Mänskliga rättigheter och konventioner
|
|
- David Arvidsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 18
2 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild av de konventioner som finns och vad de syftar till? (Plats för eventuellt eget mål som gruppen kommer överens om) Inled med en kort må-runda. Backspegel och spanrunda. Vid förra träffen samtalade vi om hur samhällets normer påverkar människors möjlighet till makt och inflytande. Vissa människor kan bli utestängda och får i praktiken inte samma rättigheter och möjligheter som andra. De mänskliga rättigheterna hävdar att alla människor har lika värde och rätt oavsett vilka de är. Alla ska ha samma rätt till rättigheter och friheter utan diskriminering. Diskriminering när människor särbehandlas utifrån hur de kategoriseras urholkar därför principen om alla människors lika värde. Alla människors lika värde och rätt, likabehandlingsprincipen och diskrimineringsförbudet är utgångspunkten både för de mänskliga rättigheterna och för diskrimineringslagen. Sverige har ratificerat, det vill säga anslutit sig till och tagit in i lagen, de flesta grundläggande konventioner på området mänskliga rättigheter. Vid denna träff ska vi lära oss mer om dessa konventioner och vad de handlar om. Vilka tankar och känslor väcker bilden som inleder kapitlet hos dig? Fundera en liten stund. Gör sedan en runda där ni berättar för varandra. Värde eller värdighet, gemenskap eller syskonskap I sitt engelskspråkiga original lyder den första artikeln i den allmänna förklaringen: All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood. Översättningen till svenska ser ut så här: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Dignity är översatt till värde i stället för värdighet och brotherhood till gemenskap i stället för broderskap eller syskonskap som vi hellre skulle säga i dag. 19
3 Vad anser ni om översättningen? Fundera en stund och samtala sedan om ordens valörer. Ta upp begreppen var för sig. Inledningen till formuleringen av de mänskliga rättigheterna nämner även våra skyldigheter, där finns ett bör. Samtala om förhållandet mellan rättigheter och skyldigheter. Konventionsträdet Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979/1980/1981) Konventionen om barnets rättigheter (1989/1990/1990) Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006/2007/2009) Konvention om skydd för migrantarbetares och deras familjers mänskliga rättigheter (1990/ ej signerad eller antagen av Sverige) Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (1966/1967/1976) Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966/1967/1976) Internationell konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (1966/1966/1972) Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984/1985/1987) Konvention till skydd för alla människor mot påtvingande försvinnanden (2006/2007/ ej i kraft) Europarådet, några exempel Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1950/1950/1953) Europeiska sociala stadgan (1961 rev. 1996/1996/1999) Europeiska ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter (1995/1995/2000) Några andra centrala konventioner Konvention angående flyktingars rättsliga ställning (1951/1951/1955) Konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (1948/1949/1952 ) ILO:s konvention om ursprungs- och stamfolks rättigheter (1989 ej signerad eller antagen av Sverige) Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) 20
4 3. Träff FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs redan 1948 av FN:s generalförsamling. Utifrån den har nya konventioner, som till skillnad från deklarationen, är rättsligt bindande tagits fram. I FN-systemet för mänskliga rättigheter finns idag nio kärnkonventioner som behandlar olika områden. Den allmänna förklaringen kan ses som en grund som rättighetssystemet bygger på. Direkt ursprungen ur den är konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. (lila) Bland kärnkonventionerna finns också en typ av konventioner som skyddar särskilt utsatta grupper (mörkgrön) och en typ som skyddar mot särskilt grova kränkningar. (ljusgrön) Det finns också andra viktiga konventioner. Under trädet återfinns några exempel på regionala konventioner och andra viktiga avtal. Årtalen inom parentes står för: Året då