Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken.

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Schweiz Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Schweiz är mycket gott avseende medborgerliga och politiska rättigheter såväl som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Schweiz har en lång demokratisk tradition, hög levnadsstandard och en omfattande öppenhet och insyn. En ny konstitution trädde i kraft den 1 januari Den innehåller en omfattande fri- och rättighetskatalog baserad på den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. I och med den nya konstitutionen har förutsättningar skapats för ett lagstiftningsarbete som bland annat berör området mänskliga rättigheter. Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken. Det finns några svaga punkter som har uppmärksammats vid de granskningar av Schweiz som skett inom FN:s barnkommitté (CRC), FN:s MR-kommitté (CCPR), FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD) och Europarådets antitortyrkommitté (CPT). Även Amnesty International riktar viss kritik mot Schweiz i sin senaste rapport över landet. Gemensamt för dessa organ är att de framförallt är kritiska mot Schweiz behandling av utlänningar. Till de olika kommittéer som granskar efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna på olika områden har Schweiz överlämnat omfattande rapporter som finns tillgängliga på internet. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter Schweiz har ratificerat de centrala konventionerna på området mänskliga rättigheter. Till vissa av konventionerna har Schweiz gjort reservationer, men dessa kan knappast betecknas som omfattande. Till följd av den omfattande

2 2 översyn av lagstiftningen på en rad områden som påbörjats med anledning av den nya författningen har Schweiz kunnat dra tillbaka ett antal reservationer. Det kan noteras att landet inte har ratificerat det första tilläggsprotokollet (om enskild klagorätt) till FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Det finns för närvarande inte heller några planer på en ratifikation av protokollet. Schweiz har inte undertecknat det fakultativa tilläggsprotokollet till FN:s kvinnokonvention (CEDAW). Frågan är under utredning. Ett regeringsförslag om accepterande av enskild klagorätt enligt rasdiskrimineringskonventionen (CERD) antogs av parlamentet år Lagstiftningsarbete som skall möjliggöra ratifikation av tilläggsprotokollet till barnkonventionen om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi har inletts. I juni 2004 undertecknade Schweiz tilläggsprotokollet till FN-konventionen mot tortyr. Schweiz har ratificerat Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen. 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Schweiz är ett rättssamhälle. Rätten till liv och personlig frihet är uttryckligen fastställd i den nya författningen. Författningen förbjuder också tortyr och annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Av statsmakten sanktionerade politiska mord eller s.k. försvinnanden förekommer inte. Den nya författningen förbjuder uttryckligen avlägsnanden av personer till stater där de hotas av tortyr. CCPR har dock för några år sedan riktat allvarlig kritik mot Schweiz för att dödsfall förekommit i samband med avvisningar av utlänningar. Europarådets antitortyrkommitté (CPT) har konstaterat att förhållanden på fängelser och andra slutna anstalter med några undantag, är goda. 4. Dödsstraff Dödsstraff är uttryckligen förbjudet i landets författning. Schweiz har tillträtt det andra tilläggsprotokollet till FN-konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt ratificerat tilläggsprotokoll nr 13 till europeiska konventionen om mänskliga rättigheter avseende dödsstraffets avskaffande i alla sammanhang.

3 5. Rättssäkerhet De lokala, kantonala och federala domstolarna är självständiga i förhållande till den exekutiva makten. Landets författning garanterar rätten till en rättvis rättegång inför oavhängiga och opartiska domstolar. Militärdomstolar dömer när det gäller brott mot den humanitära rätten (krigets lagar). Så dömdes exempelvis en rwandisk medborgare i april 2001 av en militärdomstol till 14 års fängelse för delaktighet i folkmordet i Rwanda. Sådana domstolar har även jurisdiktion i mål som avser obehörigt röjande av militära hemligheter. 6. Personlig frihet Godtyckliga frihetsberövanden förekommer inte i Schweiz. Enligt landets författning får ingen frihetsberövas utom i sådana fall som särskilt är tillåtna enligt lag. Den som har frihetsberövats har rätt till att omedelbart underrättas på ett för honom eller henne begripligt språk om grunderna för frihetsberövandet. En frihetsberövad har rätt att ofördröjligen ställas inför en domare. CPT har kritiserat Schweiz för att det finns brister i rättssäkerheten för dem som är tvångsomhändertagna för psykiatrisk vård. Ett lagstiftningsarbete för att öka rättssäkerheten på detta område har inletts. Restriktioner mot resande förekommer inte. Rätten för landets medborgare att lämna landet och återvända dit är fastlagd i författningen. 7. Straffrihet Så kallad straffrihet, det vill säga underlåtenhet från statens sida att beivra och bestraffa brott och särskilt brott begångna av representanter för staten, förekommer inte. FN:s MR-kommitté (CCPR) uttrycker dock i sin senaste granskning stark oro över rapporter om oproportionerligt våld utövat av poliser, ofta mot utlänningar, och påpekar att det i en del kantoner saknas oberoende organ som kan undersöka och påtala påståenden om övervåld från polisens sida. Någon central JO-institution till vilken klagomål kan riktas finns inte. I vissa kantoner finns dock ombudsmannainstitutioner. 8. Yttrande- och mediefrihet Författningen garanterar åsikts- och informationsfrihet liksom pressfrihet och frihet för radio och TV. Dessa rättigheter respekteras i praktiken. Landet har ett stort antal oberoende tidningar. Censur är uttryckligen förbjuden. Föreningsfriheten, församlingsfriheten och religionsfriheten garanteras också av författningen och respekteras i praktiken. Rätten att gå samman i fackföreningar och arbetsgivarorganisationer garanteras också av författningen liksom rätten till strejk och lockout. 3

