1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat de flesta internationella konventionerna på området. Sedan 1994 finns en ombudsmannainstitution med ansvar för att bevaka att respekten för de mänskliga rättigheterna efterlevs. Institutionen består av en ombudsman med övergripande ansvar för MR-frågorna och tre biträdande ombudsmän med ansvar för olika delfrågor. Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Slovenien har ratificerat de sex centrala konventionerna om mänskliga rättigheter: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt tilläggsprotokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot

2 kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), samt tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1966 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Slovenien rapporterar till berörda FN-kommittéer som övervakar efterlevnaden av de olika konventionerna. Man har kommit ifatt den eftersläpning i rapporteringen som Slovenien tidigare drogs med. 2 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Grundlagen förbjuder tortyr, omänsklig behandling och förödmjukande bestraffning eller behandling. Fängelserna lever upp till internationella normer. Viss överbeläggning förekommer. Det förekommer inga rapporter om tortyr, försvinnanden, politiska mord eller avrättningar. Oftast handlar klagomål till ombudsmannen om att polisen antingen använder mer våld än nödvändigt eller att polisen inte ingriper effektivt. Numera hanteras allmänhetens klagomål mot polisen av ett särskilt råd, där bland annat representanter för det civila samhället ingår. 4. Dödsstraff Slovenien avskaffade dödsstraffet Rätten till frihet och personlig säkerhet

3 Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt grundlagen och det förekommer inga rapporter om att sådana skulle förekomma. Lagstiftningen medger inga inrikes eller utrikes reserestriktioner. Det finns inga svårigheter för medborgarna att få pass och liknande handlingar Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Enligt konstitutionen är domstolarna självständiga i förhållande till den verkställande respektive den lagstiftande makten. Detta respekteras även i praktiken. Domare utses på obestämd tid av parlamentet på rekommendation av det oberoende lagrådet. Varken militärdomstolar eller andra extraordinära domstolar får utses under fredstid. Som nämndes i inledningen finns det sedan 1994 en ombudsman som bevakar efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Ingen åtskillnad görs mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Straffbarhetsåldern är 18 år. Viss kritik mot det slovenska rättsväsendet har framförts av landets ombudsman som pekar på att de långsamma domstolsprocesserna leder till att rättssäkerheten äventyras. 7. Straffrihet Parlamentsledamöter har immunitet mot brottspåföljd för vad de sagt och gjort i denna egenskap. Genom omröstning i parlamentet kan denna immunitet hävas. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. De grundlagsstadgade yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfriheterna respekteras. Direkt censur förekommer ej. Medierna är formellt oberoende av staten. Kritik förekommer dock inom journalistkåren, som hävdar att medias fria ställning riskerar att urholkas. Staten äger aktier i olika mediaföretag. Regeringen har därför stort inflytande vid tillsättandet av styrelseledamöter och redaktionsledning i sådana företag. En journalist löper därför enligt kritikerna risken att förlora sitt arbete om han inte vill följa direktiven från sina politiskt utnämnda chefer. Journalistkåren hävdar att en "självcensur" de facto förekommer.

4 4 Författningsdomstolen har tidigare avvisat ett förslag att folkomrösta om byggandet av en moské i Ljubljana med motiveringen att en sådan omröstning skulle ha inkräktat på det muslimska samfundets rätt till religionsfrihet. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Slovenien är en parlamentarisk demokrati och en konstitutionell republik. Makten delas mellan premiärministern, som utser regeringen, och parlamentet, som har två kammare. Det politiska systemet karakteriseras av öppna och demokratiska val. I Slovenien råder politisk pluralism med flerpartisystem. Det finns inga hinder för oppositionen att agera. Valdeltagandet ligger på cirka 60 procent och är jämnt fördelat mellan könen. Kvinnor och män har samma valbarhet. 12 av 90 parlamentsledamöter är kvinnor. Av regeringens 18 ministrar är endast tre kvinnor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Slovenien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Arbetslösheten är för närvarande 4,6 procent. Dock är siffrorna högre för ungdomar, särskilt de som efter avlagd universitetsexamen söker sitt första arbete. Arbetslösheten bland romer är dramatiskt mycket högre än bland den övriga befolkningen. Av de romer som är bosatta i landet uppges endast cirka 2 procent ha arbete (se även kapitel 16). Det förekommer inga rapporter om diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt. Arbetsförhållandena bedöms vara goda och anställda har, enligt lag, rätt att avstå från farligt arbete utan att deras anställningsförhållande förändras. Arbetsveckan är 40 timmar med 30 minuters betald lunch per dag. Anställda har rätt till minimum 20 arbetsdagars årlig semester och lönerna ligger betydligt över nivån i de andra nya EU-medlemsstaterna. Fackföreningar finns och kan verka fritt.

5 5 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorn upptar cirka en femtedel av statsbudgeten. Tillgången till sjukvård får anses god. 12. Rätten till utbildning Utbildningens andel av statsbudgeten uppgår till knappt en femtedel. Den grundläggande utbildningen är obligatorisk fram till tionde årskurs (14-15 år). Utbildningen är kostnadsfri fram till och med motsvarande svensk gymnasial utbildning. Skolböcker bekostas av de studerande. Eftergymnasial utbildning är kostnadsfri för studerande utan arbete medan inkomstprövning görs för övriga. Det förekommer ingen diskriminering på utbildningsområdet. Kvinnor utgör majoriteten av dem med högre utbildning. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard De allmänna livsvillkoren är goda i Slovenien och levnadsstandarden hög, motsvarande 85 procent av genomsnittet i det utvidgade EU. Se dock kapitel 16 om romernas situation. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor har en relativt stark ställning i Slovenien även om de är underrepresenterade både i politiken och på högre poster i näringslivet. En övergripande ramlag på jämställdhetsområdet finns. Kvinnors inkomster motsvarar i genomsnitt 89 procent av männens. Våld i hemmet faller under en särskild strafflag (domestic violence) men även allmän strafflag tillämpas. Antalet anmälningar av misstänkta fall av våld mot kvinnor har ökat starkt under de senast åren. Det förmodas bero på att medvetenheten om dessa brott ökar och inte på att antalet sådana brott har ökat. Slovenien utgör en del av the Balkan route för handel med kvinnor. Enligt uppgift har denna trafik minskat och tagit andra vägar under senare år.

