kön, ras, ursprung, språk, religion, social status eller klantillhörighet. Enligt FN:s och Asiatiska utvecklingsbankens uppdatering år 2007 av läget för milleniemålen är Palau ett av länderna som ser ut att nå många av målen tidigt, framförallt vad gäller miljömålen som till exempel koldioxidemissionerna, skyddade områden och skogsbeväxt. Det rapporteras däremot om stagnation och problem med urban vattenförsörjning och urbana sanitära förhållanden. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Övergrepp mot kvinnor förekommer, oftast inom familjerna. Under 2005 rapporterades 89 fall av misshandel i hemmet, något som var en fortsättning på en uppgående trend. Mörkertalet är dock stort. Ett tilltagande missbruk av alkohol och droger är en bidragande orsak. Trots att dessa övergrepp klassificeras som brott, rapporteras få av dem. Regeringen har vidtagit utbildningsåtgärder för att komma till rätta med problemet. Egendom och traditionella titlar går i arv på moderns sida, vilket gör att kvinnor innehar viktiga positioner i det traditionella samhällssystemet. Abort är inte lagligt. Uppgifter saknas om olika lön för kvinnor och män för arbete av lika värde, eller annan könsrelaterad diskriminering på arbetsmarknaden. Prostitution är framförallt ett inhemskt problem, och utgörs inte av utländsk sexturism som i vissa andra länder i regionen. Verksamheten involverar dock kvinnor från exempelvis Kina och Filippinerna. Kvinnor som utsatts för människohandel behandlas som brottslingar och riskerar att fängslas eller deporteras. År 2005 antogs en lag mot människohandel som verkar för att skydda kvinnor och barn från den allt mer omfattande sexhandeln. Arbetsmarknadsdepartementet är involverade i kampen mot människohandel, men lider av underbemanning, begränsade resurser samt brist på expertis.

6 6 15. Barnets rättigheter Regeringen fäster vikt vid barnets rättigheter och har omfattande åtaganden i form av utbildning och hälsovård. Inga uppgifter om barnprostitution finns. Däremot rapporteras det allt oftare att barn far illa på grund av försummelse från föräldrarnas sida. Detta sägs bero på pågående social omvandling och upplösningen av de gamla familjetraditionerna. Traditionellt sett anses barnen mycket tidigt kunna ta hand om sig själva och en känslomässig alienering verkar förekomma från föräldrarnas sida, allt för att skapa tåliga och självständiga individer. Sammanföringen av gamla seder och nya moderna livsstilar anses ha skapat viss desillusionering bland de unga och det vanligt förekommande droganvändandet kan vara ett resultat av bland annat detta. Det finns ingen minimiålder för arbete, och inga lagar som förbjuder barnarbete. Barnadödligheten är relativt låg med 14,07 dödsfall per 1000 födslar. Enligt UNDP:s Human Development Report 2007 (FN:s fattigdomsindex) är också skoldeltagandet mycket högt med ett inskrivningstal på 96 procent i grundskolan och gymnasium. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Icke-palauer saknar rätt att förvärva land och kan inte heller bli palauiska medborgare. Gästarbetarna, vilka utgör över 30 procent av befolkningen och drygt 46 procent av arbetskraften, upplever sig illa behandlade, i synnerhet hushållsanställda och icke-kvalificerad arbetskraft. Trots förbud drabbas utlänningar ofta av diskriminering när det gäller tillgång till sociala förmåner, bostäder och utbildning. Utländska gästarbetare är undantagna i lagen om införandet av minimilöner. Det har även rapporterats om hot samt att gästarbetarnas pass eller biljetter blir konfiskerade av arbetsgivaren om de klagar. Regeringen försöker åtgärda detta problem. Det rapporteras dock om att brott mot utlänningar, även våldsamma sådana, inte följs upp på samma sätt som brott mot palauer. En rådgivande enhet, där medlemmarna består av de högsta traditionella ledarna från landets 16 politiska enheter, finns tillsatt för att bistå presidenten med vägledning inom traditionella seder och bruk. Två av 16 ledamöter i House of Delegates tillhör en minoritetsgrupp.

7 7 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Säkra uppgifter om situationen för personer med annan än heterosexuell läggning är knapphändiga. Någon lagstadgad eller annars officiell diskriminering lär inte förekomma. Homosexuellas sociala situation är med rådande brist på underlag svårare att uttala sig om. 18. Flyktingars rättigheter Palau har inte ratificerat FN:s flyktingkonvention och det finns ingen lagstiftning för flyktingar och asylsökande. I november 2005 begärde två burmesiska män asyl i Palau, men avvisades till Filippinerna då de inte kunde uppvisa någon direkt koppling till landet. Denna åtgärd koordinerades med FN:s flyktingkommission, UNHCR. 19. Funktionshindrades situation Palau har en lag mot diskriminering av personer med funktionshinder, och en lag om barn med funktionshinder. Inom skolväsendet finns särskilda utbildningsprogram för funktionshindrade. Personer med funktionshinder får 50 dollar i månaden av staten och det finns även speciella utbildningsprogram och bostadslösningar. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Palau har av tradition en öppen attityd till människorättsorganisationer vilka kan verka utan hinder från myndigheternas sida. Under 2006 genomfördes inga besök av oberoende mänskliga rättighetsobservatörer till Palau. 21. Internationella eller svenska insatser på området mänskliga rättigheter Uppgifter saknas.