Sammanträdesdatum Sida 30(35) Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter

Transkript

1 U'\)J-0{'U". '. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL.. f ~ TRANÅS KOMMUN." KOMMUNSTRYRELSENS AU Sammanträdesdatum Sida 30(35) 294 Dm 356/12 Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter Folkpartiet har inkommit med en motion om tryggande av mänskliga rättigheter. Motionärerna föreslår att kommunen ska kartlägga sitt arbete med de mänskliga rättigheterna att kommunen ska ta fram en policy för hur mänskliga rättigheter ska skyddas i den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till demokratikommitten och kommunstyrelsen som i sin tur begärde in ett yttrande från arbetsgruppen för M+V= T. Yttrande från demokratikommitten inkom Kommitten beslutade att lämna följande rekommendation till kommunfullmäktige att vid utformning av styrdokument, policys m.fl. skall utgångpunkten vara att de mänskliga rättigheterna respekteras i verksamheterna. Detta i enlighet med vad som sägs i slutbetänkandet" Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter" SOU 2010:70 och överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. Yttrande från arbetsgruppen för M+V=T inkom Arbetsgruppen anser att de mänskliga rättigheterna har en naturlig del i kommunens arbete med mångfaldsfrågor. Gruppen anser även att kommunen bör ta hjälp av Sveriges kommuner och landstings arbete (trots att detta ännu inte är färdigt). Uppgiften att bevaka SKL:s arbete och att förmedla informationen till övriga organisationen bör göras av kansli- och personalavdelningen. Avdelningen bör även ansvara för att implementera tillämpliga delar av de projektplaner som SKL kommer att ta fram. Arbetsgruppen för M+V= T bedömer heller inte att det behövs ytterligare politiska beslut för att tydliggöra kommunens arbete med de mänskliga rättigheterna. De påpekar dock att det är viktigt att visa att varje beslut, alla åtgärder och den verksamhet kommunen bedriver utförs så att de mänskliga rättigheterna tillgodoses utan undantag. Detta bör göras genom att skriva in det i ledningsmodellen under kapitlet "grundförutsättningar" som en förklaring av hur arbetet med mänskliga rättigheter genomförs i Tranås kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå motionen. Expedieras till Kommunstyrelsen IUld"9'''''0'''"'' (. {

2 o TRANAS KOMMUN Datum Vår beteckning /12-5 KOMMUI\JLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Er beteckning Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter Folkpartiet föreslår att kommunen ska kartlägga sitt arbete med de mänskliga rättigheterna samt att kommunen ska ta fram en policy för hur mänskliga rättigheter ska skyddas i den kommunala verksamheten. Kommunfullmäktige beslutade att remittera motionen till demokratikommitten och kommunstyrelsen som i sin tur begärde in ett yttrande från arbetsgruppen för M+V= T. Yttrande från demokratikommitten inkom Kommitten beslutade att lämna följande rekommendation till kommunfullmäktige att vid utformning av styrdokument,policys m.fl. skall utgångpunkten vara att de mänskliga rättigheterna respekteras i verksamheterna. Detta i enlighet med vad som sägs i slutbetänkandet" Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter" SOU 2010:70 och överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. Yttrande från arbetsgruppen för M+V=T inkom Arbetsgruppen anser att de mänskliga rättigheterna har en naturlig del i kommunens arbete med mångfaldsfrågor. Gruppen anser även att kommunen bör ta hjälp av Sveriges kommuner och landstings arbete ( trots att detta ännu inte är färdigt). Uppgiften att bevaka SKL:s arbete och att förmedla informationen till övriga organisationen bör göras av kansli-och personalavdelningen. Avdelningen bör även ansvara för att implementera tillämpliga delar av de projektplaner som SKL kommer att ta fram. Arbetsgruppen för M+V= T bedömer heller inte att det behövs ytterligare politiska beslut för att tydliggöra kommunens arbete med de mänskliga rättigheterna. De påpekar dock att det är viktigt att visa att varje beslut, alla åtgärder och den verksamhet kommunen bedriver utförs så att de mänskliga rättigheterna tillgodoses utan undantag. Detta bör göras genom att skriva in det i ledningsmodellen under kapitlet "grundförutsättningar" som en förklaring av hur arbetet med mänskliga rättigheter genomförs i Tranås kommun. Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå motionen. För kommunledningsförvaltningen Selma Hadzalic, Kansli- och pe\sonala~delningen tfn Tranås fax tranas.kommun@tranas.se