6 6 15. Barnets rättigheter Barns rättigheter garanteras i grundlagen och i den nya familjelagstiftningen. Efter några planerade revideringar kommer den nya familjelagstiftningen att stå helt i överensstämmelse med FN:s barnkonvention. En biträdande ombudsman för sociala och barns rättigheter finns. Det förekommer ingen rapportering om gatubarn i Slovenien. Minimiåldern för anställning är 16 år. Inget barnarbete har rapporterats. För rekrytering till Sloveniens försvarsmakt krävs en minimiålder på 18 år. Ungdomar under 18 år som begår brott placeras på ungdomsvårdanstalter. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Minoriteter utgör cirka 17 procent av Sloveniens befolkning. De ungerska, italienska och i viss mån romska minoriteterna har tillerkänts särskilda grundlagsstadgade rättigheter. De ungerska och italienska minoriteterna garanteras var sin ledamot i nationalförsamlingen. Romerna är i tjugo kommuner garanterade en plats i den lokala styrelsen. I sydöstra Slovenien finns en liten tysktalande minoritet, de s.k. Gottscheetyskarna. I enlighet med ett avtal mellan Österrike och Slovenien har denna minoritet vissa rättigheter på det kulturella området. Detta avtal har dock inte genomförts i praktiken på ett sätt som den berörda minoriteten förväntat sig. Andra minoriteter såsom serber, kroater, bosnier och kosovo-albaner, har inga särskilda minoritetsrättigheter. Religionsfrihet råder i Slovenien och diskriminering på grund av religion uppges inte förekomma. Den muslimska minoriteten består av cirka personer och saknar ännu en moské. De jugoslaviska medborgare som bodde permanent i Slovenien och som i samband med landets självständighet inte ansökte om slovenskt medborgarskap inom den utsatta tiden ströks 1992 ur registret över permanent boende i Slovenien. Dessa "utraderade" personer berövades därmed sina sociala rättigheter.

7 7 Konstitutionsdomstolen har i två beslut 1999 samt 2003 fastställt att "utraderingen" var illegal. Trots försök från regeringens sida har man ännu inte lyckats lösa frågan. Ett lagförslag kräver 2/3 majoritet för att kunna antas. I 11 testfall av de personer som berörs har talan väckts vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Romerna uppskattas att vara mellan i Slovenien, varav endast 2 procent beräknas ha arbete. Den slovenske ombudsmannen är i en rapport kritisk till behandlingen av denna grupp. Myndigheterna anses inte hjälpa romerna genom att ersätta integration med ekonomiska bidrag. En långsiktig integrationsstrategi behövs istället enligt ombudsmannen, som framhåller att det kan ta flera generationer innan integrationen lyckas. Incidenter förekommer med lokalbefolkning som kräver att myndigheterna skall flytta på romska familjer till någon annan ort. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden enligt grundlagen. Förföljelse på grund av sexuell läggning anses inte förekomma, även om homosexualitet är mindre accepterad i Slovenien än i flera andra europeiska länder. De homosexuella par som registrerar sitt partnerskap har enligt lag samma rätt till arv och underhåll som heterosexuella par. 18. Flyktingars rättigheter Människor tar sin tillflykt till Slovenien även om landet främst är ett transitland för flyktingar på deras väg till Västeuropa. Det finns ett ordnat mottagningssystem och en fungerande asylprocedur. Flyktingar tas om hand i enlighet med internationella riktlinjer. 19. Funktionshindrades rättigheter Slovensk lagstiftning förbjuder all diskriminering av funktionshindrade och enligt föreskrifterna skall dessa personer även tillförsäkras tillträde till alla offentliga byggnader. De nödvändiga åtgärderna för att genomföra denna lagstiftning och integrera de funktionshindrade i samhället pågår även om den slovenske ombudsmannen har uttryckt kritik mot den långsamma takten i reformarbetet.

8 Lagen ger funktionshindrade rätt till rehabilitering för inträde i yrkeslivet och skyddad anställning på särskilda arbetsplatser. Den medger även stöd till arbetsgivare som anställer funktionshindrade. För de företag som har fler än 20 anställda beräknas en kvot som anger antalet funktionshindrade som ska anställas, kvoten är olika för olika branscher. I det fall företaget ej följer reglerna måste det betala 70 procent av den icke anställdes lön i avgift till en fond som har till syfte att stödja arbetsgivare som har funktionshindrad personal anställd. För funktionshindrade barn finns en lag om barn med särskilda behov. 8 ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett fåtal MR-organisationer i landet. De mest aktiva är Helsinki Monitor och Amnesty International. Det finns inget lagligt hinder för dessa att bedriva verksamhet i Slovenien. Amnesty International har en god dialog med regeringen och inga egentliga försök att påverka Amnestys verksamhet görs. Däremot förekommer regelrätta trakasserier av Helsinki Monitor gruppen. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter UNHCR verkar i landet. Samarbetet med de slovenska myndigheterna löper enligt organisationen friktionsfritt.