MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson"

Bengt Olofsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson

2 Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt Utbildningar Samråd med civilsamhället Policyutveckling Forskning och utveckling Remisser och uppföljning Bidrag och Stipendier Tillgänglighet TD Sakkunniga i: Mänskliga rättigheter Rättighetsbaserat arbetssätt Diskriminering och normer Jämställdhet/HBTQ Etnicitet/trosuppfattning Funktionshinder Barnrätt/Ålder

3 Uppdrag Ur kommitténs reglemente: stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter lyfta fram fördelarna för individen och organisationen med ett rättighetsbaserat arbetssätt Ur budget Rättighetsfrågor: Ett rättighetsbaserat arbete ska öka jämlikhet och minska diskriminering Miljöer ska utformas och verksamheter ska bedrivas så att de är tillgängliga för alla människor Tillgänglighetskrav i bred mening ska ställas vid upphandling i samverkan med upphandlande verksamheter Invånarnas delaktighet ska öka genom förbättrad dialog Barnets rättigheter ska vara utgångspunkt i planering och beslut Rättighetskommitténs kansli

4 Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa. Vad som måste göras för varje människa.

5 Mänskliga rättigheter en efterklok vetskap Reaktion på förintelsen Reaktion på andra övergrepp under andra världskriget Finns det inga gränser för vad en stat har rätt att göra? Hur kunde det gå så långt?

6 Allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter (30 artiklar 1948) Artikel 1 Alla människor är födda fria och jämlika i värde och rättigheter Artikel 2 Rättigheter ska kunna åtnjutas av alla och att all diskriminering är förbjuden Artikel 30 Ingenting får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.

7 Juridiskt bindande konventioner Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1952 och 1994) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1972) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1972) Konventionen mot rasdiskriminering (1972) Konventionen mot diskriminering av kvinnor (1981) Konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling (1987) Konventionen om barnets rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008)

8 Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Artikel 12 (ESK), General Comment No 14 varje människa har rätt att få bästa möjliga hälsa för att leva ett värdigt liv rätten till bästa uppnåeliga hälsa ska inte förstås som en rätt att vara frisk utan rätten till lika och goda förutsättningar till hälsa; dvs bästa möjliga hälsa = individens biologiska + socio-ekonomiska förutsättningar + statens tillgängliga resurser innehåller både friheter och rättigheter; t ex o rätten att ha kontroll över sin hälsa o rätten till sexuell och reproduktiv frihet

9 Forts. General Comment No 14 Odelbar! Dvs; o nödvändig för utövandet av andra mänskliga rättigheter som rätten till mat, bostad, arbete, utbildning, värdighet, liv, icke-diskriminering, jämlikhet, informations-, förenings-, mötes- och rörelsefrihet särskilda ämnen/fokusområden o Könsperspektiv, kvinnor, barn och unga, äldre, personer med funktionsnedsättning, ursprungsbefolkning, minoritetsgrupper AAAQ, dvs; o tillgång, tillgänglighet, anpassningsbarhet och kvalitet

10 Skyldigheter för säkerställande av mänskliga rättigheter respektera skydda uppfylla

11 Ansvar i olika roller Arbetsgivare Verksamhetsutövare Demokrati- och samhällsutveckling

12 Rättighets- och skyldighetsbärare Rättighetsbärare alla invånare i Västra Götaland Skyldighetsbärare alla anställda inom VGR som organisation

13 Från offer till rättighetsbärare Det blir lätt vi och dom, vi som hjälper dem som behöver eller vi som ger och de som tar emot De som söker hjälp kommer i underläge Vi som ger hjälp tar lätt över; hjälparsyndrom MR innebär att lämna välgörenhetens behovstänkande för att istället starta en process mellan rättighetsbärare och skyldighetsbärare där grundorsaker till en problematik kan identifieras och åtgärdas Rättighetsbärarens egenmakt är central inom MR: aktiv utformare av sitt eget liv och expert på sin egen situation, inte passiv mottagare av tjänster

14 FN:s kriterier för rättighetsbaserat arbete UN COMMON UNDERSTANDING 1. Hur ser tillgången till de mänskliga rättigheter som vår verksamhet arbetar för ut för olika individer? 2. Relateras målen till mänskliga rättigheter? 3. Fokuserar verksamheten särskilt på områden och/eller personer som har det svagaste skyddet? 4. Utgår våra arbetsprocesser från centrala rättighetsprinciper? delaktighet? icke-diskriminering och jämlikhet? tydligt ansvar? transparens? 5. Utvärderar vi både mål/effekter och arbetsprocesserna? 6. Stärks rättighetsskyddet genom att: skyldighetsbärarnas förmåga att leva upp till sina skyldigheter ökar? rättighetsbärarnas förmåga att utkräva sina rättigheter stärks?

15 Eleanor Roosevelt, i FN 1953 det är i vardagen, lokalt, nära hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen, som människor söker rättvisa, lika möjligheter och lika värde utan diskriminering. Om inte rättigheterna har någon betydelse där så spelar de ingen större roll någon annanstans heller.

16 Följ gärna vårt arbete! Anna Jacobson

Relevanta dokument

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras