Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt Stöd till organisationer inom det civila samhället

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället"

Rickard Marcus Hellström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att

1 Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund i uppdrag att inleda en utvidgad dialog med trossamfunden om demokratifrämjande arbete. 2013

2 Hösten 2012: Fyra inledande seminarium

3 Malmö 2 oktober

4 Stockholm 23 oktober

5 Stockholm 8 november

6 Göteborg 22 januari

7 Diskussionspunkt ett: Vad är viktigast i en demokrati? Rätten att få säga min åsikt högt Rätten att få klä mig som jag vill Eget alternativ Rätten att få välja utbildning och yrke fritt

8 Sagt i övningen Vad är viktigast i demokrati? : Det är viktigt att det i en demokrati inte är något förtryckande av åsikter - även om det ibland kan gå vildsint till åsiktsmässigt Man kan inte kräva att bli snällt behandlad. Demokrati är en våldsam mental process Måste alltid idealet vara den typ av demokrati vi har här i Väst? Är verkligen den som ger religionsfrihet? Eller finns det andra modeller? Demokrati är trygghet, trygghet att få vara den man är. Om man inte känner sig trygg så kan man inte säga det man vill

9 Diskussionspunkt två: Är demokrati och mänskliga rättigheter samma sak? Ja det är samma sak Nej inte riktigt men de hänger tätt ihop. Att de mänskliga rättigheterna respekteras är avgörande för en demokratisk kultur. Eget alternativ Nej demokratier kränker ju mänskliga rättigheter så de har inget med varandra att göra.

10 Sagt i övningen Är demokrati och mänskliga rättigheter samma sak?: Den stora gruppen har sina mänskliga rättigheter, de marginaliserade mindre. I en fungerande demokrati tar man hänsyn till mänskliga rättigheter. Demokrati kan kränka mänskliga rättigheter. Nyss hade exempelvis papperslösa människor i Sverige inga rättigheter, trots att vi är en demokrati. Vi i väst försöker kidnappa begreppet demokrati

11 Diskussionspunkt tre: Vem bär ansvar för mänskliga rättigheter? Staten, myndigheter, landstingen och kommuner FN och andra internationella organisationer Eget alternativ Det civila samhället Du och jag

12 Sagt i övningen Vem bär ansvar för mänskliga rättigheter? : Om vi på marken är passiva gör dom med makt vad dom vill. Och i demokrati har vi alla ett ansvar Det är viktigt att vara medvetna om vad vill vi ha från demokratin och vad demokratin vill ha från oss som trossamfund. Det civila samhället har ett ansvar att pusha utvecklingen i MR-frågor. Där människor lär sig värderingar är i familjerna. Respekt för sig själva och andra. Det är där man måste utgå. Ansvaret ligger på dig och mig i samspel med övriga samhället

13 OK MEN VAD ÄR DÅ MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER?

14 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I EN JURIDISK DEFINITION: Definierar: Vad staten inte kan göra emot oss Vad staten måste göra för oss Mänskliga rättigheter reglerar relationen mellan staten & individ (skyldighetsbärare) (rättighetsbärare) Mänskliga rättigheter är maktbegränsning

15 FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter 1948: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Mänskliga rättigheter är internationellt bindande lagregler

16 Vilka är de mänskliga rättigheterna? Liv Frihet från slaveri Frihet från tortyr Likhet inför lagen Rättvis rättegång Tankefrihet Religionsfrihet Åsiktsfrihet Yttrandefrihet Mötesfrihet Föreningsfrihet Rösträtt Förflytta sig fritt inom en stat Lämna varje land Återvända till sitt land Universiella, odelbara och ömsesidigt beroende Söka och åtnjuta skydd mot förföljelse Inte diskrimineras (kön, etnicitet, funktionshinder, mm) Nationalitet Bilda familj Äga egendom Arbete Försörjning Vila, fritid och semester Bostad Hälsa Undervisning Ta del av kultur Ta del av vetenskapliga framsteg

17 Vad innebär vårt MR-ansvar? Stater har förbundit sig att: Respektera mänskliga rättigheter Skydda mänskliga rättigheter Främja mänskliga rättigheter

18 Religionsfrihetens sju dimensioner Frihet att välja, byta och lämna sin religion och övertygelse ( inre religionsfrihet : får aldrig begränsas) Friheten att utöva en religion eller övertygelse ( yttre religionsfrihet : får begränsas under vissa omständigheter) Frihet från tvång (ej tvingas inte samma som att slippa se) Frihet från diskriminering (hälsovård, utbildning) Föräldrars rätt och barnens rätt (minoritetsskydd) Rätten att vägra (till exempel: vapenvägra) Arbetstagares rättigheter

19 Friheten att utöva en religion eller övertygelse Alla har frihet att offentligt och enskilt utöva sin religion och övertygelse fira gudtjänst och etablera lokaler för ändamålet att uppmärksamma och fira religiösa högtider och vilodagar att tillverka och införskaffa föremål och material som är nödvändiga för ritualer och sedvänjor inklusive följa viss diet att visa religiösa symboler inklusive bära religiös klädsel

20 Övning: reflektionståg Vad är vi riktigt bra på i vårt trossamfund som direkt bidrar till demokrati och mänskliga rättigheter?

