Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Guyana 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Guyana, med en folkmängd på cirka invånare, är en demokrati med ett flerpartisystem. Vid valet 2006 omvaldes presidenten Bharrat Jagdeos People s Progressive Party - Civic (PPP-C) i ett val som allmänt ansågs vara rättvist genomfört. Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) har försämrats under de senaste åren och allvarliga problem finns. Politiska rättigheter, yttrande- och tryckfrihet respekteras generellt. Rapporter om utomrättsliga avrättningar och brutala övergrepp av polisen mot såväl häktade som interner förekommer dock. Ett antal personer misstänkta för brott har enligt rapporter avlidit under gripande och förhör. Fängelserna är överbelagda och förhållandena undermåliga. Ineffektiviteten i rättsväsendet medför att misstänkta ofta sitter häktade i flera år i väntan på dom. Regeringen liksom rättsväsendet anklagas ofta för korruption och de av regeringen kontrollerade medierna kritiseras för att missgynna oppositionen. Sexuella övergrepp och våld mot kvinnor och barn är vanligt förekommande. Människohandel är ett allvarligt problem. De civila myndigheterna utövar en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

2 Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Enligt rapporter från människorättsorganisationer och andra enskilda organisationer begår polisen regelmässigt utomrättsliga avrättningar och brutala övergrepp. Klagomål om sju sådana dödsfall framfördes under Poliser åtals sällan för sådana dödsskjutningar. Inga politiskt betingade försvinnanden har rapporteras. Landets fängelser präglas av överbeläggning, men de undermåliga förhållandena har vid några fängelser förbättrats, bland annat genom tillgång till en mer regelbunden sjukvård. Ett fängelseuppror inträffade i huvudstadens Camp Street-fängelse i augusti 2006 men efter löfte från landets inrikesminister om bättre mat återställdes ordningen. I många fall är det dock anhöriga som på frivillig basis får stå för fångarnas kosthållning. 4. Dödsstraff Antalet dödsdömda uppgick 2007 till minst 20 personer enligt Death Watch International. Ingen avrättning har ägt rum sedan Fem personer dömdes till dödsstraff under Både 1970 års grundlag, vilken etablerade Guyana som en självständig republik, och 1980 års grundlag, stipulerar dödsstraff. En ändring av grundlagen kräver två tredjedels majoritet i parlamentet. Rätten till överklagande till Privy Council i London avskaffades i samband med att Guyana anslöt sig till den karibiska 2

3 3 högsta domstolen våren I november 1998 beslöt parlamentet att Guyana ska frånträda det första tilläggsprotokollet till Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) för att omgående återansluta sig med reservationen att FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna inte får pröva klagomål från dödsdömda, som hävdar att deras rättigheter enligt ICCPR överträtts då de dömts till döden. Såväl regeringen som den allmänna opinionen är positiva till dödsstraffets bevarande. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Det förekommer rapporter om enskilda fall av godtyckliga frihetsberövanden eller frihetsberövanden på politiska grunder utan rättegång. Det finns inga rapporter om politiska fångar. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Guyana anslöt sig i april 2005 till den karibiska högsta domstolen som högsta rättsliga instans för överklaganden. Även om lagen föreskriver ett oberoende rättssystem och regeringen generellt respekterar detta förekommer det anklagelser om regeringens inblandning i olika rättsprocesser. Ineffektivitet och korruption har undergrävt förtroendet för rättssystemet. Låga löner för statstjänstemän gör dem till ett lätt offer för korruption i olika former. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer avseende polisvåld. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Konstitutionen garanterar yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet, vilket regeringen respekterar i varierande grad. Regeringen kontrollerar landets enda radiostation, och oppositionspolitiker har klagat över att de inte får tillräckligt utrymme i medierna. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Lagen ger medborgarna rätt att med fredliga medel delta i återkommande fria och rättvisa val genom allmän rösträtt. Presidenten utser regering och premiärminister som tillsammans utövar den verkställande makten. Av nationalförsamlingens 65 ledamöter är 20 kvinnor och fem av regeringens 22 ministrar.

4 4 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Arbetstagare har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Cirka en tredjedel av arbetstagarna är fackligt anslutna. Medlemmarna av Guyanas förvarsstyrkor (Guyana Defence Force) har inte denna rättighet. Löntagarorganisationerna har rätt att förhandla kollektivt och har strejkrätt. Barn- och tvångsarbete är förbjudet men rapporteras förekomma. Arbetsmarknadsministeriet erkänner att barnarbete förekommer inom den informella sektorn men har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att beivra det. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälso- och sjukvården är undermålig. I praktiken kan en arbetstagare inte avbryta hälsofarligt arbete utan att riskera att förlora sin anställning. 12. Rätten till utbildning Den offentliga skolundervisningen sträcker sig till 20 års ålder och är obligatorisk och kostnadsfri till 15 års ålder. Närmare 90 procent av barnen i skolåldern deltar i undervisningen. Skolorna lider stor brist på kvalificerade lärare, läromedel och resurser för utrustning. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Guyana hör till Karibiens allra fattigaste länder med en BNP per capita på USD. Landet hamnar på 97:e plats av totalt 177 länder i FN:s välfärdsindex (Human Development Index). OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Våld mot kvinnor, vilket ofta sker i hemmet, är ett stort problem. Även våldtäkter är vanligt förekommande, men anmäls sällan då det finns ett socialt stigma mot dem som anmäler denna typ av brott. Prostitution är olaglig men förekommer i stor omfattning liksom handel med kvinnor. Sexuellt ofredande på arbetsplatser förbjuds inte i lag men är vanligt förekommande och några åtgärder för att motverka ofredandet vidtas sällan. Kvinnor diskrimineras i förhållande till män inom arbetslivet. Regeringen har antagit en nationell plan för att bekämpa människohandel.

5 5 15. Barnets rättigheter Barnets rättigheter negligeras på flera områden. Fysiska och sexuella övergrepp mot barn är ett allvarligt problem liksom handel med barn. Även om lagen förbjuder sådana övergrepp är genomförandet av påföljder ineffektivt. Barnprostitution förekommer. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Konstitutionen föreskriver att alla medborgare ska ha samma rättigheter oberoende av ras, kön, religion och etnisk härkomst, något som dock inte respekteras i praktiken. Det finns traditionella spänningar mellan landets två största etniska grupper, afro-guyanerna och indo-guyanerna. När afroguyanerna under lång tid var vid makten hävdade indo-guyanerna att de var diskriminerade. Nu, när indo-guyanerna är i regeringsställning, är förhållandet det motsatta. Amerinderna, som utgör 9 procent av landets befolkning och består av nio olika stamgrupper, har en levnadsstandard långt under genomsnittets. En lag från kolonialtiden ger regeringen långtgående rättigheter att bestämma över deras liv. Diskriminering av denna minoritetsgrupp är vanlig. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Könsumgänge mellan personer av samma kön är olagligt i Guyana. Det finns rapporter om trakasserier och diskriminering mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. 18. Flyktingars rättigheter Regeringen har inte beslutat om ett system för skydd av flyktingar. I praktiken ges dock skydd för flyktingar som vid återsändande till hemlandet riskerar att bli förföljda. Regeringen samarbetar nära med FN:s högkommissarie för flyktingar och andra människorättsorganisationer. 19. Funktionshindrades rättigheter Lagen föreskriver förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder men lagstiftningen fungerar inte effektivt i praktiken.

6 6 ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Ett antal lokala människorättsorganisationer verkar fritt i landet. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Information om internationella insatser på området för mänskliga rättigheter saknas.