1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor. Mänskliga rättigheter i Dominica 2012 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Respekten för de mänskliga rättigheterna i Dominica är bristfällig inom flera områden. Det gäller främst överbeläggning i landets fängelse samt våld mot kvinnor och barn. Levnadsvillkoren är också besvärliga för den indianska urbefolkningen Kalinago (kariber). Minoriteten består av cirka personer som lever i ett särskilt reservat. Landet hör till de ekonomiskt mest eftersatta i Karibien. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Följande konventioner avseende de mänskliga rättigheterna har ratificerats: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) Dominica har dock inte ratificerat det första tilläggsprotokollet till ICCPR om enskild klagorätt eller det andra tilläggsprotokollet till om avskaffande av dödsstraff. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Dominica har inte ratificerat tilläggsprotokollet till ICESCR om enskild klagorätt. - Konventionen om avskaffande av alla slags former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination Against Women (CEDAW) Dominica har inte ratificerat tilläggsprotokollet till CEDAW om enskild klagorätt.

2 2 Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn 1991 respektive Konventionen om funktionsnedsattas rättigheter, Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) 2012, men inte tilläggsprotokollet till CPRD. Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 respektive Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, American Convention on Human Rights, Bland de grundläggande konventionerna om mänskliga rättigheter har Dominica inte ratificerat: - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). - Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Crule, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) och inte heller det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearances (CED). - Konventionen om migrantarbetares rättigheter, Convention on the Protection of the Rights of All Migrant Workers and Members of their families CMW. Mycket av föreskriven rapportering släpar efter. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Det finns inga rapporter om att det förekommer av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar. I förhållande till andra karibiska länder är kriminaliteten låg. Tortyr, grym eller omänsklig behandling, godtyckliga gripanden eller frihetsberövanden samt att förvägras rättvis och offentlig rättegång är förbjudet i grundlagen och följs i allmänhet. Det rapporteras dock om överbeläggning i landets enda fängelse, som har plats för 200 personer, men där det har funnits närmare 300 intagna. Bland dessa fanns även ett antal kvinnor respektive minderåriga, dessa hade separata inkvarteringar.

3 3 4. Dödsstraff Dödsstraff finns kvar i straffskalan, men har inte verkställts sedan 1986 och det finns för närvarande ingen dödsdömd. Det är inte ett obligatoriskt straff vid mord. Det stigande antalet mord på senare år har dock lett till krav från befolkningen på att behålla dödsstraffet. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen förbjuder godtyckliga gripanden och frihetsberövanden. Verkställande myndigheter bedöms överlag ha respekterat dessa förbud. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Dominicas konstitution antogs år Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska rättssystemet med Privy Council i London som högsta instans för överklaganden. Landet har anslutit sig till, men ännu inte ratificerat, konventionen om inrättandet av en karibisk högsta domstol. Det bedöms bero på osäkerhet huruvida förslaget kan vinna två tredjedelars majoritet i parlamentet. Konstitutionen ger rätt till en rättvis rättegång och ett självständigt rättssystem säkerställer denna rättighet. 7. Straffrihet Inga fall av straffrihet har rapporterats. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet En oberoende press, ett effektivt rättsväsende och ett fungerande demokratiskt politiskt system har i regel garanterat yttrande- och pressfriheten, detta föreskrivs i grundlagen. Under den senaste valkampanjen hävdade dock oppositionen att regeringen hindrade dess tillgång till den statsägda radiostationen och köpte all reklamtid på den största privata radiostationen. Detta har emellertid tillbakavisats av domstol. Det finns varken begränsningar i tillgång till internet eller statlig övervakning av e-post. 9. Mötes- och föreningsfrihet Mötes- och föreningsfrihet garanteras av författningen och respekteras i allmänhet av regeringen. 10. Religions- och övertygelsefrihet Dominica är en parlamentarisk republik med cirka invånare. Vid det senaste valet i maj 2009 vann Dominica Labour Party, DLP, en övertygande seger