22 Reflektionståget: Otroligt häftigt, har inte tänkt på mig själv som jobbande med mänskliga rättigheter... Det ÄR faktiskt ett arbete med mänskliga rättigheter vi gör. Ett uppvaknande! Många fokuserade på välgörenhet, men jag pratar om yttrandefrihet. Efter att ha pratat med andra insåg jag hur mycket jag gör för samhället. Inte som individ, eller för mig själv Alla kyrkor och trossamfund är centres of influence. Det vi säger och tror måste vi koppla till mänskliga rättigheter! Många av sakerna är vi överens om folk bryr sig inte om vad vi har att säga förrän dom vet att vi bryr oss om dom!

23 Rådslaget 1: Vilka är de tre största utmaningarna relaterat till demokrati och mänskliga rättigheter för ditt trossamfund?

24 De största utmaningarna relaterat till demokrati och mänskliga rättigheter för trossamfunden : Sekulära samhället räknas som normen. Religiösa ses som avvikande och bemöts med misstänksamhet. Det finns ett anti-religiöst samhällsklimat och att det är lätt för folk att se ner på religiösa personer Det finns en tydlig resursbrist i våra samfund: det saknas kompetens och det saknas materiella resurser. Vi behöver mer utbildning för imamer och präster Bilden som förmedlas av media motarbetar det vi försöker bygga upp. Media har tolkningsföreträde. Lätt för dom att skriva om det som är negativt.

25 2: Vilka anspråk har ni i ditt trossamfund gentemot övriga samhället och kommunen/staten för att lösa era utmaningar?

26 Anspråk gentemot samhället och kommunen/staten/ regeringen för att lösa era utmaningar : Mer dialog mellan trossamfunden och det offentliga Sverige. Vi besitter kunskap som regeringen inte har! XXXXx Ställa krav på journalister, om hur de påverkar samhället, och kräva att de tar sitt ansvar Att bli inbjudna när viktiga frågor, till exempel hemlöshet, diskuteras. Det behövs mindre separation mellan religion och integration Vi behöver nationella, ordentliga institutioner här i Sverige, exempelvis imamutbildning. Det fungerar inte att importera imamer. Det behövs grundläggande utbildning i socialt arbete Vi behöver mer resurser! Partistödet är ju väldigt stort, varför så väldigt lite till oss? Trots att vi har väldigt många människor hos oss, det är orättvist

27 3: Hur kan ni i erat trossamfund själva arbeta för att lösa era utmaningar?

28 Så kan vi i själva arbeta för att lösa våra utmaningar: Delta i samhällsbyggandet, visa att vi ingår i samhället, göra oss synliga. Samarbeta över trossamfundsgränserna! Ofta håller vi oss för oss själva. Bemöta okunskap, jobba aktivt med alla kanaler, exempelvis media. T.ex. hade ett trossamfund samlat personer i Stockholm, men ingen brydde sig, inte media heller. nya kommunikationsstrategier! Att vi själva ser till att vara toleranta. Att delta i samhället och lära oss själva och våra medlemmar om det svenska samhället. Vi måste arbeta med maktfördelning och mångfald. Men det håller nog på att förändras av naturliga skäl. Det kommer en ny generation med en identitet, som inte är invandrad. Viktigt att kvinnor kan komma fram och synas.

29 Avslutning: Vad tar ni med er från dessa diskussioner?

30 Detta tar vi med oss från seminariet: Ett sådant här forum med troende från andra samfund har jag saknat. Andliga värden. Värderingar som samhället i stort inte förstår. Hur viktigt det är att ha dialog med samhället. Båda parter har ett ansvar! Samhället och minoriteter. Vi ingår i första hand i en religion inte en stat Synsättet med kopplingen mellan trossamfunden-mr, det hade jag inte ägnat en tanke åt tidigare. Hoppas att jag kan koppla det mer i min dagliga verksamhet. Att lära oss se våra egna brister och gemensamma problem! Och vi behöver satsa på att lösa problemen tillsammans. Man är inte själv i att försöka göra någonting!

31 Plan för demokratisatsningen ÅR 1 (2012) : ÅR 2 (2013) : Grundläggande idéseminarium Upprätta kontakter Sammanfatta idé & rådslag Temaseminarier utifrån diskussioner och idéer år 1 Kunskapsbreddande åtgärder Utarbeta strategi för att nå ut ÅR 3 (2014) : Redovisa resultat från år 1 o 2 Nationella seminarier Medverka i MR-dagar

Relevanta dokument

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska