2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Vanuatu 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Vanuatu är en republik inom Samväldet. Ögruppen ligger utspridd över en stor yta i Stilla havet bland landets totalt ca medborgare talas runt 70 olika språk. Vanuatu är en fungerande demokrati och de mänskliga rättigheterna respekteras i huvudsak. Bland de MR-problem som rapporterats märks bland annat: - mycket dåliga förhållanden i landets fängelser, - långsam rättstillämpning, - diskriminering mot kvinnor. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Vanuatu har ratificerat konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) men inte det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. Vanuatu har ratificerat konventionen om barnets rättigheter (CRC) och undertecknat (men ännu inte ratificerat) de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn. Vanuatu har inte ratificerat konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESR), konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD), konventionen mot tortyr (CAT) flyktingkonventionen eller Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen

2 2 (ICC). Det föreligger inga planer att inom kort ratificera någon av dessa resterande centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Vanuatus första rapport om efterlevnaden av CEDAW lämnades i november Nya Zeeland, Australien samt UNIFEM bistod i utarbetandet av rapporten. I maj 2006 genomförde övervakningskommittén en preliminär genomgång av rapporten. Landets första rapport om efterlevnaden av CRC lämnades 1997 och diskuterades i övervakningskommittén Den andra rapporten skulle ha lämnats år 2000, men var ännu i slutet av 2006 inte färdigställd. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Rättigheterna respekteras i huvudsak. Det finns inga rapporter om om utomrättsliga avrättningar, försvinnanden, tortyr eller politiska fångar.. Förhållandena i landets fängelser uppges dock vara mycket dåliga. 4. Dödsstraff Dödsstraff förekommer inte. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Vanuatu följer i huvudsak brittisk modell och rättstradition. Den som berövats friheten har rätt att inom kort tid få sin sak prövad. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Domstolarna är självständiga och verkar fritt men resurserna är otillräckliga med mycket långa vänte- och häktningstider som följd. Det kan ta år innan ett fall till sist domstolsprövas. De flesta processuella rättssäkerhetsgarantier finns föreskrivna: rätt till ombud, besök, och överklagande, men rättigheterna hämmas starkt av resursbristen. Det finns en ombudsmannainstitution som innehas av en respekterad jurist. Ombudsmannen har visat sig kunna framföra kritik mot regering och myndigheter. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer knappast i någon större utsträckning. Viss korruption förekommer dock.

3 3 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. I huvudsak respekteras dessa rättigheter. Tidigare restriktioner har under året och med en ny regering lättat. Det finns oberoende tidningar som är fria att kritisera regeringen. Det finns inga hinder för användning av Internet. Den akademiska friheten respekteras. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Vanuatu är en republik med ett enkammarparlament. Presidenten väljs för en period om fem år av ett valkollegium bestående av parlamentets 52 ledamöter samt de sex provinspresidenterna. Parlamentets mandatperiod är fyra år. Val genomförs i god ordning. Det har periodvis varit täta regeringsskiften efter misstroendeförklaringar i parlamentet. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Flertalet invånare lever på familje - och bybaserat jordbruk. Inom lönesektorn föreskrivs förenings- och förhandlingsrätt och det finns en central facklig organisation. Förhandlingar förs dock mest bransch--och företagsvis. Det finns ett medlingsinstitut. Regeringen har vid något tillfälle inskridit vid konflikt. Vanuatu har ratificerat sju av ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Det gäller konventionerna om förbud mot tvångsarbete (konventionerna nr 29 och 105), förbud mot barnarbete (konvention nr 182), icke-diskriminering i arbetslivet (konventionerna nr 100 och 111) samt föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventionerna 87 och 98). Konvention nr 138 har inte ratificerats av Vanuatu. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Det råder klar brist på sjukvårdsresurser. Det finns ett större sjukhus i huvudstaden Port Vila men detta saknar vissa specialiteter. Barnsjukvården är kostnadsfri, men resurserna, särskilt långt ut i övärlden, är inte tillräckliga. 12. Rätten till utbildning Det finns faktiska begränsningar i fråga om skolutbildning. Skolgång är inte obligatorisk. Det råder brist på skolbyggnader och lärare, särskilt från sjätte klass. Pojkarna är på detta stadium också betydligt fler än flickorna. Man räknar med att kanske hälften av landets medborgare i realiteten inte kan läsa och

4 skriva. Det är inte heller så många som efter avslutad skola går vidare till akademiska studier. I Port Vila har det regionala University of the South Pacific bl.a sin juridiska fakultet. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Vanuatu är ett fattigt land men läget förbättras. Turismen ökar stadigt och köttexport till Japan ger goda inkomster. Biståndet är omfattande och kommer från många givare. Vägnätet kommer att få en omfattande uppgradering med biståndsmedel från USA. I UNDP:s Human Development Index ligger Vanuatu på plats 118 av177.. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Våld och diskriminering är vanligt. Det är ofta i praktiken svårt att belägga och lagföra sådana brott, som ofta inte ens anmäls. Flera frivilligorganisationer är verksamma och gör goda insatser för att sprida kännedom om missförhållanden och ge praktisk hjälp och stöd till utsatta och drabbade kvinnor. Kvinnor har i lag lika rätt i alla hänseenden men i realiteten finns stora brister. Det gäller ifråga om utbildning, äganderätt och företagande. Det finns samtidigt starka krafter som arbetar för förändring. I senaste valet kom två kvinnor in i parlamentet. 15. Barnets rättigheter Barnen har i allmänhet en skyddad ställning inom storfamiljen och bysamfälligheterna. Det finns emellertid rapporter om övergrepp mot barn. Se vidare ovan under Rätten till utbildning. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Flertalet vanuater är melanesier. Polynesier, européer och kineser utgör minoriteter. Trots uppsplittringen på öar, olika språk och kulturer finns det en balans i relationerna. Vanuatu var mellan 1906 och 1980 en gemensam brittiskfransk koloni. Det talas fortfarande båda språken på öarna. Man har en god förmåga hantera situationen. Bislama (en pidginvariant) är gemensamt språk på öarna och överbryggar språkförbistringen. 4

5 5 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Lagen garanterar lika rättigheter, och det finns inga rapporter om lagstadgad diskriminering pga könsidentitet. 18 Flyktingars rättigheter Vanuatu har inte ratificerat FN:s flyktingkonvention. Inte heller finns några kontakter med flyktingkommissarien. Under 2006 förekom ett ärende - en politiskt aktiv flykting från den indonesiska provinsen Papua. 19. Funktionshindrades rättigheter Det finns ingen nationell lag eller policy om funktionshindrade. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Frivilligorganisationerna utgör en aktiv och betydelsefull aktör i samhället och gör insatser där det allmänna inte räcker till eller inte alls agerar. Organisationerna får verka fritt och ofta i god samverkan med myndigheter. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter MR-frågor, god samhällsstyrning samt värnande av rättsstatsprincipen ingår som viktiga delar i biståndsgivarnas program och mål. Detta gäller i hög grad det samarbete som EU har med Stillahavsöstaterna. Dessa faktorer får än större tyngd i den förhandling som nu pågår mellan EU och den regionala sammanslutningen Pacific Islands Forum för samarbete för tiden fr.o.m Biståndsinsatser genomförs i landet även av Australien och Nya Zeeland.