1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Hong Kong SAR 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Hongkong är ett rättssamhälle med generellt sett god yttrandefrihet men med begränsat folkligt inflytande. Den viktigaste politiska frågan i Hongkong SAR (Special Administrative Region) gäller relationen till Peking och upprätthållandet av Hongkongs autonoma ställning enligt principen ett land, två system som slås fast i Hongkongs minikonstitution Basic Law. Företrädare för de demokratiska krafterna i Hongkong önskar se en snabb utveckling mot full demokrati. Ett viktigt steg på vägen är fria och allmänna val av Chief Executive, Hongkongs regeringschef, och till parlamentet, LegCo. Oppositionen kräver direkta val 2012 medan Chif Executive och de pekingtrogna ledamöterna i Legco förordar Centralregeringen i Peking och inflytelserika företrädare för näringslivet motsätter sig en alltför snabb utveckling. Företrädare för National Peoples Congress i Peking har efter val av Chief Executive och val till Legco i år låtit förstå att allmänna val sannolikt inte kan äga rum förrän tidigast Den politiska spänningen mellan demokratiförespråkarna i Hongkong å ena sidan och regeringarna i Hongkong och Peking kvarstår. I motsats till de politiska rättigheterna, så är de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna fullt utvecklade.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Storbritannien har för Hongkongs vidkommande ratificerat sex av de centrala konventionerna för mänskliga rättigheter (MR). Dessa är: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (ICERD) - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) - Konventionen mot tortyr (CAT) - Konventionen om barnets rättigheter(crc) Kina har accepterat att dessa konventioner skall fortsätta att vara tillämpliga i Hongkong. Kina har tillåtit en fortsättning av rapporteringen till FN om läget för de mänskliga rättigheterna i Hongkong, men har krävt att rapporterna ska sändas in via Peking. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Hongkong är ett rättssamhälle, i vilket rätten till liv och kroppslig integritet generellt sett respekteras. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades Rätten till frihet och personlig säkerhet Generellt sett åtnjuter Hongkongborna oförminskad rätt till rörlighet över gränserna. Dock bör noteras att vissa företrädare för oppositionen inte tillåts resa till Kina, men en uppluckring av dessa restriktioner tycks vara på väg. Medborgare i övriga Kina tillåts i allt större utsträckning på egen hand besöka Hongkong som turister. Liberaliseringen kan delvis ses som en åtgärd från centralregeringens sida att stärka Hongkongs turistnäring och ekonomi.

3 Ett antal händelser sedan återföreningen med Kina har bidragit till en viss ovisshet om Hongkongbornas rättsliga ställning under vistelse på fastlandet. Det förekommer att Hongkongbor grips av myndigheterna i Kina och hålls som gisslan för sina företags obetalda skulder och verksamhet på fastlandet. Vidare har personer med hemvist i Hongkong gripits i Kina och bland annat anklagats för olovlig underrättelseverksamhet. Ett uppmärksammat fall är journalisten Ching Cheong, som arresterats i Kina anklagad för spioneri. Omständigheterna kring fallet är oklara och Hongkongregeringen anklagas av olika MR-organisationer för att inte ha agerat tillräckligt kraftfullt för att informera sig om fallet och verka för att Cheongs rättigheter tillvaratas Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättsväsendet med dess självständiga institutioner efter brittisk förebild anses utgöra den kanske värdefullaste garanten för att Hongkong även fortsatt skall förbli en rättsstat. Juristkåren är likaså uppbyggd enligt anglosaxiskt mönster. 7. Straffrihet Straffrihet utgör inte ett problem i Hongkong. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande- tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet har starka traditioner i Hongkong. Efter återföreningen har det dock förekommit misstankar om viss självcensur i massmedia. Enligt Hongkongs minikonstitution, Basic Law, skall Hongkong stifta egna lagar som förbjuder subversiv verksamhet riktad mot Kina från Hongkong. Ett förslag till ny lagstiftning presenterades av regeringen under hösten 2002 och gavs sedan tre månader för konsultation med allmänheten. LegCo förelades därefter en lagtext i vilken regeringen tagit hänsyn till vissa förslag till ändringar som framförts under konsultationsperioden. Lagen behandlades i LegCo under våren för beslut den 9 juli Efter betydande kritik från olika instanser och en massdemonstration i Hongkong den 1 juli 2003 med runt deltagare drog regeringen tillbaka förslaget. Regeringen har därefter inte presenterat någon ny tidtabell för införandet av lagen. Kritikerna befarar att en ny lagstiftning skulle kunna medföra att yttrandefriheten beskärs och att journalister blir mer återhållsamma vad gäller rapportering av kritiska synpunkter angående exempelvis ledarskapet i Peking samt Taiwans relation till fastlandet. Härtill befaras att enskilda organisationers möjligheter att verka, och