3 TRANAs KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Expedieras till Kommunstyrelsens arbetsutskott

4 o TRANAS KOMMUN MILJÖ & HÄLSA Diarienummer /12 Datum Tjänsteskrivelse Yttrande över"motion om tryggande av mänskliga rättigheter" I en motion från Folkpartiet föreslås att kommunen ska kartlägga sitt arbete med de mänskliga rättigheterna samt ta fram en policy för hur mänskliga rättigheter ska skyddas i den kommunala verksamheten. På nationell nivå har regeringen tagit initiativ till att lyfta arbetet med de mänskliga rättigheterna vilket bland annat formulerats så här: "Regeringen bör också bjuda in Sveriges Kommuner och Landsting till en aktiv dialog om hur det kan säkerställas att anställda och förtroendevalda i kommuner och landsting systematiskt och långsiktigt erbjuds kompetensutveckling om de mänskliga rättigheterna." SOU 2010/70. Resultatet har blivit en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som efter detta tagit fram en handlingsplan för hur arbetet med mänskliga rättigheter ska gå till. SKL har identifierat fyra inriktningsområden: 1. kunskapsinhämtning och dialog 2. utbildning och kompetensutveckling 3. utvecklingsarbete 4. spridning För varje inriktningsområde kommer projektplaner med konkreta åtgärder att tas fram. M+V=T:s arbetsgrupp anser att kommunen bör ta hjälp av SKL:s arbete, trots att det ännu inte är färdigt. Detta innebär att vänta på resultaten från projektplanerna och sedan ta de delar som är lämpliga för Tranås kommun och implementera i arbetet. Uppgiften att bevaka SKL:s arbete bör göras av kansli och personalavdelningen och kan förmedlas till organisationen via chefsnätverket som träffas regelbundet i kommunen. De mänskliga rättigheterna har en naturlig del i kommunens arbete med mångfaldsfrågor. En kartläggning av kommunens arbete med de mänskliga rättigheterna bör göras först när SKL presenterat sina projektplaner. Arbetsgruppen anser att kommunen ska ta hjälp av SKL så mycket som möjligt för att på det sättet använda sina resurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Arbetsgruppen anser att det inte behövs ytterligare politiska beslut för att tydligöra att Tranås kommuns arbete med de mänskliga rättigheterna ska ske som grund på alla förvaltningar och i alla nämnder. Däremot är det viktigt att visa att varje beslut och alla de åtgärder och den verksamhet kommunen bedriver utförs så att de mänskliga rättigheterna tillgodoses utan undantag. Detta bör göras genom att skriva in det i ledningsmodellen under kapitlet "grundförutsättningar" som en förklaring av hur arbetet med mänskliga rättigheter genomförs i Tranås kommun. Arbetsgruppens föreslår att arbetet med de mänskliga rättigheterna skrivs in i ledningsmodellen för att visa på dess grundläggande betydelse för arbetet i Tranås kommun att kansli- och personalavdelningen ansvarar för att implementera tillämpliga delar av de projektplaner som SKL kommer att ta fram. Arbetsgruppen M+V=T Sara Birgersson och Fredrik Skaghammar Samhällsbyggnadsförvaltningen tfn ANSVAR 1YDLlGHf::.: r RESPEKT KREATIVITET Tranås fax

