FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

Transkript

1 FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde!

2 Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010

3 Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige REGERINGENS LÅNGSIKTIGA MÅL är att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Arbetet för de mänskliga rättigheterna är en långsiktig process och arbetet måste ständigt fortgå. De mänskliga rättigheterna reglerar statens makt i förhållande till individen och får inte kränkas. Sverige har anslutit sig till internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Det innebär att regeringen har förbundit sig att säkerställa att dessa folkrättsliga åtaganden följs och får genomslag i lagstiftning och andra offentliga åtaganden. FÖR ATT DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA ska respekteras behövs kunskap om de mänskliga rättigheterna och Sveriges internationella åtaganden. Det är viktigt att tjänstemän inom den offentliga sektorn har tillräcklig kunskap om de mänskliga rättigheterna för att inse när en rättighet aktualiseras i yrkesutövningen. Även allmänheten behöver kunskap och medvetenhet om sina rättigheter för att kunna bevaka dem, liksom för att kunna respektera andras rättigheter. SVERIGE HAR TRADITIONELLT satt respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna i det främsta rummet. Vi vill ha ett fritt samhälle där alla människor ska ha samma möjlighet att förverkliga sin fulla potential utan att hållas tillbaka av fördomar och diskriminering. Vi måste fortsätta att arbeta för ett öppet och tolerant samhälle och för alla människors lika värde. FÖR ATT SVERIGE ska uppfylla målet om att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna krävs ett systematiskt arbete. Regeringen har därför under 2014 beslutat om ett antal insatser. Insatserna är en del av arbetet med en strategi för ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige och beskrivs i denna broschyr. Erik Ullenhag Integrationsminister

4 Mänskliga rättigheter Vad är mänskliga rättigheter? FAKTA Sverige har anslutit sig till sju centrala FN-konventioner om mänskliga rättigheter: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD). Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT). Konventionen om barnets rättigheter (CRC). Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD). De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla människor. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan staten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. De mänskliga rättigheterna uttrycks i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 och i ett flertal konventioner som utarbetats inom FN och inom andra internationella organisationer. Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter avspeglas på ett flertal ställen i den nationella lagstiftningen, bland annat i regeringsformen. Konventionerna innehåller en lång rad rättigheter som innefattar grundläggande friheter, rätten till skydd mot övergrepp och rättigheter för att tillgodose de grundläggande behoven. Mänskliga rättigheter i Europa Europakonventionen och Europadomstolen Europarådet grundades 1949 av tio länder för att värna demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Idag har Europarådet 47 medlemsländer. Europarådets huvuduppgifter är att värna individens rättigheter och organisationen ska bidra till fred, stabilitet och säkerhet i Europa. Europarådet antog 1950 den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen). Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag. Några av rättigheterna i konventionen är rätten till liv, förbud mot tortyr, rätten till frihet och personlig 4 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

5 Mänskliga rättigheter säkerhet, rätten till en rättvis rättegång, rätten till skydd för privat- och familjeliv, tanke-, samvets- och religionsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet och rätten att delta i sammankomster samt förbud mot diskriminering. Efterlevnaden av konventionen kontrolleras genom att den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) kan pröva klagomål från enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt konventionen eller något av tilläggsprotokollen blivit kränkta. Europadomstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten. EU och stadgan om grundläggande rättigheter Den 13 december 2007 undertecknade EU:s stats- och regeringschefer ett reformfördrag i Lissabon. Lissabonfördraget trädde ikraft den 1 december 2009, efter att fördraget ratificerats av samtliga medlemsländer. Lissabonfördraget innebär bland annat att den stadga om de grundläggande rättigheterna som antogs år 2000 som en politisk förklaring nu är juridiskt bindande. I stadgan behandlas medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. Lissabonfördraget öppnar också vägen för att EU som union ska kunna ansluta sig till Europakonventionen. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap Artikel 1 Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna FAKTA Europarådet ska inte förväxlas med Europeiska rådet, vilket är organet för EU:s stats- och regeringschefer. Detsamma gäller Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet eller rådet, vilken är den institution där EU-ländernas ministrar träffas för att diskutera och besluta i olika politiska sakfrågor. Inte heller ska Europadomstolen sammanblandas med EU-domstolen i Luxemburg. ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 5