4 den politiska öppenheten i samhället, skulle beskäras. Kritikerna hävdar att konceptet ett land, två system skulle mista en del av sin relevans om lagen införs. Regeringen har inte förbjudit Falun Gong-rörelsen i Hongkong, trots att man stått under press från Peking i frågan. Rörelsen, som beräknas ha endast 500 aktiva utövare i Hongkong, är dock väl bevakad av myndigheterna. Kritik har uttalats över att tillresande Falun Gong-anhängare avvisats på flygplatsen i samband med toppmöten i Hongkong. I en uppmärksammad rättegång dömdes 2002 ett antal Falun Gong-anhängare för att ha "hindrat framkomligheten på allmän plats" vid en sittdemonstration framför Kinas sambandskontor i Hongkong. Domen överklagades och ogillades av appellationsdomstolen år 2005 med motiveringen att de grundläggande yttrande- och demonstrationsfriheterna ska gälla oavsett politisk inriktning på aktionen De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna De brister i demokratin som främst uppmärksammas efter Hongkongs återförening med Kina avser reglerna för valen till de 60 platserna i den lagstiftande församlingen (LegCo). I 2005 års val valdes för första gången lika många parlamentariker i direkta val som från yrkesvalkretsar, 30 ledamöter från varje grupp. 11 av ledamöterna är kvinnor, däribland talmannen. Kritiken riktar sig främst mot att majoriteten av mandaten inte utses genom direkta val. Systemet anses gynna administrationen och de Pekingvänliga partierna samt ge de besuttna och traditionellt inflytelserika kretsarna i Hongkong ett oproportionerligt stort inflytande. Enligt Basic Law ska valsystemet gradvis förändras i demokratisk riktning, men någon tidplan finns inte angiven. Det finns en stark opinion såväl inom som utom LegCo för att samtliga platser i den lagstiftande församlingen skall tillsättas genom direkta val. Inom det demokratiska lägret fanns förhoppningar om att denna förändring skulle kunna genomföras redan till nästa val På liknande sätt finns en stark opinion som förordar att Chief Executive, den högste befattningshavaren i Hongkong, vars mandat enligt Basic Law omfattar fem år också skulle väljas i direkta val National Peoples Congress i Peking meddelade dock formellt i april 2004 att allmänna val inte kan äga rum redan 2007/2008. Beslutet väckte stor besvikelse och grusade förhoppningarna om en snabb demokratisk utveckling. Efter en konsultationsprocess om den fortsatta utvecklingen lades en slutrapport fram i oktober I rapporten föreslås en utvidgning av den valkommission som utser Chief Executive från nuvarande 800 till personer. Dessutom föreslås en utökning av antalet platser i LegCo från

5 nuvarande 60 till 70. De nya platserna ska besättas av representanter för lokala distrikt i Hongkong. Än har dock ingenting skett. Hongkong har sedan 1989 en ombudsman som har till uppgift att granska statsförvaltningen. Ombudsmannen kan agera efter klagomål från enskilda men även initiera egna utredningar av allmänt intresse. Ombudsmannen är sedan 2001 en egen myndighet fristående från förvaltningen. 5 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Hongkongs inkomstfördelning är mycket ojämn. Enligt den senaste folkräkningen som genomfördes för några år sedan hade den så kallade ginikoefficienten (mått på ojämlikhet i inkomstfördelning kan variera mellan ett och noll ju högre värde desto större ojämlikhet) stigit till 0,53 från 0,43 år Det finns endast ett begränsat socialt skyddsnät för de allra fattigaste, vilket har kritiserats upprepade gånger vid FN:s granskning av efterlevanden av konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Chief Executive Donald Tsang har i sin regeringsförklaring lovat att vidta åtgärder för att förbättra villkoren för de mest utsatta grupperna. Fackföreningarna har en svag ställning i Hongkong och kollektivavtal förekommer i princip inte. Lagstiftning om minimilön finns endast för utländska hushållsanställda. I Hongkongs utpräglade marknadsekonomi sker löneförhandlingar på individuell basis och det är utbud och efterfrågan som avgör utfallet. Strejker är tillåtna, men det är inget som hindrar att kontrakt mellan arbetsgivare och arbetstagare stipulerar att arbetsnedläggelse utgör en grund för uppsägning. Kina har inte ratificerat följande fyra av ILO:s åtta konventioner om mänskliga rättigheter: nr. 87 och 89 (föreningsfrihet och förhandlingsrätt) samt nr. 29 och 105 (förbud mot tvångsarbete). Dessa har dock tidigare ratificerats av Storbritannien och tillämpas i Hong Kong. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Den offentliga sjukvården bygger på principen att ingen skall vägras lämplig sjukvård på grund av bristande betalningsförmåga. I något enstaka fall har, under senare år, kritik förekommit mot att personer diskriminerats vad gäller tillgång till sjukvård eller nonchalerats på grund av sitt ursprung.

