1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas från andra källor. Mänskliga rättigheter i Guyana 2012 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Även om Guyana står sig väl i en regional jämförelse så föreligger betydande problem på flera områden vad gäller respekten för mänskliga rättigheter. Det förekommer utomrättsliga avrättningar och brutala övergrepp av polisen mot såväl häktade som interner, och ett antal personer misstänkta för brott ska ha avlidit under gripande och förhör. Fängelserna är överbelagda och förhållandena undermåliga. Ineffektiviteten i rättsväsendet medför att misstänkta ofta sitter häktade i flera år i väntan på domslut. Både regeringen och rättsväsendet anklagas ofta för korruption och de av regeringen kontrollerade medierna kritiseras för att missgynna oppositionen. De civila myndigheterna utövar en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Det finns inga rapporter om politiskt motiverade avrättningar eller försvinnanden. Sexuella övergrepp och våld mot kvinnor och barn är vanligt förekommande. Kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden och har en lägre social och ekonomisk status än män. Diskriminering av hbt-personer förekommer och sexuellt umgänge mellan män är förbjudet, även om den sittande regeringen öppnat upp för debatt om avskaffande av förbudet. Människohandel är ett allvarligt problem. Det finns stora brister i fråga om rätten till en tillfredsställande levnadsstandard och rätten till bästa uppnåeliga hälsa. Ursprungsbefolkningarnas levnadsstandard är generellt lägre än den övriga befolkningens och de har begränsad tillgång till utbildning och hälsovård. Genom särskilda satsningar på fattigdomsbekämpning och hälsovård kan dock vissa förbättringar noteras.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Guyana har ratificerat följande centrala konventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt, ratificerade år Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR), ratificerad år Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD), raitificerad år Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW), ratificerad år Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), ratificerad år Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC), ratificerad år Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC), ratificerad år MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr och förnedrande behandling är förbjudet enligt lag, men polisbrutalitet och övervåld utgör ett betydande problem. Under året mottog polisens klagomålsavdelning 245 skrivna och 339 muntliga klagomål, främst rörande övervåld och godtyckliga frihetsberövanden. I 30 av fallen rekommenderas disciplinära åtgärder. Det förekommer rapporter om utomrättsliga avrättningar, våldtäkt och andra sexuella övergrepp genomförda av poliser. Bedömare pekar på att sådant övervåld kan ses som en utomrättslig ersättning av dödsstraff. Förhållanden i landets fängelser och häkten är undermåliga. Överbeläggning utgör ett problem; fängelsemyndigheterna rapporterade intagna på fem anläggningar med plats för endast cirka Cirka 39 procent av de intagna har ännu inte fått sin sak prövad vid rättegång. De undermåliga förhållandena har emellertid förbättrats vid några fängelser och interner har fått tillgång till rinnande vatten och regelbunden sjukvård.

3 3 Nyanställda fängelsevakter fick inte genomgå utbildning i mänskliga rättigheter under 2011, något som varit praxis tidigare år. Dödsfall i fängelser har rapporterats i samband med övergrepp och bråk mellan fångar. Myndigheterna har vidtagit åtgärder för att minska våldet mellan fängelseinterner, bland annat hålls mentalt instabila fångar separerade från övriga intagna. Minderåriga under 15 år samt kvinnor, hålls i separata avdelningar. Regeringen tillåter utomstående organisationer att avlägga besök i landets fängelser, men under året har inga sådana besök genomförts. 4. Dödsstraff Ingen avrättning har ägt rum sedan Amnesty International rapporterar att det för närvarande finns ett trettiotal personer med utdömt dödsstraff i landets fängelser. Både 1970 års grundlag, vilken etablerade Guyana som en självständig republik, och 1980 års grundlag, fastslår dödsstraff. En ändring av grundlagen kräver två tredjedels majoritet i parlamentet. Rätten till överklagande till Privy Council i London avskaffades våren 2005 i samband med att Guyana anslöt sig till den karibiska högsta domstolen. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Det förekommer rapporter om enskilda fall av godtyckliga frihetsberövanden eller frihetsberövanden på politiska grunder utan rättegång. På grund av underbemanning och rättsväsendets generella ineffektivitet drar utredningar och rättegångar ofta ut på tiden. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Även om lagen föreskriver ett oberoende rättssystem och regeringen generellt respekterar detta förekommer det anklagelser om regeringens inblandning i olika rättsprocesser. Ineffektivitet och korruption har undergrävt förtroendet för rättssystemet. Låga löner för statstjänstemän gör dem till ett lätt offer för korruption i olika former. Guyana är en knutpunkt för smuggling av kokain till USA, Europa och Västafrika men regeringen har inte lyckats gripa eller döma större narkotikasmugglare. Regeringens arbete hindras av otillräckliga resurser och personell samt en ineffektiv samordning mellan brottsbekämpande organ, ett överbelastat rättsväsende och avsaknaden av en konsekvent och prioriterad nationell säkerhetsstrategi.

4 4 7. Straffrihet Straffriheten är utbredd i fråga om polisvåld och trots att polisbrutaliteten är vanligt förkommande och grov och i flera fall lett till dödsfall så ställs inte poliser till svars för våldet. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Grundlagen föreskriver yttrande-, press-, och informationsfrihet. Regeringen har monopol på radioutsändningar och äger en tv-kanal. Privata tv-stationer och tidningar är fria att kritisera regeringen. Hot mot pressen genom olika åtal om förtal har dock förekommit och journalisterna är benägna att utöva självcensur. Det finns inga formella begränsningar i tillgången till internet. I december 2011 fanns det internetanvändare. Det förekommer inga rapporter om övervakning av eller sociala medier. 9. Mötes- och föreningsfrihet Lagen garanterar mötes- och föreningsfrihet vilket generellt respekteras av regeringen. 10. Religions- och övertygelsefrihet Religions- och övertygelsefrihet föreskrivs av landets konstitution likväl som av andra lagar och det förekommer inga rapporter om lagöverträdelse eller diskriminering på denna grund. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Republiken Guyana, med en folkmängd på cirka invånare, är en parlamentarisk demokrati med ett flerpartisystem och en president som statschef. Det senaste presidentvalet i november 2011 bedömdes av internationella observatörer som fritt och rättvist. Lagen ger medborgarna rätt att med fredliga medel delta i återkommande fria och rättvisa val genom allmän rösträtt. Presidenten utser regering och premiärminister som tillsammans utövar den verkställande makten. Enligt lag ska kommunval ske vart tredje år men något sådant har inte förekommit sedan 1994.

5 5 Enligt landets konstitution måste en tredjedel av ett partis listade kandidater vara kvinnor. De hamnar dock ofta utanför valbar plats. Av nationalförsamlingens 65 ledamöter är 21 kvinnor och fem av regeringens 21 ministrar är kvinnor. Korruption är förbjudet enligt lag, men brott mot lagen beivras sällan. Enligt Världsbankens index är korruption inom regering och myndigheter utbredd. Detta framgår av att Guyana placerade sig på plats 133 på Transparency International s Corruption Perceptions Index 2012, av sammantaget 174 länder. Låga löner inom offentlig sektor bidrar till att göra tjänstemän och polis mottagliga för mutor. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Grundlagen ger arbetstagare rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar med undantag för de som ingår i landets militära och paramilitära styrkor. Cirka en fjärdedel av arbetstagarna är fackligt anslutna enligt arbetsmarknadsministeriet. Arbetstagarorganisationerna har rätt att förhandla kollektivt och strejka. Strejkrätten är dock något begränsad för arbetare inom samhällsviktiga funktioner. ILO (internationella arbetsorganisationen) har kritiserat regeringen för en alltför bred definition av samhällsviktiga funktioner. Lagen förbjuder antifacklig verksamhet av arbetsgivare, men inom den offentliga sektorn finns rapporter om diskriminering av fackligt anslutna. Barn- och tvångsarbete är förbjudet enligt lag, men det rapporteras om tvångsarbete av barn, främst för sexuell exploatering. Barnarbete förekommer inom den informella sektorn och barn genomför farligt arbete inom byggnads-, skogs-, fiske-, tillverknings- och gruvindustrin samt jordbruksnäringen. Arbetsmarknadsministeriet samarbetar med utbildningsministeriet för att ingripa mot detta. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälso- och sjukvården är undermålig, men regeringen satsar och investerar mycket för att förbättra den allmänna hälsovården. Andelen av budgeten som regeringen satsar på hälso- och sjukvård har ökat de senaste åren. Under 2010 motsvarade 5,4 procent av BNP hälso- och sjukvårdsutgifter. En särskild satsning görs på vaccination av barn och över 95 procent av barnen under ett år vaccineras. Barnadödligheten har minskat kraftigt, men den höga mödradödligheten fortsätter utgöra ett problem (280 per födslar, att jämföra med det regionala snittet på 63 per födslar). Enligt Guyanas

