Uppsala Public Management Seminar 20 mars

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Uppsala Public Management Seminar 20 mars"

Lisa Månsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Uppsala Public Management Seminar 20 mars Mänskliga rättigheter vid vägs ände? Vad är det vi ser och varför händer detta nu? Våra mänskliga rättigheter utmanas allt mer. Stater tar inte ansvar för MR Krympande demokratiskt utrymme Demokrati -- mänskliga rättigheter -- rättsstatens principer Grundläggande civila och politiska rättigheter kringskärs Yttrandefriheten begränsas -journalister och meningsmotståndare tystas och fängslas MR-försvarare förföljs, mördas fake news - nationalism, populism Snabb ekonomisk tillväxt sker till priset av brott mot MR/Miljö/Klimat Flyktingar Terrorism Hatbrott New Zeeland moskéattacken 14 Mars 2019 INF (The Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty ) 1

2 Autoritära stater vs demokratier Afghanistan, Syrien, Yemen, Venezuela, Brasilien Filippinerna, Myanmar, Demokratiska Republiken Kongo (DRK), Turkiet, Kina, USA, Ryssland, Ungern, Nordkorea Inte bara auktoritära stater utan även demokratier De internationella överenskommelserna och normerna om mänskliga rättigheter måste tas på största allvar. Internationella överenskommelser - MILSTOLPAR FN stadgan 1945 Internationella Domstolen i Haag ICJ integrerad del av stadgan Rädda kommande släkten ur krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägligt lidande Betyga vår tro på de MR Skapa normativitet genom den internationella rätten Paradigmskifte individen i centrum dynamisk utveckling -- samtidigt art. 2.7 noninterventionsprincip 2

3 1948 FN:s allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna lyckades skapa ett dokument som sätter de universella mänskliga rättigheterna i ett individuellt sammanhang Det mest översatta dokumentet i världen 360 språk Inspirationskälla för många nya stater då de utformat sin grundlagar Måttstock för vad vi anser, eller borde anse, vara rätt och fel Har gett upphov till en rad konventioner De grundläggande internationella konventionerna: (Men även andra.) FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (1965) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) FN:s konvention om civila och politiska rättigheter (1966) Konventionen mot all slags diskriminering av kvinnor (1979) Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984) Konventionen om barnets rättigheter (1989) Konventionen till skydd för alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter (1990) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden (2006) 3

4 Rättigheter som reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen Tilläggsprotokoll Stater ratificerar gällande rätt i nationell lagstiftning Praxis skapas av domstolar rättsutvecklingen påverkas FN: övervakningsmekanism -- kommittéer OHCHR FN:s MR Råd, Ländergranskning - UPR sedan 2006 Regionala MR konventioner Europakonventionen, (Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) 1950 EKMR. Europa domstolen Det Interamerikanska konventionen om de mänskliga rättigheter 1969 Kommission och domstol övervakar Afrikanska stadgan för människans och folkens rättigheter 1981 Afrikanska domstolen 2004 (Ingen regional konvention i Asien) 4

5 Milstolpar inom MR FN stadgan FN:s allmänna förklaring om de MR Regionala MR konventioner och övervakningssystem Romfördraget Inrättandet av internationella brottmålsdomstolen (ICC) Från Ad hoc tribunaler (Nuremberg, Jugoslavien, Sierra Leone, Rwanda till permanenta ICC, Global överenskommelser om människovärdets okränkbarhet. De utgör ett löfte till kommande generationer om att nittonhundratalets dyrköpta lärdomar inte är förgäves. Det kalla krigets slut 1991 ny världsordning framåt. Fortsatt utveckling 5

Utvecklingen av ett människobaserat arbetssätt antogs av FN:s utvecklingsgrupp 2003 (FN:s överenskommelse om rättighetsperspektivet 2003) Genomsyrar FN:s utvecklingssamarbete Spridit sig till andra

6 Utvecklingen av ett människobaserat arbetssätt antogs av FN:s utvecklingsgrupp 2003 (FN:s överenskommelse om rättighetsperspektivet 2003) Genomsyrar FN:s utvecklingssamarbete Spridit sig till andra verksamhetsområden, även i Sverige, t.ex. statliga myndigheter, kommuner, landsting och civilsamhällsorganisationer Förändringsteori bygger på och leder till de mänskliga rättigheterna: Icke-diskriminering; deltagande; öppenhet och insyn; och att ta och utkräva ansvar 6