6 6 12. Rätten till utbildning Skolgång och universitetsundervisning är kostnadsfri eller avgiftsbelagd enligt starkt subventionerade taxor. Knappt 23 procent av de statliga utgifterna går till utbildning. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Ungefär en tredjedel av befolkningen bor i statssubventionerade bostäder. Systemet anses nödvändigt för att lindra de värsta effekterna av den svåra trångboddhet som råder, samtidigt som risken för slumbebyggelse och social misär minskas. Regeringen har vidtagit åtgärder för att skära ned programmet för subventionerat egnahemsboende, en åtgärd som enligt kritikerna är ämnat att gå de privata fastighetsägarna till mötes och hålla uppe fastighetspriserna. Hong Kong ligger dock på 21:a plats bland de sjuttio länder som rankas högst i UNDP:s Human Development Index. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Någon lagstadgad diskriminering eller systematisk ojämlik behandling av kvinnor förekommer inte. Kvinnor som just fött barn kan riskera negativ särbehandling på arbetsmarknaden. Equal Opportunities Commission arbetar för att med övervakning och förslag arbeta bort eventuella inslag av bristande jämlikhet i offentlig förvaltning, där många kvinnor för övrigt innehar framträdande poster. Gruppen välutbildade kvinnor är stor, och kvinnor syns även i framstående befattningar i näringslivet. Dock är kvinnorna underrepresenterade i de politiska organen: av de 15 ministrarna är endast tre kvinnor och i LegCo (60 ledamöter) finns för närvarande elva kvinnor inklusive den kvinnliga talmannen. Ett problem som uppmärksammats alltmer under senare år är våld inom familjen. Polis och socialarbetare anklagas för att inte ge tillräckligt skydd till misshandlade eller hotade kvinnor. Detta problem har uppmärksammats på politisk nivå och regeringen har givit något ökade resurser för att hjälpa utsatta kvinnor.

7 7 15. Barnets rättigheter Hongkong har kritiserats för bristande efterlevnad av FN:s barnkonvention. Bland annat påtalas att barn ofta får leva skilda från sina föräldrar som arbetar i Hongkong. Detta beror på att invandringstillstånd till Hongkong inte medges för barnen. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Viss invandrad arbetskraft, huvudsakligen hushållsanställda kvinnor från länder i Sydost- och Sydasien, särskilt Filippinerna (sammanlagt cirka personer) och anläggningsarbetare från Kina är underkastade en strängare immigrationsregim än utländsk arbetskraft inom så kallade professionella yrken. Hongkongs befolkning är till större delen invandrare, varav huvuddelen från Kina. Etnisk eller religiöst betingad diskriminering kan förekomma men har ringa utbredning. Gästarbetare bemöts ibland med ringaktning. Efter återföreningen har endast etniska kineser tillträde till de högsta ämbetena. En av regeringen förra året aviserad presentation av ett lagförslag angående rasdiskriminering lyser fortfarande med sin frånvaro. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet I ett utslag i Högsta domstolen i augusti 2005 fastställs att Hongkongs lagstiftning om sexuellt umgänge mellan homosexuella innebär en diskriminering vilket strider mot Basic Law. I lagen föreskrivs att sexuellt umgänge mellan homosexuella under 21 år är straffbart medan åldersgränsen för heterosexuella är 16 år. 18 Flyktingars rättigheter Hongkong har inte ratificerat 1951 års flyktingkonvention. Efter den våg av båtflyktingar som anlände till Hongkong i början av 1990-talet finns i samhället en negativ inställning till flyktingmottagande. Flyktingarnas situation har dock under de senaste två åren uppmärksammats alltmer i media. Uppgifter om godtycklig behandling av flyktingar förekommer, till exempel att de sätts i arrest i väntan på beslut om flyktingstatus eller vägras inresa i Hongkong. En viss förbättring har skett för flyktingar som utsatts för tortyr i sina hemländer.

8 Efter ett utslag i Högsta Domstolen har en procedur införts för att garantera dessa asylsökande en opartisk prövning. UNHCR har kontor i Hongkong men opererar med små resurser. Antalet flyktingar som söker sig till Hongkong ökar och på grund av de höga levnadskostnaderna lever många av dessa under mycket knappa omständigheter Funktionshindrades rättigheter Situationen för personer med funktionshinder är inte tillfredsställande, till exempel vad gäller möjligheterna att röra sig i offentlig miljö. Vissa förbättringar har skett under senare år och rehabiliteringscentra i både allmän och enskild regi underlättar anpassningen i samhället av de cirka funktionshindrade i Hongkong. Dessa ges skydd i en särskild lag från 1995 och Equal Opportunities Commission vakar över dess tillämpning. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter En rik flora av organisationer bidrar till en öppen och livlig debatt om mänskliga rättigheter. Amnesty International, Human Rights Watch Asia, Internationella juristkommissionen med flera har kvalificerade företrädare på plats och egna stödorganisationer i samhället. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Sida stödjer människorättsorganisationen Asian Human Rights Commission som har sitt huvudkontor i Hongkong och som arbetar med mänskliga rättigheter i hela Asien.