konventionen antogs av FN/Året Sverige undertecknade konventionen/året då konventionen trädde i kraft i Sverige. En konvention blir lag En stat kan ta in konventionerna i landets lagar på två olika sätt: genom inkorporering eller transformering. Inkorporering innebär att hela konventionen tas in i den nationella lagstiftningen utan att ändras. När en konvention istället transformeras granskas de nationella lagarna för att se om de överensstämmer med det som står i konventionen. Om de nationella lagarna inte är tillräckliga för att uppfylla konventionens artiklar så stiftas nya lagar eller så ändras de som redan finns. Den vanligaste metoden i Sverige är transformering. Europakonventionen är exempel på en konvention som inkorporerats och därför är direkt tillämplig som lag. Kände du till några konventioner tidigare? Vid vilka tillfällen har du själv stött på någon av konventionerna? 21
5 Så här kan det gå till exempel på hur en konventionsartikel kommer in i ett lands lagstiftning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antas av FN 2006 Skrivs under av Sverige i mars 2007 I konventionen står det bland annat: Artikel 5 Jämlikhet och ickediskriminering 1. (...) 2. Konventionsstaterna ska förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning och garantera personer med funktionsnedsättning lika och effektivt rättsligt skydd mot diskriminering 3. (...) Översyn av lagstiftning inför ratificering under 2008 (Transformering) Det konstateras att det finns brister i den existerande lagstiftningen bland annat eftersom diskriminering i samband med funktionsnedsättning inte är förbjudet på alla samhällsområden. Eftersom en ny sammanhållen diskrimineringslagstiftning föreslagits kan det anses att Sverige kommer leva upp till konventionens artikel när den nya lagen träder i kraft. Diskrimineringslagen 2009 I diskrimineringslagen finns funktionshinder med som diskrimineringsgrund och skyddet gäller på fler samhällsområden än tidigare. Fortsatt arbete Diskrimineringsombudsmannen övervakar diskrimineringslagen. Handisam övervakar politiken på funktionshinderområdet. Sverige rapporterar vart fjärde år om hur konventionens artiklar genomförs till den kommitté som övervakar konventionen. Några centrala begrepp Deklaration: En politisk viljeyttring som inte är juridiskt bindande. Konvention: Rättsligt bindande för en stat som har ratificerat den. Ratificera: Staten förbinder sig att följa en konvention genom att skriva ett avtal. Inkorporering: Konventionens artiklar blir lag. Transformering: Landets lagar anpassas så att de stämmer överens med konventionen. Barnkonventionen är en konvention som många känner till och vet något om vad den innehåller. Har ni själva kommit i kontakt med den? I så fall, hur och var? Vilket arbete tror ni ligger bakom att den fått en plats i mångas personliga kunskapsbank? Får ni några idéer om hur det går att verka för att exempelvis konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skulle bli mer allmänt känd? Avslutande runda Spana till nästa gång för dig som har lust Spana i media tidningar, TV efter berättelser som berör mänskliga rättigheter eller konventionerna. Ta med din spaning till nästa träff. 22
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet
Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras
Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning
Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat
er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning
Din RäTT. Fundera, diskutera, agera Ett studiematerial om allas rättigheter
Din RäTT Fundera, diskutera, agera Ett studiematerial om allas rättigheter Studiematerialet Din rätt har tagits fram av Madelene Persson, NSPH, Nationell samverkan för Psykisk Hälsa, och Kerstin Selén,
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SPF-seniorernas ordförandekonferens Tidaholm 2015-05-04 Rättighetskommitténs kansli Västra Götalandsregionen Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner)
internationell folkrätt
internationell folkrätt humanitär rätt mänskliga rättigheter övriga områden genevekonventionerna haagkonventionerna konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter konventionen om ekonomiska, sociala
FNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?
38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig
FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige
FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett
FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder
Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen
Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG
Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter
Funktionshinderpolitik - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Grunderna i funktionshinderspolitiken Mille Salomaa Lindström Myndigheten för delaktighet: Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER JÄMLIKHET
& JÄMLIKHET MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER TVÅ SIDOR AV SAMMA MYNT Maria Jacobson Journalistica Forum Jämlikhet, Göteborgs Stad 23 februari 2017 JOURNALIST FÖRFATTARE GRANSKARE FÖRELÄSARE mänskliga rättigheter
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel
Malmö mot Diskriminering Jay Seipel Vilka är MmD? MmD är en av 15 antidiskrimineringsbyråer i Sverige (SADB) MmD är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening ingen myndighet MmD är föreningarnas
Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Att arbeta med barns mänskliga rättigheter i förskolan och skolan
Att arbeta med barns mänskliga rättigheter i förskolan och skolan Några utgångspunkter Mänskliga rättigheter och värdegrundsuppdraget Skollagen: 4 Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för
Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?
Barnkonventionen ska bli lag Vad betyder det? Barnkonventionen ett folkrättsligt åtagande Mänskliga rättigheter Diskrimineringsförbudet, dvs att inte särskiljas avseende mänskliga rättigheter, Medborgerliga
Barnkonventionen i korthet
Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Inkorporering av FN:s konvention om
Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion
Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter En introduktion Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga
)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Olika typer av diskriminering
32 Träff5. Olika typer av diskriminering Mål för den femte träffen är att: få en fördjupad förståelse för olika former av diskriminering och det skydd lagen ger? (Plats för eventuellt eget mål som gruppen
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad
Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad Göteborgs Stad har länge haft en tydlig inriktning om att stadens verksamheter ska integrera ett flertal horisontella perspektiv
Uppsala Public Management Seminar 20 mars
Uppsala Public Management Seminar 20 mars Per.Sevastik@sida.se Mänskliga rättigheter vid vägs ände? Vad är det vi ser och varför händer detta nu? Våra mänskliga rättigheter utmanas allt mer. Stater tar
minoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Våra rättigheter diskrimineringslagen
24 Våra rättigheter diskrimineringslagen 4. Träff Mål för den fjärde träffen är att få förståelse för olika sätt att använda begreppet diskriminering få erfarenhet av att säga ifrån? (Plats för eventuellt
Mänskliga rättigheter. en introduktion
Mänskliga rättigheter en introduktion 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga rättigheter, arbetet
Camilla Lidholm Anna Sundin Elisabet Börlin. Stadsplanerare i Mölndal
Camilla Lidholm Anna Sundin Elisabet Börlin Stadsplanerare i Mölndal Sociala hållbarhetsaspekter i våra planprojekt Socialhållbarhet Utgår från de mänskliga rättigheter FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
Mänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Kort om Barnkonventionen
Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets
Lika i värde och rättigheter : om mänskliga rättigheter PDF ladda ner
Lika i värde och rättigheter : om mänskliga rättigheter PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Kristina Hedlund Thulin. Överskådligt och grundläggande om de mänskliga rättigheterna för alla
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.
1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges
KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT
KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box
Funktionshinderpolitiskt program
Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än
Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1
Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella
Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet
STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod
Arbetsmiljö och hälsa som mr-fråga -tankar från SDF Östra Göteborg
Arbetsmiljö och hälsa som mr-fråga -tankar från SDF Östra Göteborg Magdalena Zeijlon, utvecklingsledare mänskliga rättigheter Christina Thordén, Projektledare ESF-satsningen, En hälsosam arbetsplats Arbetsmiljö
Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013
Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna
Normer och makt. Träff
12 Normer och makt 2. Träff Mål för den andra träffen är att få förståelse för vad normer är och hur de uppstår få förståelse för hur normer och makt hänger ihop med diskriminering? (Plats för eventuellt
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
BARNKONVENTIONEN. Kort version
BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas
FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE HANDIKAPPOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8 2008-05-02 DNR 172-08-006 SDN 2008-05-22 Handläggare: Susanne Rydberg-Lif Telefon: 08-508 06 125 Till Bromma stadsdelsnämnd
Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum
Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som
Unga lagöverträdare och barnkonventionen
Unga lagöverträdare och barnkonventionen RättsPM 2013:7 Utvecklingscentrum Stockholm Uppdaterad maj 2016 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Allmänt om barnkonventionen... 8 2.1 Historik...