4 4 9. De politiska institutionerna Schweiz är en federal statsbildning och i högsta grad ett pluralistiskt samhälle. Ett tiotal partier är representerade i det federala parlamentet. De fyra största partierna, som representerar omkring 80 procent av väljarna, ingår i regeringen sedan lång tid tillbaka (år 1959). Det är en så kallad konkordansregering. De enskilda regeringspartierna kan i vissa frågor uppträda som oppositionspartier. Decentraliseringsgraden är hög. En stor del av den offentliga makten utövas på kantonal nivå. Det finns 23 kantoner. Många frågor avgörs på lokal nivå. För närvarande finns drygt kommuner. Allmänna val ägde rum år I parlamentets första kammare är 11 av 46 ledamöter kvinnor, det vill säga 23 procent. I andra kammaren är 52 av 200 ledamöter kvinnor, 26 procent. Val till parlamentets andra kammare ägde rum den 19 oktober Av regeringens sju ledamöter är endast en kvinna. En kvinna bekläder också den viktiga posten som federal kansler, ett ämbete som framförallt innebär samordning av regeringens arbete. Ett särdrag i det schweiziska politiska systemet är direktdemokratin, vilken innebär att ett stort antal frågor på federal, kantonal och lokal nivå avgörs genom folkomröstningar. Schweizarna kallas till valurnorna flera gånger per år. Valdeltagandet i folkomröstningarna är ofta lågt, runt 45 procent eller lägre, och ibland väcks frågan om dessa omröstningars legitimitet. Den federala högsta domstolen har i ett uppmärksammat avgörande år 2004 konstaterat att direktdemokratin inte får utövas så att den kränker enskildas rättigheter. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Arbetslösheten är sedan flera år tillbaka mycket låg, cirka 3-4 procent, något högre för kvinnor än för män. Lönenivån är mycket hög, den högsta i Europa och cirka 50 procent högre än den svenska. Lönespridningen är relativt stor, men tenderar inte att öka. På ILO:s lista över ekonomisk säkerhet för arbetstagare publicerad år 2005 placeras Schweiz på 16:e plats. Knappt hälften av arbetstagarna är medlemmar i fackföreningar. Någon tendens till ökad organisationsgrad finns inte. Schweiz, som har varit med i ILO sedan år 1919, har ratificerat ILO:s åtta centrala konventionen (core labour standards) avseende MR. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Schweiz har ett väl utbyggt men mycket dyrt hälsovårdssystem. Över 10 procent av BNP går till hälsovården. Antalet läkare i förhållande till befolkningen är högt. Medellivslängden för såväl män som kvinnor hör till den

5 högsta i världen. Spädbarnsdödligheten ligger på mycket låg nivå. Alla delar av befolkningen har tillgång till grundläggande hälsovård. 12. Rätten till utbildning Utbildningssektorns andel av BNP hör till de högsta i Europa. Den obligatoriska (skattefinansierade) skolgången är 9 år med skolstart vid sex års ålder. Utbildning i MR-frågor bedrivs i skolorna. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i Schweiz är genomgående mycket hög. Inkomstskillnaderna är dock stora. Drygt 10 procent av befolkningen kan betecknas som fattig, det vill säga inkomsten är för låg för en skälig levnadsnivå. En stor del av de "fattiga" utgörs av förvärvsarbetande vars inkomster av arbete är otillräckliga. Den största enskilda gruppen inom denna kategori är ensamstående föräldrar. Antalet invånare tillhörande denna kategori har dock minskat under de senaste åren. OLIKA GRUPPERS SITUATION 14. Kvinnans ställning Den nya författningen betonar särskilt jämställdhet mellan kvinnor och män. År 1996 trädde en jämställdhetslag i kraft. Den formella jämställdheten mellan kvinnor och män anses idag i stort sett vara uppnådd. I realiteten är det emellertid på många områden i det traditionellt konservativa Schweiz långt till en verklig jämställdhet. Till skillnad från vad som t.ex. är fallet i de flesta OECD-länder har kvinnor i Schweiz i mindre utsträckning än männen skaffat sig högskoleutbildning. Fram till utgången av 2003 hade regeringen två kvinnliga medlemmar. I den regering som tillträdde 2004 finns dock bara en kvinna och detta ses som ett allvarligt bakslag för jämställdhetsarbetet. Andelen kvinnor i högre funktioner på federal nivå är låg. I kommunala beslutade organ är andelen kvinnor drygt 20 procent. Trots att ett principbeslut fattades redan år 1945 är det först i år som en federal moderskapsförsäkring har införts. Begreppet "föräldraförsäkring" förekommer knappast i den aktuella samhällsdebatten. Våld i hemmet faller enligt en lagändring som trädde i kraft i år under allmänt åtal. Sedan år 1988 finns en jämställdhetsbyrå i det federala inrikesdepartementet. Byrån har bl.a. utarbetat en federal aktionsplan för jämställdhet. Förvärvsfrekvensen är hög både för män och för kvinnor, högre än i Sverige. Av kvinnorna är 58 procent yrkesverksamma. Antalet deltidsarbetande bland 5

6 kvinnorna är dock högt. Lönerna är i genomsnitt 20 procent lägre än för män, vilket delvis är ett resultat av lönediskriminering. På senare år har orättvisa löneskillnader mellan kvinnor och män kommit att uppmärksammas och med stöd av jämställdhetslagen har mål om lönediskriminering framgångsrikt drivits i landets domstolar. Ett stort hinder för en verklig jämställdhet är den i de flesta kantoner och kommuner svagt utbyggda offentliga barnomsorgen. Genom en folkomröstning år 2002 godkändes en lag som innebär att abort inte längre är straffbart. Tidigare lagstiftning från 1940-talet förbjöd aborter, men förbudet upprätthölls inte i praktiken. FN:s kvinnodiskrimineringskommitté har vid en granskning år 2003 av Schweiz efterlevnad av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor bl.a. uttalat att schweiziska myndigheters åtgärder mot utbredning av prostitution är otillräckliga. Kommittén nämner särskilt det speciella uppehållstillstånd (på åtta månader) som utländska s.k. kabarédansöser kan erhålla. 15. Barnets rättigheter Enligt den nya författningen skall barn och ungdomar beredas särskilt skydd. Sedan den 1 januari 2000 gäller en ny familjerättslagstiftning som betonar vikten av att barnets åsikt inhämtas till exempel i vårdnadsfrågor. Tilläggsprotokollet till barnkonventionen om barn i väpnade konflikter har trätt i kraft. Minimiåldern för deltagande i väpnade styrkor är 18 år, dvs. två år högre än den lägsta åldersgräns som anges i protokollet. Som nämndes inledningsvis har ett arbete inletts som skall möjliggöra ratifikation av tilläggsprotokollet till barnkonventionen om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Aga av barn är inte tillåten i skolorna, men däremot inom familjen, vilket kritiserats av FN:s barnkommitté (CRC). Barnomsorgens utbyggnad är begränsad. Endast omkring 5 procent av barnen kan beredas plats på daghem i offentlig regi. Just den illa utbyggda barnomsorgen torde vara den största bristen när det gäller Schweiz åtaganden enligt barnkonventionen. Ett federalt program avsett att stimulera utbyggnaden av barnomsorgen antogs år Vissa kritiker anser att just bristen på utbyggd barnomsorg har lett till att födelsetalen är låga. 6

7 Gatubarn och barnarbete förekommer inte i landet. Det finns inget som tyder på att barnprostitution är något utbrett fenomen och i den mån den förekommer bekämpas den av sociala myndigheter och frivilligorganisationer. Straffbarhetsåldern är endast 7 år. Detta har kritiserats av FN:s barnkommitté. En reform innebärande att straffbarhetsåldern höjs till 10 år är planerad. De påföljder som existerar för den som är under 15 år är "tillrättavisning" eller högst tio dagars arbete för "sociala ändamål". För den som är mellan 15 och 18 år gäller en lindrigare straffskala än enligt den ordinarie brottsbalken. Den som är äldre än 15 år kan dömas till fängelse. Någon "barnombudsman" på federal nivå som övervakar efterlevnaden av t.ex. barnkonventionen finns inte. Vissa kantoner har däremot inrättat motsvarande institutioner. Barnkonventionen är liksom andra internationella fördrag en del av den schweiziska inhemska rättsordningen och konventionen har framgångsrikt kunnat åberopas direkt i en del fall inför lokala domstolar. 16. Olika befolkningsgruppers situation (etniska religiösa minoriteter, urbefolkningar med flera) Schweiz har tillträtt den europeiska ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Någon urbefolkning som har status som särskild etnisk minoritet finns inte i Schweiz. Schweiz är en federal statsbildning med 23 kantoner som alla har sina olika språkliga och religiösa särdrag. Kantonerna har ett stort mått av självstyre. De flesta kantoner är enspråkiga, några har två officiella språk och en kanton har tre officiella språk. Dominerande språk är tyska (drygt 60 procent), franska (knappt 20 procent) och italienska (knappt 10 procent). Rätoromanska talas av ca 0,6 procent av befolkningen. I vissa kantoner dominerar protestanter, i andra katoliker. Den schweiziska statsbildningens speciella uppbyggnad gör att rättigheter för personer som tillhör minoriteter i hög grad respekteras. De skyddas också av det allmänna diskrimineringsförbudet i författningen. Man räknar med att det finns omkring personer som räknar sig till folkgruppen "resande" (här kallade jenish). Av dessa lever fortfarande omkring 15procent på ett nomadiserande sätt. Denna folkgrupp är ibland utsatt för diskriminering och har på senare tid blivit föremål för vissa stödåtgärder. Sedan år 1995 finns en särskild federal kommission mot rasism som har till uppgift att ge råd till federala myndigheter i frågor rörande bekämpande av rasism och medverka i opinionsbildning mot rasism. Kommissionen har tillsatts som ett led i Schweiz åtaganden enligt FN:s 7

8 rasdiskrimineringskonvention. Landets för närvarande största parti, det schweiziska folkpartiet, drar sig inte för att i sin politiska verksamhet framföra budskap som kan uppfattas som rasistiska. Andelen utlänningar av totalbefolkningen är mycket hög, cirka 20 procent vilket dels beror på att Schweiz är ett för många attraktivt invandringsland. En annan viktig faktor är att det tar mycket lång tid för en utlänning att förvärva schweiziskt medborgarskap. När det gäller naturalisation varierar praxis mellan kommunerna. Beslut om upptagande till schweizisk medborgare fattas av kommunstyrelsen på orten och ibland genom lokal folkomröstning. I några uppmärksammade fall - i mindre kommuner - har vissa utlänningsgrupper varit klart diskriminerade när det gäller möjligheten att förvärva medborgarskap. Den federala högsta domstolen har i ett avgörande förra året konstaterat att folkomröstningar i enskilda naturaliseringsärenden kan leda till diskriminering och därför stå i strid med författningen. Frågan huruvida det skall införas en möjlighet att överklaga avslag på naturalisationsansökningar är under utredning. Vid en folkomröstning förkastades av parlamentet antagna lagändringar som syftade att förenkla naturalisationsförfaranden för andra och tredje generationens invandrare. Internationella granskningsorgan har kritiserat Schweiz för att det i praktiken förekommer diskriminering av utlänningar. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Homosexualitet är sedan många år tillåten i Schweiz. En lag om registrering av partnerskap träder i kraft den 1 januari Flyktingars rättigheter Schweiz är traditionellt en betydande mottagare av flyktingar. Antalet asylsökande i förhållande till befolkningen är relativt högt. Asylförfarandet regleras i en lag från Det finns en väl fungerande asylprocedur och ett utbyggt mottagningssystem för asylsökande. Ett flertal ändringar av asyllagen i restriktiv riktning har antagits av parlamentets båda kamrar. Det är dock oklart när dessa ändringar kommer att träda i kraft. Allt tyder på att frågan går till folkomröstning. Allvarlig kritik har riktats från internationella granskningsorgans sida mot att övervåld och till och med dödsfall förekommit i samband med avlägsnanden av asylsökande. 19. Funktionshindrades situation Den nya författningen innehåller ett förbud mot diskriminering bland annat på grund av funktionshinder. Det schweiziska samhället är på vissa områden endast i mindre utsträckning anpassat till personer med funktionshinder. En 8

9 lag om likställdhet för funktionshindrade trädde i kraft den 1 januari 2004 och en ny federal myndighet har inrättats med uppgift att verka för handikappades jämställdhet. ÖVRIGT 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Oberoende MR-organisationer har inga svårigheter att verka i landet och deltar aktivt i samhällsdebatten. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området för de mänskliga rättigheterna Några speciellt mot Schweiz riktade MR-insatser från internationella organisationers sida förekommer inte. 9