6 Regeringens arbete Hur arbetar regeringen med de mänskliga rättigheterna i Sverige? FAKTA Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Barnombudsmannen (BO) arbetar för barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter; barnkonventionen. Myndigheten för delaktighet (MFD) arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället. De mänskliga rättigheterna omfattar många perspektiv och samhällsområden. Regeringens arbete med att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras ingår därför som en del i det ordinarie arbetet vid ett flertal departement. Det finns även flera statliga myndigheter som arbetar med frågorna, däribland Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barnombudsmannen (BO) och Myndigheten för delaktighet (MFD). Handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna Två nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna har tagits fram, en för och en för Genom handlingsplanerna lades grunden för ett samlat synsätt på frågor om mänskliga rättigheter i Sverige. Genom den andra nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter inrättades också en delegation för mänskliga rättigheter i Sverige. Delegationen, som var verksam mellan 2006 och 2010, hade uppdraget att stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting i deras arbete med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i verksamheten. De båda De mänskliga rättigheterna omfattar många perspektiv och samhällsområden. nationella handlingsplanerna har utvärderats. Delegationen och utvärderaren av den andra handlingsplanen framhåller båda att ett fortsatt systematiskt arbete med frågor om mänskliga rättigheter på nationell nivå är nödvändigt för att Sverige ska uppfylla målet om att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Regeringens arbete är därför inriktat på att främja ett fortsatt systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige. 6 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

7 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 7

8 Regeringens arbete FAKTA Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter är en källa till information om mänskliga rättigheter och vad regeringen gör nationellt och internationellt. Webbplatsen är ett verktyg för att främja kunskaps- och informationsspridning om de mänskliga rättigheterna i enlighet med våra konventionsåtaganden. Sveriges rapportering till internationella organ Sverige och andra stater rapporterar till internationella organ om hur konventioner om mänskliga rättigheter genomförs i landet. Regeringskansliet sammanställer regeringens rapporter om bland annat hur FN- och Europarådskonventioner genomförs i Sverige. Europadomstolens och EU-domstolens domar är bindande för Sverige, medan de olika expertkommittéerna och andra granskningsorgan inom bl.a. FN och Europarådet lämnar synpunkter och rekommendationer som inte är juridiskt bindande. Dessa har dock stor betydelse som vägledning för staternas arbete med konventionerna på nationell nivå. Regeringen anser att stort avseende bör fästas vid rekommendationer och att dessa bör användas aktivt i Sveriges arbete med att följa upp hur konventioner om mänskliga rättigheter efterlevs nationellt. Det civila samhället Det civila samhället har en central betydelse i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Organisationer inom det civila samhället har flera viktiga roller, bl.a. att bevaka att de mänskliga rättigheterna respekteras inom den offentliga verksamheten, att dokumentera och påtala kränkningar av rättigheterna och att företräda enskilda, grupper och intressen, såväl nationellt som internationellt. Organisationer 8 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

9 Regeringens arbete inom det civila samhället har ofta stor kunskap om vilka erfarenheter enskilda har av hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i praktiken. Vidare utgör det civila samhället och dess organisationer viktiga arenor för att sprida kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna. Regeringen samråder därför med det civila samhället för att ta tillvara på organisationernas kunskaper och synpunkter, bland annat vad gäller Sveriges rapportering till olika konventionskommittéer. De nationella handlingsplanerna och Sveriges rapporter till internationella organ, liksom synpunkter och rekommendationer som dessa organ har lämnat om Sverige, finns tillgängliga på regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Det civila samhället har en central betydelse i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna antas. FN bildas och FN-stadgan undertecknas. Wiendeklarationen om de mänskliga rättigheterna antas. Där bekräftas rättigheternas universella verkan FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antas. Den nuvarande svenska regeringsformen, vilken bland annat innehåller en katalog över grundlagsskyddade mänskliga rättigheter, antas. Europakonventionen införlivas i svensk lag. Genom Lissabonfördraget blir Sverige direkt bundet av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 9

10 Insatser Insatser för att främja ett fortsatt systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Sverige För att främja ett fortsatt systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige har regeringen under 2014 beslutat om ett antal insatser. För att främja ett fortsatt systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige har regeringen under 2014 beslutat om ett antal insatser. Insatserna är en del av arbetet med en strategi för ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige och beskrivs i denna broschyr, men förteckningen är inte heltäckande. Regeringen bedriver ett systematiskt och samordnat arbete på flera områden som rör de mänskliga rättigheterna. Det finns ett flertal propositioner, skrivelser och andra dokument som behandlar nationella eller internationella frågor med anknytning till de mänskliga rättigheterna där frågorna behandlas mer detaljerat. De rättigheter som uttrycks i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och de konventioner som därefter har utvecklats och ratificerats av Sverige utgör ett normsystem som är utformat för att den offentliga makten ska utövas med en grundläggande respekt för individen. Det är därför av vikt att offentligt anställda har Regeringen bedriver ett systematiskt och samordnat arbete på flera områden som rör de mänskliga rättigheterna. kunskap om de mänskliga rättigheterna och vilka skyldigheter dessa rättigheter innebär för den offentliga verksamheten så att kränkningar av rättigheterna kan förebyggas och förhindras. Flera av de insatser som regeringen har vidtagit under 2014 har därför varit inriktade på kompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga sektorn. 10 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

11 Samordning och utveckling av länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter Länsstyrelserna är strategiska aktörer i arbetet med att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i den statliga förvaltningen. Därtill har de en viktig roll vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i kommunal verksamhet. Denna roll omfattar både att beakta Sveriges konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter inom ramen för länsstyrelsernas tillsyn av bl.a. kommunal verksamhet och att stödja kommunernas arbete med dessa frågor. För att ytterligare stärka arbetet med mänskliga rättigheter har regeringen gett Länsstyrelsen i Dalarnas län medel för att under perioden samordna och utveckla detta arbete. I uppdraget ingår att samordna ett fortsatt nätverk för samtliga länsstyrelsers arbete med mänskliga rättigheter. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska vara drivande i nätverkets arbete med att bl.a. samordna, utveckla och sprida metoder och material för ett rättighetsbaserat arbetssätt i länsstyrelsernas verksamhet och identifiera tillsynsområden där det finns behov av att utveckla särskilda program eller strategier för verksamhetsanpassad kompetensutveckling. Nätverket ska även verka för samarbete med andra myndigheter och stödja kommunerna i länet. Länsstyrelserna är strategiska aktörer i arbetet med att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i den statliga förvaltningen. Satsning på kompetensutveckling om mänskliga rättigheter för statligt anställda Regeringen har gett Uppsala universitet i uppdrag att under perioden utarbeta och genomföra ett övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser om de mänskliga ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 11

12 Insatser Många beslut som rör enskilda individer och som handlar om mänskliga rättigheter fattas på kommunal nivå. rättigheterna för statligt anställda. Arbetet ska inkludera bland annat framtagande av utbildningsmaterial och metoder för spridning av materialet. Därefter ska utbildningsinsatser riktas till ett urval av statliga myndigheter vars verksamhet särskilt tydligt aktualiserar frågor om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna omfattar många perspektiv och samhällsområden. Syftet med uppdraget är att de utvalda myndigheternas personal ska ha tillräcklig kännedom om de mänskliga rättigheterna och deras innebörd för att kunna känna igen situationer där rättighetsfrågor aktualiseras inom ramen för den egna yrkesutövningen. Det är därför angeläget att det utbildningsmaterial som tas fram kan anpassas till såväl myndigheternas olika behov som olika behov inom respektive myndighet. Målsättningen är att de utbildningar som tas fram inom ramen för arbetet ska kunna integreras i de utvalda myndigheternas ordinarie verksamhet samt även spridas till andra myndigheter. Satsning på arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå Många beslut som rör enskilda individer och som handlar om mänskliga rättigheter fattas på kommunal nivå. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har därför kommit överens om att genomföra en treårig satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. Överenskommelsen som har ingåtts mellan regeringen och SKL syftar till att stärka respekten för mänskliga rättigheter samt kunskapen om hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken inom den kommunala verksamheten. SKL ska inledningsvis genomföra en kartläggning som identifierar behovet av stöd och insatser 12 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