6 nationella aids-sekretariat har en procent av befolkningen hiv/aids. Det har skett en stadig minskning av andelen personer som diagnosticeras med sjukdomen liksom av antalet dödsfall orsakade av hiv/aids, i enlighet med UNAIDS mål. Guyana räknas inte längre som ett High Prevalence Country när det gäller hiv/aids vilket dock även innebär minskad finansiering till organisationer och hälsocenter som arbetar med att motverka sjukdomen. 14. Rätten till utbildning Den offentliga skolundervisningen sträcker sig till 20 års ålder och är obligatorisk och kostnadsfri från fem till 15 års ålder. Unesco uppskattar att 81 procent av barnen i skolåldern deltar i primärundervisningen. Fattiga barn kan kostnadsfritt få skoluniform och lunchmåltid. Grundlagen tillåter upprättandet av privata skolor och sådana är ofta trosbaserade (kristna, hinduiska, muslimska respektive bahai). 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard BNP per capita på köpkraftsbasis uppgick 2012 till cirka (7 600) USD. Landets ekonomi har växt stadigt de senaste åren med tillväxttal på runt fyra procent. Utlandsskulden har även halverats sedan år Enligt statistik från FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har både fattigdom och extrem fattigdom minskat i landet, även om ca en tredjedel av befolkningen fortfarande lever i fattigdom. Regeringen har ett strategiprogram för fattigdomsminskning, som varit tämligen framgångsrikt och förväntad medellivslängd har ökat från 61 år 1992 till 69,9 år under Landet placerade sig 2012 på plats 118 av totalt 187 länder i FN:s index över mänsklig utveckling (HDI). OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Våldtäkt även inom äktenskapet, är förbjudet enligt lag. Detta till trots är våldtäkt vanligt förekommande och anmälningsbenägenheten låg, främst beroende på rädsla för stigmatisering, hämnd och fortsatt våld. Bristande resurser hos polis och åklagare ledde till få åtal och ännu färre fällande domar under 2011 då totalt 128 personer åtalades för våldtäkt, men endast fem dömdes. Våld mot kvinnor, vilket ofta sker i hemmet, är ett stort problem. Ett antal lokala frivilligorganisationer arbetar mot våld mot kvinnor, varav en driver ett hem för utsatta kvinnor. 6

7 Prostitution är olagligt men förekommer i stor omfattning, liksom handel med kvinnor. Regeringen har antagit en nationell plan för att bekämpa människohandel och sexuellt våld mot kvinnor. Sexuellt ofredande på arbetsplatser är förbjudet enligt lag, men är vanligt förekommande och några åtgärder för att motverka ofredandet vidtas sällan. Kvinnor diskrimineras i förhållande till män inom arbetslivet. Rapporter visar att kvinnor tjänar mindre vid lika arbete och har svårare att bli befordrade. Det är vanligt förekommande att arbetsannonser endast ber om manliga sökanden. 17. Barnets rättigheter Guyanas regering erkänner sin skyldighet att skydda barnets rättigheter, men dessa åsidosätts på flera områden. Det lagstiftade skyddet har förbättrats under de tre senaste åren genom ett antal nya lagar. Barn under 15 år får inte arbeta. Fysiska och sexuella övergrepp mot barn utgör ett allvarligt problem, liksom handel med barn. Även om lagen förbjuder sådana övergrepp är genomförandet av påföljder ineffektivt. Det finns uppgifter om att det går att muta sig ur åtal för övergrepp och misshandel av barn. Flertalet fall av våldtäkter och övergrepp mot barn beräknas inte bli anmälda. Kommersiell sexuell exploatering av barn förekommer. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Konstitutionen föreskriver att alla medborgare ska ha samma rättigheter oberoende av hudfärg, kön, religion och etnisk härkomst, något som dock inte respekteras i praktiken. Det finns traditionella spänningar mellan landets två största etniska grupper, afro-guyanerna och indo-guyanerna. Konstitutionen ger särskilt skydd till amerindianerna, vilka utgör 9,2 procent av landets befolkning, dvs. ca personer. Inom urfolket finns nio olika etniska grupper, vilka har en levnadsstandard långt under genomsnittets. Guyanas regering har försökt att rätta till de orättvisor denna befolkningsgrupp utsattes för under kolonialtiden. En ny lag från 2006 har gett dem mer långtgående rättigheter, särskilt landrättigheter. Sedan lagens genomförande har urfolkets landområde fördubblats och utgör idag 14 procent av landets totala area. De 134 olika amerindianska samhällena väljer självstyrande råd, som leds av en så kallad toushao och som ingår i ett nationellt råd, National Toushoas Council, vilket är den legitima myndigheten för amerindianerna. Regeringen har också initierat olika utvecklingsprogram för att höja levnadsstandarden för amerindianerna. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet 7

8 8 Sexuellt umgänge mellan män är olagligt och kan leda till livstids fängelse. Könsöverskridande klädsel är också förbjuden. Det finns rapporter om trakasserier mot och diskriminering av HBT-personer och lagstiftning mot diskriminering på dessa grunder saknas. Den nuvarande regeringen har tagit initiativ till en debatt om avskaffandet av förbudet mot sexuellt umgänge mellan män liksom förbudet mot könsöverskridande klädsel. 20. Flyktingars rättigheter Det finns inget regelrätt system för skydd för flyktingar. I praktiken avvisas eller återsänds inga flyktingar vars liv eller frihet skulle kunna komma i fara. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Grundlagen föreskriver att staten ska vidta åtgärder för att skydda personer med funktionsnedsättning. Lagen föreskriver också en nationell kommission för funktionsnedsattas rättigheter. Denna arbetar främst med kampanjer, workshops och paneldiskussioner för att uppmärksamma frågorna. Brister i infrastrukturen gör byggnader svårtillgängliga för funktionsnedsatta och hindrar dem från att utöva arbete utanför hemmet. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Lokala organisationer för mänskliga rättigheter verkar fritt i landet. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Information om internationella eller svenska insatser på området för mänskliga rättigheter saknas.