5 TRANAs KOMMUN KL-Förvaltningen Ank.. M!~.:. 3:/.('" Dnr...~.fi.f!II.~.~J Kommunfullmäktige TRANAs KOMMUN Demokratikommitten Anders Rosen 0140/ DK Motion om mänskliga rättigheter Kf 160/2012 I betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, SOU 2010:70 föreslås en rad åtgärder för att stärka skyddet av mänskliga rättigheter. Förslagen berör på ftera områden kommunerna. Arbetet för full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige kräver kunskap. Det är angeläget att enskilda ha medvetenhet om och förståelse för de mänskliga rättigheterna både som egna och andras rättigheter. De som är verksamma inom den offentliga sektorn behöver vara medvetna om de mänskliga rättigheterna som skyldigheter som det allmänna har att tillförsäkra den enskilde. Den nya skollagen är ett bra exempel på en utveckling, som trädde i kraft den 1 augusti 2010 och tillämpas på de ftesta utbildningar från och med den 1juli 2011, slår fast att skolorna ska förmedla och förankra de mänskliga rättigheterna samt utforma själva utbildningen i överensstämmelse med dessa. Folkpartiet har i en motion föreslagit att en genomgång av kommunens arbete med mänskliga rättigheter bör göras. Kommunen bör upprätta en policy för att trygga de mänskliga rättigheterna. Folkpartiet föreslår således: att kommunfullmäktige beslutar att en kartläggning ska göras av kommunens arbete i mänskliga rättigheter samt att en policy för hur de mänskliga rättigheterna ska skyddas i den kommunala verksamheten utarbetas. Motionen är remitterad till demokratikommitten och kommunstyrelsen. Det antecknas att i demokratikommittens verksamhetsplan slås det i inledningen fast; "Likaså skall demokratikommittens arbete ha som utgångspunkt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna." Genom ett föreslaget tillägg i kommunallagen ( 2:a kap. 2a ) tydliggöres kommuners och landstings roll i denna strävan: Kommuner och landsting ska bedriva sin verksamhet med respekt för den enskildes mänskliga rättigheter enligt de internationella överenskommelser Sverige har åtagit sig att följa. (SOU 2010:70, Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter)" Demokratikommitten beslutar att lämna följande rekommendation till kommunfullmäktige: att vid utformning av styrdokument, policys mfl skall utgångspunkten vara att de mänskliga rättigheterna respekteras i verksamheterna. Detta i enlighet med vad som sägs i slutbetänkandet "Ny struktur för skydd

6 TRANAs KOMMUN av mänskliga rättigheter", SOU 2010:70 och överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå, meddelande från styrelsen nr Bilagor: Motion från Folkpartiet Skl meddelande nr 4 daterat

7 Sveriges MEDDELANDE FRAN Vårtdnr Kommuner STYRELSEN NR 4 14/1994 och Landsting Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna!regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå Dnr 11/7554 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 13 juni 2014 beslutat att för sin del godkänna förslag till överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå, samt att i en skrivelse informera kommuner, landsting och regioner om överenskommelsen. Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting och staten har fattat beslut om en överenskommelse för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. Arbetet med mänskliga rättigheter berör kommuner, landsting och regioner eftersom de ansvarar för en stor del av välfårdsinsatserna Genom den överenskommelse som nu tecknats möjliggörs en extra satsning för att höja kunskapen, ta fram metoder och stärka arbetet med mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. Överenskommelsen inleds med en kartläggningsfas där kommuner, landsting och regioner kommer involveras för att få fram information om hur behoven ser ut och vilka insatser som kan vara mest lämpliga. Därefter tas en handlingsplan fram med insatser för utbildning, utveckling av metoder och former för kunskapsutbyte. Kommuner, landsting och regioner kommer att bjudas in i såväl kartläggningsfasen som till kommande utbildningar och övriga insatser. Överenskommelsen gäller fram till 2017 och redovisas i sin helhet i bilaga l. Sveriges Kommuner och Landsting Anders Knape Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: vaxel , Fax: info@skl.se, Org nr: ,

8 Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå Bakgrund Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram en strategi för mänskliga rättigheter i Sverige, som en uppföljning av två tidigare nationella handlingsplaner på området (skr. 2001/02:83 respektive 2005/06:95). Redan i de tidigare nationella handlingsplanerna för mänskliga rättigheter har regeringen betonat kommunernas och landstingens roll för förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Detta var också en av utgångspunkterna för att regeringen i mars 2006 tillsatte Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, som hade i uppdrag att under perioden bl.a. stödja kommuner och landsting i deras arbete med att säkerställa att rättigheterna respekteras i verksamheten (dir. 2006:27). I delegationens slutbetänkande Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) framhöll delegationen att det även fortsatt finns ett behov av att utveckla arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå med utgångspunkt i Sveriges konventionsåtaganden på området, bl.a. genom kompetensutveckling. U tredningen för utvärdering av den andra nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter har också i sitt betänkande Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter (SOU 2011 :29) rekommenderat regeringen att försöka få till stånd en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om samverkan mellan staten och den kommunala nivån när det gäller det systematiska arbetet för mänskliga rättigheter i Sverige. Regeringen och SKL slöt i juni 2010 en överenskommelse som specifikt avser arbetet för att stärka barnets rättigheter (S20 10/4938/SF). Därefter slöts i december 2013 en ny överenskommelse för att stärka barnets rättigheter som gäller LO.m. den 30 juni 2014 (S2013/8812/FST). Utgångspunkten för överenskommelserna är Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232). I strategin betonas kommunernas och landstingens roll i förverkligandet av barnets rättigheter. Bland annat utifrån de ovan nämnda utredningarna och de tidigare överenskommelserna har en dialog förts om att få till stånd en övergripande överenskommelse om arbetet för de mänskliga rättigheterna på kommunal nivå, vilket har resulterat i nedanstående överenskommelse.

