Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005
|
|
- Bernt Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas mänskliga rättigheter (MR) finns utrymme för förbättringar. Flera grundläggande konventioner rörande mänskliga rättigheter har ännu inte ratificerats. Konstitutionen från 2001 innebar en legal förstärkning. Där föreskrevs bland annat rätten för landets medborgare att välja regering vart fjärde år baserat på en rotation mellan landets öar. Sådana val genomfördes för första gången Domstolsväsendet skall enligt konstitutionen vara skilt från den exekutiva makten vilket i stort sett respekteras men det finns brister främst beroende på resursbrist. Det finns också ytterst få juridiskt utbildade advokater i landet. Ytterligare reformer av rättsväsendet håller på att genomföras. Rätten till mötesfrihet respekteras generellt. Utbildnings- och hälsosektorerna är underutvecklade och i stort behov av stöd. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna rörande mänskliga rättigheter Komorerna har varken ratificerat eller undertecknat konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter eller konventionen angående flyktingars rättsliga ställning. Komorerna har anslutit sig till följande konventioner: - Konventionen mot alla former av rasdiskriminering har ratificerats - Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor tillträddes den 31 oktober Tilläggsprotokollet om enskild klagorätt har ännu inte undertecknats. - Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning undertecknades den 22 september 2000.
2 - Konventionen om barnets rättigheter har ratificerats. De bägge tilläggsprotokollen om barn i väpnade konflikter respektive handel med barn, barnprostitution och barnpornografi har ännu inte undertecknats. - Den afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter har ratificerats. Komorerna har inte inlämnat sedvanliga rapporter till konventionskommittéerna avseende de konventioner som ratificerats, förutom en rapport inom ramen för barnkonventionen som ingavs i april Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Den nya konstitutionen förbjuder tortyr och annan omänsklig behandling. Inga rapporter om tortyr har noterats under året. Det finns inga rapporter om politiskt motiverade ofrivilliga försvinnanden. Förhållandena i fängelserna är svåra. 4. Dödsstraff Lagstiftningen föreskriver dödsstraff för vissa grövre brott. Det finns inga rapporter om verkställigheter eller att någon skulle ha dömts till dödsstraff under år Rättssäkerheten Konstitutionen föreskriver ett oberoende domstolsväsende. Det finns emellertid under tidigare år exempel på påverkan från president och regering. Brister i rättsäkerhet är också förknippade med bristande resurser inom domstolarna både personella och materiella. Det finns ytterst få advokater i landet vilket begränsar möjligheterna till juridiskt biträde för den enskilde. Det finns inga rapporter om politiska fångar. 6. Personlig frihet Den nya konstitutionen förbjuder godtyckliga arresteringar. Det finns inga rapporter om inrikes eller utrikes reserestriktioner. 7. Yttrande- och mediafrihet med mera Den nya konstitutionen tillförsäkrar yttrande- och mötesfrihet, vilken också i praktiken i stort respekterades under året. Det finns åtminstone två oberoende tidningar, vilka också tillåts att kritisera regeringens politik. Det finns två nationella radiokanaler, en regeringskontrollerad och en oppositionell. 2
3 3 Religionsfrihet föreskrivs i den nya konstitutionen. Av historiska skäl är i princip närmare 100 procent av befolkningen muslimsk. Det finns både katolska och protestantiska kyrkor. Myndigheterna begränsade emellertid användandet av dessa kyrkor till personer som inte är medborgare i Komorerna. 8. De politiska institutionerna Den politiska situationen på Komorerna har varit instabil sedan landets självständighet 1975 med återkommande militärkupper och politiska uppror. I december 2001 antogs med klar majoritet en ny konstitution som ger de tre öarna Maroni, Mohéli och Anjouan långtgående självbestämmanderätt med egna presidenter. Landets enhet skall dock bevaras med en gemensam nationell president som handhar bland annat försvar och utrikesärenden. Den 14 april 2002 valdes Azali Assoumani till landets president. Denne hade tidigare tagit makten i en militärkupp Enligt konstitutionen skall presidentämbetet rotera mellan de olika öarna vart fjärde år. Den första presidenten kom från ön Grand Comore. Under 2006 ska en president från Anjouan väljas. Det finns över tjugo politiska partier på Komorerna. Det nationella parlamentet har enligt konstitutionen 33 medlemmar av vilka femton skall väljas av respektive lokalt parlament (fem från vardera Maroni, Mohéli och Anjouan) och resterande arton väljs i allmänna val. Val hölls under 2004 och tre regionala och ett nationellt parlament har etablerats. 9. Rätten till arbete och relaterade frågor Oberoende fackföreningar tillåts att bildas. Strejkrätt föreskrivs i den nya konstitutionen och har också utövats vid flera tillfällen. Det finns inga minimilöner och regeringen har under senare år vid flera tillfällen inte betalt ut löner till de anställda eller betalt ut löner sent. 10. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorn är otillräcklig i relation till efterfrågan. Särskilt på landsbygden är situationen besvärlig med bristande sjukhusfaciliteter och begränsad tillgång till mediciner. Andelen undernärda uppgick år 2000 till 42 procent och över halva befolkningen saknar tillgång till adekvat hälsovård. 11. Rätten till utbildning Utbildningsnivån är generellt låg. Utbildning är kostnadsfri fram till 10 års ålder. Det är brist på läromedel och många skolor, framför allt på Anjouan, behöver repareras. Vissa framsteg har skett sedan Världsbanken gått in med stöd.