13 Insatser för att kunna omsätta mänskliga rättigheter i praktiken med utgångspunkt i de rekommendationer och synpunkter från internationella granskningsorgan som rör kommuner och landsting. Kartläggningen ska vara klar senast den 1 februari Utifrån kartläggningen ska en handlingsplan utformas för hur arbetet med att genomföra överenskommelsen ska bedrivas under perioden juni 2015 juni Handlingsplanen ska omfatta förslag med särskilt fokus på bl.a. utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser och hur samarbete planeras ske med berörda aktörer såsom länsstyrelserna, Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Myndigheten för delaktighet och det civila samhället. SKL ska även se till att arbetet med att genomföra överenskommelsen dokumenteras och sprids. Översättning av Europadomstolens avgöranden Sverige är bundet av Europakonventionen som även gäller som lag i Sverige. Europadomstolen har till uppgift att säkerställa att Europakonventionens förpliktelser efterföljs. Europadomstolens avgöranden i mål där Sverige är part är bindande för Sverige. I syfte att säkerställa att det finns kunskap och medvetenhet om Europakonventionen Sverige är bundet av Europakonventionen som även gäller som lag i Sverige. och Europadomstolens avgöranden har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att ansvara för översättning till svenska av vissa av Europadomstolens avgöranden. Dessa översättningar kommer att tillgängliggöras i Europadomstolens databas HUDOC och via en extern länk på Domstolsverkets webbsida och på webbsidan FAKTA Det är Europarådets medlemsstater som har det främsta ansvaret för att Europakonventionen genomförs i den interna rättsordningen. Sverige inkorporerade Europakonventionen i svensk lagstiftning 1995 genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det betyder att Europakonventionen numera gäller som lag i Sverige. Europadomstolens avgöranden i mål där Sverige är part är bindande för Sverige och måste därför beaktas i den interna rättsordningen. Europadomstolens avgöranden i mål där Sverige inte är part är vägledande för tolkningen och tillämpningen av Europakonventionen. ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 13

14 FAKTA Vad är folkbildning? Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet. Då startade de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna och bildningscirklarna. De första folkhögskolorna bildades redan 1868, medan de första studieförbunden tillkom i början av 1900-talet. Under mellankrigstiden växte folkbildningen, med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Mänskliga rättigheter inom folkbildningen Ett syfte med folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. Respekten för de mänskliga rättigheterna är således en viktig del av arbetet för demokrati. Folkbildningen tillhandahåller metoder och verktyg för kunskap om de mänskliga rättigheternas betydelse och innebörd samt hur den enskilde själv kan respektera och använda rättigheterna. Studieförbunden och folkhögskolorna bedriver redan i dag flera verksamheter som berör de mänskliga rättigheterna, och folkbildningen når ut brett till såväl allmänheten som det civila samhället. Ökad kunskap Ökad kunskap om Sveriges konventionsåtaganden om enskildas mänskliga rättigheter kan sägas stärka människors egenmakt. om Sveriges konventionsåtaganden om enskildas mänskliga rättigheter kan sägas stärka människors egenmakt. Folkbildningsorganisationerna når genom kurser, seminarier och annan verksamhet ett stort antal människor. En utbildningsinsats om mänskliga rättigheter inom folkbildningen kan således, förutom att vara till fördel för individen, öka kunskapsnivån om dessa frågor i samhället och leda till att demokratin stärks. Regeringen har därför beviljat Folkbildningsrådet medel för en utbildningsinsats inom folkbildningen med inriktning på mänskliga rättigheter. Folkbildningsrådet ska fördela medel till folkhögskolor och studieförbund i syfte att stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna i samhället. 14 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

15

16 Arbetsmarknadsdepartementet