4 genom att ta 18 platser mot enbart 3 för oppositionspartiet United Workers Party, UWP. Partiet leddes av premiärminister Roosevelt Skerrit. Observatörer fann resultatet i allmänhet fritt och rättvist, men oppositionspartiet har bojkottat deltagande i parlamentets sessioner i protest mot påstådda oegentligheter i valet. Konstitutionen och andra lagar skyddar religions- och övertygelsefrihet och detta respekteras av regeringen i praktiken. Det finns inga rapporter om diskriminering grundad på religiös tillhörighet eller övertygelse. Över 60 procent av befolkningen tillhör katolska kyrkan och det finns ett antal protestantiska samfund representerade i landet. Det finns en liten minoritet rastafarianer som ifrågasätter att marijuana inte tillåts, något de anser ingår i deras religiösa utövning. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Lagen ger medborgarna rätt att med fredliga medel välja regering genom att delta i periodiskt återkommande fria och rättvisa val med allmän rösträtt. Vid valet 2009 vann det regerande partiet Dominica Labour Party, DLP, 18 av totalt 21 platser i parlamentet. Två av de tre oppositionsledamöterna bojkottade parlamentet och krävde nyval. Deras platser förklarades vakanta och vid fyllnadsval vanns dessa på nytt av oppositionen. Två av de valda ledamöterna i parlamentet är kvinnor liksom den utnämnda talmannen. Ledamoten från det distrikt som inkluderar Kalinagoreservatet är kalinago. Det finns tre kvinnliga ministrar i regeringen. Landet har en president med en icke-exekutiv befattning. Vid utnämningen av en ny president under hösten 2012 hävdade oppositionen att regeringen agerade i konflikt med konstitutionen. Detta bekräftades dock inte av en domstol, som fann processen i sin ordning. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Dominica är ett av Karibiens fattigaste länder med en hög arbetslöshet och omfattande undersysselsättning. Någon arbetslöshetsförsäkring finns inte. Arbetstagarna har laglig rätt att organisera sig och välja sina fackliga representanter. Fackföreningarna representerar ungefär en tredjedel av den totala arbetskraften inom den privata sektorn och cirka hälften av de statsanställda. Ungefär hälften av arbetskraften finns dock inom den informella sektorn och där finns inga fackföreningar. De fackliga organisationerna har full 4

5 frihet att förhandla kollektivt en rättighet som främst utnyttjas utanför jordbrukssektorn. Lagen tillåter strejkrätt vilken utnyttjas. I områden som beslutats som samhällsviktiga till exempel banan-, kokosnöt- och citrusfruktindustrierna och hamn, el, telekom och kriminalvården har rätten att strejka förbjudits. Internationella arbetsorganisationen, ILO, har kritiserat denna breda definition av samhällsviktiga områden och uppmanat regeringen att begränsa den. Lagen förbjuder barn- och tvångsarbete. Minimiåldern för arbete har fastställts till 15 år. Barn mellan 12 och 14 år tillåts emellertid arbeta i vissa familjeföretag inom jordbruket. Omfattande övertidsarbete är förbjudet. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsovårdsmyndigheten genomför hälso- och säkerhetskontroller på arbetsplatserna. Arbetsmarknadsministeriet beslutar om påföljd i fall en arbetsplats inte lever upp till gällande krav. Arbetstagare äger rätt att avbryta arbete som kan innebära fara för liv och hälsa utan att riskera förlora sin anställning. Myndigheterna övervakar att detta effektivt följs. Socialförsäkringssystemet med pensioner och sjukpenning omfattar endast dem som har formell anställning. I landet finns fyra mindre sjukhus och ett dussin vårdcentraler. Landets sjukvård lider allvarlig brist på modern utrustning. Ett nytt sjukhus med kinesisk finansiering är på gång. 14. Rätten till utbildning Grundutbildningen är obligatorisk och kostnadsfri till 16 års ålder. Cirka 90 procent av barn i skolålder deltar i undervisningen. I september 2005 beslöt regeringen att också sekundärundervisningen skall vara allmän. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Dominica är ett av de fattigaste länderna i Karibien. Landet placerade sig på plats 72 av totalt 187 länder i FN:s index för mänsklig utveckling, HDI, OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Sexuellt våld och våld mot kvinnor i hemmet är vanligt förekommande och har blivit mer uppmärksammat efter att myndigheterna genomfört en medvetandekampanj om problemet. Maximistraffet för våldtäkt och incest är 25 års fängelse. Normalt utdöms straff på fem till sju års fängelse utom i fall av 5

6 mord i samband med våldtäkt. Våldtäkt mot make/maka är inte kriminaliserat. Ministeriet för välfärdsfrågor följer utvecklingen och anmäler rapporterade övergrepp till särskilda poliser som får träning i att hantera sådana fall. Den katolska kyrkan verkar aktivt för att motverka våld mot kvinnor i hemmet. Regeringen har antagit en nationell jämställdhetspolicy. Prostitution är förbjuden i lag men förekommer och utgör ett socialt problem. Lagen förbjuder inte sexuellt ofredande på arbetsplatser vilket utgör ett problem. 17. Barnets rättigheter Övergrepp mot barn fortsätter att vara ett problem såväl i hemmen som i skolan. Över 80 procent av anmälda fall gällde flickor som utsatts för sexuella övergrepp och incest. Myndigheterna bistår genom att ge drabbade tillfälliga skyddshem, rådgivning och polisiära åtgärder. Skyddet för barns rättigheter är dock svagt eftersom de barnavårdande myndigheterna är underbemannade. Det finns lagar mot sexuell exploatering av minderåriga samt både nationell och lokala policydokument för att motverka detta. Det finns dock ingen lag rörande barnpornografi. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Lagen förbjuder specifikt diskriminering som grundas på ras, nationalitet, hudfärg och religion. Dessa förbud respekteras allmänt i praktiken. Levnadsvillkoren är särskilt svåra för den indianska befolkningen, Kalinago, en minoritet om cirka personer som lever i ett särskilt reservat. Arbetslösheten är högre och medelinkomsten lägre i reservatet jämfört med landet i övrigt. De utsätts också för diskriminering utanför reservatet, särskilt svårt är det för kvinnor. Kalinagofolkets ursprungliga språk har nästan helt försvunnit och de får ingen undervisning om sitt folks roll i landets precolumbianska historia. Regeringen har dock försökt förbättra kalinagofolkets sociala situation genom att bygga samlingslokaler för dem. EU har gett betydande bidrag för att förbättra deras ekonomiska situation genom olika utvecklingsprojekt. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Lagen kriminaliserar homosexuella förhållanden. Det rapporteras att diskriminering mot homosexuella är vanligt. Ett positivt steg i erkännandet av hbt-personers rättigheter var när Dominica som det enda landet i östra Karibien undertecknade en deklaration vid ett möte med FN:s råd för 6

7 7 mänskliga rättigheter i Genève i mars Denna deklaration erkänner det världsvida våldet mot personer baserat på deras sexuella läggning och uppmanar stater att upphöra med sanktioner mot dessa. Det fanns också en sektion av Caribbean HIV/Aids Partnership i Dominica, en icke-statlig organisation som förespråkar rättigheter för hbt-personer i landet. 20. Flyktingars rättigheter Regeringen har inte beslutat om ett system för skydd av flyktingar och asylsökanden. I praktiken ges dock skydd för personer som vid återsändande till hemlandet löper risk att utsättas för fara. Myndigheterna beviljar dock inte rutinmässigt flyktingstatus eller asyl. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lagen förbjuder inte specifikt diskriminering mot personer med funktionsnedsättning. Det finns heller ingen laglig rätt till tillgång till offentliga byggnader. Det finns ingen formell diskriminering inom utbildning, hälsovård och arbetsmarknaden men många arbetsgivare vägrar att anställa personer med funktionsnedsättning och arbetslösheten bland dem är mycket hög. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns för närvarande ingen nationell människorättsorganisation verksam i landet trots att det inte finns några hinder för att upprätta en sådan. Däremot har ett antal frivilliga grupper bildats för att främja funktionsnedsattas, kvinnors och barns rättigheter. Ingen regional eller internationell människorättsorganisation har under året begärt att få undersöka något enskilt fall eller huruvida de mänskliga rättigheterna respekteras generellt. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Storbritannien har engagerat sig med landets myndigheter inom olika program för att främja mänskliga rättigheter, främst inom rättsväsendet. Ett antal FN-organ har också mindre samarbetsprojekt inom området. Det finns inga kända svenska insatser.