4 12. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Nästan hälften av befolkningen lever på mindre än 1 USD per dag. Nivån på fattigdomen skiljer sig något mellan öarna. Anjouan är den fattigaste. Hälsosektorn är underutvecklad, särskilt på landsbygden. Närmare 75 procent av befolkningen har inte tillgång till rent dricksvatten, vilket medför svåra hälsoproblem, till exempel tarmsjukdomar. OLIKA GRUPPERS SITUATION 13. Kvinnans ställning Komorerna har en matriarkalisk tradition enligt vilken kvinnor har rätt att äga jord. Generellt sett diskrimineras inte kvinnor i familjerättsliga och arvsrättsliga frågor. Av tradition behåller till exempel kvinnan det hus som hennes familj givit brudparet för den händelse de skiljer sig. Däremot förekommer diskriminering vad gäller rätt till utbildning och anställning. Våld mot kvinnor inom familjen förekommer, men endast i mindre utsträckning. Könsstympning tillämpas generellt inte. Kvinnans ställning skiljer sig mellan stad och landsbygd. På landsbygden förekommer diskriminering från samhällets sida mot kvinnor med mindre möjligheter till anställning och utbildning. Det finns en kvinna i det nationella parlamentet och en i ett av öarnas parlament. I regeringen finns det en kvinnlig minister och en biträdande minister. 14. Barnets rättigheter Utbildning är obligatorisk fram till det att barnen fyller 10 år. Ungefär 60 procent av barnen deltar i primärskola medan endast 34 procent går vidare till sekundärskola. Barnarbete förekommer i viss utsträckning. Det finns exempel på unga barn som arbetar som hemhjälp med långa arbetsdagar. Tvångsarbete för barn är inte förbjudet i lag och några fall har rapporterats. 15. Olika befolkningsgruppers situation Den nya konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av bland annat etnisk och religiös tillhörighet. Det förekommer emellertid diskriminering av kvinnor. 16. Diskriminering på grund av sexuell läggning Säkra uppgifter om homo-, bi- eller transsexuellas situation på Komorerna har inte funnits att tillgå. Homo-, bi- och transsexuellas sociala situation är i och med denna brist på underlag svår att uttala sig om. 4
5 17. Flyktingars rättigheter Det finns ingen asyllagstiftning på Komorerna. Landet samarbetar med FN:s flyktingkommissariat. Det saknas rapporter om tvångsvis utvisning av personer till länder där de kan utsättas för förföljelse. 18. Funktionshindrades situation Det finns inga rapporter som tyder på att det förekommer diskriminering mot funktionshindrade vad avser anställning, utbildning och andra statliga serviceområden. ÖVRIGT 19. Oberoende organisationer för de mänskliga rättigheterna Det finns ett antal både internationella och enskilda organisationer verksamma på området för mänskliga rättigheter. Dessa kan på central nivå verka utan några restriktioner från regeringens sida. Under 2004 har konsultationer hållits vid ett flertal seminarier med det civila samhället för att skapa en National Commission for Human Rights. Det förefaller som om en sådan kommer att inrättas under
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merLandet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merOrganisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merKonventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning
Läs merKonventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merDominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska
Läs merMänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merSammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merGuyana har ratificerat följande centrala konventioner:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merDen senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.
Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merBarnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
Läs merMänskliga rättigheter och konventioner
18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
Läs merAndorra är sedan februari 2002 respektive januari 2003 i dröjsmål med rapport nr 2 enligt båda dessa konventioner.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Andorra 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merSedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merBARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
Läs mer4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs merBarnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
Läs merKort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna
Läs merBarnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merGrundutbildning i barnets rättigheter för personal
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet
Läs merDet civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kirgizistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Kirgizistan har stora politiska förändringar inträffat under året. Omfattande folkliga
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en
Läs merMänskliga rättigheter i São Tomé & Príncipe 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i São Tomé & Príncipe 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Militärkuppen som ägde rum under sommaren år 2003 kunde avvärjas redan efter
Läs merOljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merSammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merFN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder
Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs merFN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merMänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Läs merSammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Läs merLiechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merSammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merVÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE
VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kamerun 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna President Paul Biya har dominerat den politiska scenen i Kamerun sedan han övertog presidentposten
Läs merVälkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige
Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merMonaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från
Läs merDe civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs merDen allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN
Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.
Läs merMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Naturtillgångar som olja och naturgas har gjort Brunei till ett rikt land, där tillgången
Läs merKONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT
KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs mer