Handbok i mänskliga rättigheter på kommunal nivå
Denna handbok riktar sig i första hand till dig som är kommunal tjänsteman och/eller beslutsfattare. När du har läst är förhoppningen att du har fått: n grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter,
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0101/2019 8.2.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B8-0007/2019 och B8-0008/2019 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen fastslår att barn har särskilda rättigheter. Ordet konvention betyder överenskommelse, och genom
Mänskliga rättigheter i klassrummet
Mänskliga rättigheter i klassrummet Vem gäller det? Är det en mänsklig rättighet att få vara med på skolkortet? Konventionen om barnets rättigheter Artikel 3.1 barnets bästa i främsta rummet 3.3 personalens
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Policy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
1 2 3 4 5 6 Vad är viktigast? Att mötas och bemöta på ett respektfullt sätt Kartlägg behoven Sätt upp tydliga mål Uppmuntra de starka sidorna Skapa struktur Anpassa miljön Var tydlig Var spännande 7 Bemötande/att
Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige. En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna
135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 8 124 74 22 132 28 103 135 1 Förord De mänskliga rättigheterna
FN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut
Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop?
MÖTESPLATS SO 2010 Krisberedskap och den enskildes ansvar hur går det ihop? Vilket ansvar har den enskilda människan för sin egen säkerhet och vilket ansvar kan vi förvänta oss att samhället tar? Det handlar
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Rättighetsperspektiv Tillgänglighet är en förutsättning för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta fullt ut på lika
BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?
VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn
ÅSA EKMAN www.asaekman.com jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn usa har inte ratificerat, skrivit på barnkonventionen sverige
HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT
Handikappförbundens samarbetsorgan, Synskadades Riksförbund, Forum Kvinnor och Funktionshinder samt Svenska kommittén för Rehabilitation International, nedan kallad handikapporganisationerna vill med detta
BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun
BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Alla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter FN:s konventioner om mänskliga rättigheter I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet innehållet i sex av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter liksom de övervakningsmekanismer
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas
Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket
Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella
TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 285/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av det fakultativa protokollet om ett klagomålsförfarande till konventionen om barnets rättigheter samt med förslag till lag om sättande
mot rasism elevmaterial
mot rasism elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN MOT RASISM.... 4 10 FAKTA OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. 5 FÖRDJUPA ER INOM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 7 MATERIAL... 8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion
Barnkonventionen kort version
Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består
HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg
HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,
BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om
PTSD och Dissociation
PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor
Feministiska rättsteorier del I Liberal rättsfeminism
Civilrätt C Juristprogrammet Metodföreläsningar Feministiska rättsteorier del I Laura Carlson 2016 Feministiska rättsteorier Feminism ett paraply Feministiska rättsteorier (liberal och radikal) Nordisk
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Innehåll SAMMANFATTNING Bakgrund Konvention om avskaffande av all slags diskriminering. 1.2 Individuellt klagomålsförfarande...
Innehåll SAMMANFATTNING...3 1 Bakgrund...4 1.1 Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor...4 1.2 Individuellt klagomålsförfarande...5 2 Tilläggsprotokollet till kvinnodiskrimineringskonventionen...7
Integrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum
Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum Aktuell fråga SKL överenskommelse med regeringen 2014-2017, 2017-2018 MR-dagarna i Jönköping, november
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens
Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
och regionernas nämnder, styrelser och kontor
FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Arbetet i kommunernas, landstingens och regionernas nämnder, styrelser och kontor Ledningen för en kommun, ett landsting eller en region
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Funktionshinderpolitiskt program
Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Right to access En svartvit bild från insidan av en buss med en färgad kvinna och en vit man som associerar till Rosa Parks och kampen mot segregering
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,