9 Överenskommelse Utgångspunkter, mål och arbetssätt Arbetet med att genomföra överenskommelsen ska ta sin utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Målet för arbetet med överenskommelsen är att, med utgångspunkt i de rekommendationer och synpunkter från internationella granskningsorgan som rör kommuner och landsting, utveckla arbetet med att stärka respekten för mänskliga rättigheter samt kunskapen om hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken inom den kommunala verksamheten. Överenskommelsen om att stärka barnets rättigheter avslutas den 30 juni Arbetet med barnets rättigheter har intensifierats och utvecklats bl.a. genom insatser inom ramen för överenskommelserna om barnets rättigheter. Erfarenheterna från detta arbete ska tas till vara i arbetet inom ramen för denna överenskommelse. Frågor om barnets rättigheter ingår, liksom övriga mänskliga rättigheter som följer av de internationella åtaganden om mänskliga rättigheter som Sverige har gjort, i den nu föreliggande överenskommelsen. Överenskommelsen omfattar följande delar som ska genomföras i etapper under åren Kartläggning SKL ska genomföra en kartläggning som identifierar behovet av stöd och insatser för att kunna omsätta mänskliga rättigheter i praktiken med utgångspunkt i de rekommendationer och synpunkter från internationella granskningsorgan som rör kommuner och landsting. Kartläggningen ska innefatta vilka utbildningar, former för erfarenhetsutbyte och information som finns samt behovet av utvecklingsarbete i syfte att stärka arbetet med mänskliga rättigheter. Kartläggningsarbetet kan bygga på rapporter som tidigare har tagits fram, exempelvis de studier och undersökningar som Delegationen för mänskliga rättigheter har redovisat. Som ett led i kartläggningsarbetet bör också synpunkter inhämtas från särskilt berörda myndigheter och organisationer i Sverige. I den del av kartläggningen som avser barnets rättigheter ska den sedan tidigare genomförda kartläggningen användas och vid behov uppdateras. Resultaten av kartläggningen ska sammanställas i en rapport som lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 februari Därefter ska företrädare för SKL och Regeringskansliet tillsammans diskutera kartläggningen och dess implikationer för det fortsatta arbetet. Regeringskansliet ska ansvara för att SKL informeras vad gäller arbetet med att analysera de synpunkter och rekommendationer som Sverige får från internationella organ som granskar hur staterna efterlever sina konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter, i de delar som synpunkterna och rekommendationerna avser frågor som rör kommuner och landsting.

10 Handlingsplan för arbetet Utifrån kartläggningen och med beaktande av den diskussion som förts enligt ovan, ska SKL ta fram en handlingsplan för hur arbetet med att genomföra överenskommelsen ska bedrivas under perioden juni juni Handlingsplanen bör omfatta förslag avseende hur de behov som identifierats kan tillgodoses med särskilt fokus på: insatser för utbildning och kompetensutveckling inom den kommunala verksamheten, insatser för kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte, i vilken mån och på vilket sätt dialog och samarbete planeras ske med andra berörda aktörer, såsom länsstyrelserna, statliga myndigheter som Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och Myndigheten för delaktighet samt organisationer inom det civila samhället. På vilket sätt den av EU:s byrå för grundläggande rättigheter framtagna verktygslådan "joineduptoolkit" för arbete med mänskliga rättigheter i t.ex. kommuner, kan användas och följas upp. Inom ramen för arbetet kan SKL även stödja verksamheter för kunskaps- och metodutveckling, t.ex. genom pilotverksamheter inom enskilda kommuner och landsting. Åtgärderna ska utformas så att kunskaper och erfarenheter kan integreras och långsiktigt tas till vara inom ordinarie verksamheter. Handlingsplanen ska överlämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 15 april 2015 för att samråd om handlingsplanen därefter ska kunna genomföras (se vidare nedan). Samråd, genomförande och uppföljning av handlingsplanen SKL och Regeringskansliet ska samråda om arbetet med handlingsplanen, dvs. inhämta varandras synpunkter och så långt som möjligt beakta dessa i det fortsatta arbetet. Samråden ska genomföras årligen, senast i maj månad. Vid samråden ska bl.a. SKL:s kartläggning och handlingsplan samt vilka insatser som planeras för det kommande året behandlas. Vid behov ska även frågor om Sveriges rapportering till internationella organ som övervakar staternas efterlevnad av mänskliga rättigheter tas upp. Inför det årliga samrådet ska SKL följa upp det arbete som har bedrivits utifrån handlingsplanen och lämna en rapport till Regeringskansliet för det gångna året. Vid samråden kan SKL och Regeringskansliet vid behov komma överens om att handlingsplanen ska uppdateras eller på annat sätt revideras. För detta arbete ska en samordningsgrupp tillsättas bestående av representanter från SKL och berörda departement inom Regeringskansliet.

11 Dokumentation och spridning SKL ska se till att arbetet med att genomföra överenskommelsen dokumenteras och hålls tillgängligt, Lex. genom SKL:s hemsida, och att vägledningar och annat material som kan behövas för kommunernas och landstingens arbete med mänskliga rättigheter utarbetas, samlas och sprids. Regeringskansliet ska underlätta spridningen av det material som SKL tar fram exempelvis genom regeringens hemsida om mänskliga rättigheter, Slutrapport SKL ska följa upp arbetet med överenskommelsen och lämna en samlad redovisning av verksamheten och medelsanvändningen i en slutrapport. Slutrapporten ska även redovisa vilka bedömningar som SKL gör av vilka resultat som uppnåtts till följd av genomförandet av handlingsplanens olika delar och i vilken utsträckning dessa resultat tas till vara för framtiden. Rapporten ska lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 september Även Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) ska upprätta en rapport om arbetet med överenskommelsen mellan regeringen och SKL. Finansiering och ekonomisk redovisning För 2014 avsätter regeringen kronor att användas i enlighet med denna överenskommelse. Regeringen har för avsikt att avsätta ytterligare per år för 2015 och 2016 under förutsättning att riksdagen anvisar medel för ändamålet. Bidraget betalas ut av Kammarkollegiet efter rekvisition från SKL. Rekvisitionen ska lämnas in senast den 1 september Kostnaderna ska belasta det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 6: 1 Allmänna val och demokrati, anslagspost 14. SKL ska årligen, i samband med rapporten inför det årliga samrådet, lämna en ekonomisk redovisning av bidraget till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet). SKL ska senast den 1 september 2017 lämna en slutlig ekonomisk redovisning av bidraget till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet). Ej förbrukade medel ska betalas tillbaka till Kammarkollegiet senast den 1 september Stockholm den 13 juni 2014 På regeringens vägnar För Sveriges Kommuner och Landsting Erik Ullenhag Anders Knape

12 SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 10(36) 160 Dnr 356/12 Motion om tryggande av mänskliga rättigheter Folkpartiet påtalar i sin motion att en genomgång av kommunens arbete med mänskliga rättigheter bör göras. Kommunen bör upprätta en policy för att trygga de mänskliga rättigheterna. Med hänvisning till ovanstående föreslår Folkparitet att kommunfullmäktige beslutar att en kartläggning ska göras av kommunens arbete med mänskliga rättigheter samt att en policy för hur de mänskliga rättigheterna ska skyddas i den kommunala verksamheten utarbetas. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till demokratikommitten och kommunstyrelsen Expedieras till Demokratikommitten Kultur- och fritidsnämnden Diariet

13 rr NÄ ~JtMUN KL-FörvaltniO": en Ank.:.~Q.ll: ""t! ~.; 'L~ Dnr: JS-6~' ä! -.-. ~- Kommunfullmäktige i Tranås Motion om tryggande av mänskliga rättigheter l betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, SOU 20 I0170, föreslås en rad åtgärder för att stärka skyddet av mänskliga rättigheter. Förslagen berör på flera områden kommunerna. Förslagen innebär inte nya åtaganden utan snarare att arbetet med mänskliga rättigheter ska tyd] iggöras och därmed ges ett bättre skydd för dessa rättigheter. Vi anser att en genomgång av kommunens arbete med mänskliga rättigheter bör göras. Med denna som grund kan en policy utformas för att trygga de mänskliga rättigheterna. Genom ett sådant arbete kan kommunen, som redan göra stora insatser, bättre leva upp till vad som föreslås i ovan nämnda betänkande. Folkpartiet Liberalerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att en kartläggning ska göras av kommunens arbete med mänskliga rättigheter samt att en policy för hur de mänskliga rättigheterna ska skyddas i den kommunala verksamheten utarbetas. Tranås i september 2012 För Folkpartiet Liberalerna, ~ lr~n?,/ ;;;:~ ~~~! gemar Karlsson Frida Gårdmo