7 Förverkliga de mänskliga rättigheterna innebär Respektera MR får inte kränkas genom tex diskriminering av vissa grupper Att främja MR prioriteras, aktiva åtgärder vidtas att säkerställa att man tar hänsyn till hur beslut påverkar vissa människor Att skydda lagar stiftas, system, institutioner inrättas som förhindrar att MR inte kränks Koppling till rättsstatens principer Att uppfylla lämpliga åtgärder måste vidtas för att se till att MR blir verklighet rättsliga åtgärder, statlig förvaltning, kapacitetsuppbyggnad och budgetprocesser. RBA bygger på internationella och regionala konventioner, praxis från regionala domstolar och nationell lagstiftning. För att organisera och komma ihåg vad man bör tänka på när man tillämpar RBA PLANET Participation deltagande Links to human rights kopplingar till mänskliga rättigheter Accountability ta och utkräva ansvar Non-discrimination icke-diskriminering Empowerment egenmakt Transparency -öppenhet 7

8 Deltagande: Deltar de som berörs på ett aktivt eller meningsfullt sätt? Koppling till MR: Vilka kopplingar finns till MR i lagar förordningar? Har MR implementerats i nationell rätt? Vad måste göra för att implementeringen ska bli av? Ta och utkräva ansvar: Vilka är ansvarstagarna som har ansvar för att rättigheterna uppfylls? Har de mandat, resurser, och vilja att uppfylla rättigheterna? Känner rättighetsbärarna till vilka som är ansvariga och kan de utkräva ansvar av dem? Icke diskriminering: Vilka är rättighetsbärarna? Har de beaktats? Har människor i utsatta situationer beaktats? Motverkas medveten och omedveten diskriminering på ett aktivts sätt? Egenmakt: har ansvarstagare den kapacitet de behöver för att ta sitt ansvar och har rättighetsbärare kapacitet att hävda sina mänskliga rättigheter? Öppenhet och insyn: Finns information tillgänglig för ansvarstagare och rättighetsbärare? Kan de medverka i möten där frågor som berör dem diskuteras? 8

9 FN:s överenskommelse om rättighetsperspektivet 2003 säger om mål, processer och resultat Mål: alla insatser, policyer och tekniskt bistånd i utvecklingssamarbete ska främja förverkligande av de MR såsom framställs i UDHR och andra MR-konventioner. Processer: Normer och principer om MR ska vägleda alla insatser, inom alla sektorer och i alla faser Resultat: Ska bidra till ökad kapacitet (egenmakt) hos ansvarstagare så att de kan ta ansvar och/eller hos rättighetsbärare så att de kan hävda sina rättigheter. MR-indikatorer utvecklade av OHCHR FN:s högkommissarie för MR Modell bygger på tre nivåer, strukturella, process-och resultatindikatorer Utgår från statens skyldighet att respektera, skydda och uppfylla MR. Strukturella indikatorer, visar på grundläggande dokument, lagar, förordningar som har antagits nödvändiga för att skydda och främja en specifik rättighet. På myndighetsnivå strategier, handlingsplaner eller policies för hur en fråga ska beaktas ur ett rättighetsperspektiv 9

Processindikatorer, vad som görs för att förverkliga mänskliga rättigheter Inkluderar alla insatser som en stat/myndighet är villig att göra som kan identifieras med förverkligandet av

10 Processindikatorer, vad som görs för att förverkliga mänskliga rättigheter Inkluderar alla insatser som en stat/myndighet är villig att göra som kan identifieras med förverkligandet av en särskild rättighet. Resultatindikatorer, hur situationen för de mänskliga rättigheterna ser ut vid ett givet mättillfälle. Visar graden av förverkligande av en mänsklig rättighet. 10

11 Den 25 september 2015 antog FN:s generalförsamling den historiska resolutionen Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, med 17 globala mål som spänner över en bredd av samhällsutmaningar. De 17 globala målen har i sin tur 169 delmål och 230 indikatorer. Under en 15-årsperiod, med start 1 januari 2016 och fram till år 2030, har världens länder förbundit sig att tillsammans jobba för att uppnå de globala målen och en långsiktigt hållbar utveckling. Q&A 11

Relevanta dokument

Mänskliga rättigheter och konventioner

18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild