Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling FN i världspolitiken, del 2 Vårterminen 2012 Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna Författare Erik Henriksson Anna Nilsson

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Avgränsning Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i svensk belysning Internationell granskning av Sverige Sveriges nationella rapport (2010) FN:s rekommendationer Slutdiskussion... 9 Källförteckning

3 1. Inledning Europa har i jämförelse med andra regioner i världen en stark politisk ställning när det gäller mänskliga rättigheter. Eftersom Sverige har en hög levnadsstandard underlättas efterlevnaden av de mänskliga rättigheter (MR). Sverige är många gånger ett föregångsland när det exempelvis kommer till jämställdhet på arbetsmarknaden eller förbud mot barnaga. Men det finns även områden som Sverige har blivit kritiserat för, exempelvis när det kommer till diskriminering. Då rättighetskonventioner anser att Sverige ligger i framkant när det gäller de mänskliga rättigheter använder de sig av den svenska samhällsstrukturen som en förebild. Detta kanske har renderat i att Sverige inte behövt anstränga sig lika mycket som andra länder för att efterfölja ändringarna i de mänskliga rättigheterna. Sverige har ratificerat de flesta internationella människorättskonventioner. Den svenska lagen ska vara utformad så att den aktuella konventionen kan implementeras och skyddas angående de mänskliga rättigheterna. I samband med Utrikespolitisk debatt, onsdag 15 februari 2012 säger Carl Bildt Sverige och Europeiska unionen har en viktig uppgift i att värna de mänskliga rättigheterna, folkrätten och rättsstatens principer. Sverige kandiderar till FN:s råd för mänskliga rättigheter under perioden Ett medlemskap skulle ge oss ytterligare kraft att driva angelägna rättighetsfrågor globalt och att konstruktivt bidra till att stärka rådets roll. 1 FN:s råd för de mänskliga rättigheterna granskade Sverige för första gången i maj I samband med detta sa kabinettssekreterare Frank Belfrage som ledde den svenska delegationen, Om vi vill kunna ha synpunkter på MR-situationer i andra länder, måste vi också finna oss i att 1 1

4 själva bli granskade. 2 Det vi har valt att fokusera på i denna studie är främst hur Sverige framställer sig själva i den rapport som skickades in till FN:s råd för de mänskliga rättigheterna inför granskningen. Istället för att använda oss av en renodlad teori valde vi att använda oss av boken mänskliga rättigheter i svensk belysning för att på så sätt kunna styrka vår tes huruvida Sverige är motsägelsefullt när det kommer till de mänskliga rättigheterna. Vi vill inte på något sätt underminera det Sverige åstadkommit nationellt eller internationellt när det kommer till de mänskliga rättigheterna. Vi tror att Sverige kan vara motsägelsefulla eftersom Sverige driver en radikal agenda när det kommer till de mänskliga rättigheterna internationellt. På det nationella planet finner vi det intressant att studera Sveriges medvetenhet i frågor kring de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna är ett kontroversiellt ämne, och vi anser det relevant och intressant att undersöka hur dessa efterföljs i Sverige 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka om vår tes att Sverige är motsägelsefulla i frågan om de mänskliga rättigheterna har empiriskt stöd. 2 navid=53&subnavinstance=5 1

5 1.2 Avgränsning Vi har valt att avgränsa oss till ett kapitel i Sveriges nationella rapport (2010) till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Kapitlet vi kommer att behandla är, Att minska diskrimineringen och främja lika rättigheter i samhället. Vi är väl medvetna om att det förekommer andra kapitel som behandlar liknande ämnen. Men eftersom det inte finns utrymme i denna studie att fördjupa oss i hela rapporten så har vi valt att lyfta fram och studera diskrimineringskapitlet. Kapitlet innefattar punkterna Det vi vill göra utifrån det inhämtade materialet är att undersöka om det finns punkter att lyfta fram punkter som Sverige inte efterlever när det kommer till de mänskliga rättigheterna. Vi har även valt att använda oss av boken mänskliga rättigheter i svensk belysning andra upplagan, där vi främst fokuserar på kapitel 4. Detta kapitel är författat av universitetslektor i statsvetenskap Daniel Silander där han skriver om respekten för de mänskliga rättigheterna i Sverige mellan åren Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är sådana grundläggande rättigheter som varje enskild anses kunna hävda gentemot det allmänna. 3 Rättigheterna inom de mänskliga rättigheterna är individuella och det är statens ansvar att skydda och se till att rättigheterna följs. 4 För att de mänskliga rättigheterna ska följas och människor få möjlighet att leva ett någorlunda normalt liv finns det regler om människors möjlighet till överleva, några av dessa områden inkluderar mat och tak över huvudet, skydd för familjen, frihet från tortyr och slaveri, rätt till utbildning samt yttrandefrihet. 5 Mänskliga rättigheter i västvärlden har sitt ursprung från naturlagar det vill säga naturrätten. Sedan 1700-talet har dessa lagar ansetts grundläggande för människans fria natur och behov av 3 Fisher, David I. (2008) Mänskliga rättigheter, En introduktion, fjärde upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB. S Staaf, A., Zanderin, L., (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning, andra upplagan. Malmö: Liber AB. S. 41 2

6 att leva i en trygg miljö. Kända filosofer som har haft en betydande roll för utvecklingen av de mänskliga rättigheterna är Locke, Rousseau och Jefferson. 6 Dessa filosofer lyfte bland annat fram rätten att leva, religionsfrihet och respekt för enskild egendom. Vid slutet av 1700-talet ansågs dessa grundläggande rättigheterna ligga över kungens lagar. Detta blev ett av startskotten till revolutionen i Frankrike och USA under slutet av 1700-talet. Fram till slutet av andra världskriget var det varje stats angelägenhet att behandla människan. Det var inte förrän efter Hitlers obegripliga elakheter, som man insåg att det inte gick att lita på att varje stat följde de grundläggande rättigheterna. Detta ledde till införandet av ett mellanstatligt skydd år 1945, där grundläggande rättigheter idag ligger på folkrättslig grund. Tanken med detta är att om ett brott begås av staten mot de enskilda mänskliga rättigheterna skall ansvar på internationell nivå tas. FN-stadgan skapades år 1945 och den allmänna förklaringen röstades igenom i generalförsamlingen år Det var ingen stat som röstade emot denna resolution, däremot valde åtta länder att lägga ner sin röst. 7 FN-stadgan innehåller ett antal resolutioner som är relaterade till mänskliga rättigheterna. Det förekommer tre rättighetsgenerationer i FN:s allmänna deklaration som visar på människans rätt i samhället. Den första handlar om individens relation till staten, den andra om individens rätt att ställa krav på offentliga resurser och den tredje handlar om folkets rätt till självbestämmande. 8 I artikel 1.3 står det bland annat att ett av FN:s ändamål är att genom internationellt samarbete främja mänskliga rättigheterna oavsett kön, ras religion eller språk. Förbud mot diskriminering finns i artikel 2 och 3-5 rätt att betraktas som rättssubjekt. Andra artiklar som mänskliga rättigheter berör är 7, 9 10, 12, 14, 15, 16 21, samt artikel I FN-stadgan artikel 55c står det att FN icke skall främja mänskliga rättigheter på ett diskriminerande sätt utan respektera de mänskliga rättigheterna. Andra artiklar är 56 och För att få ett fungerande MR-samarbete inom FN skapades artikel 13.1b där generalförsamlingen ger rekommendationer om hur man ska förbättra skyddet mot mänskliga rättigheter. FN-stadgan lägger stor vikt på att medlemsstater ska främja de mänskliga rättigheterna genom samarbete med 6 Fisher, David I. (2008) Mänskliga rättigheter, En introduktion, fjärde upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB. S Spång, Mikael. (2009) Mänskliga rättigheter, Ett ofullbordat uppdrag, första upplagan. Malmö: Liber AB. S Ibid Ibid. 72 3

7 FN. 10 Genom generalförsamlingen inrättades år 2006 ett råd för mänskliga rättigheter (human rights council). Syftet med bildandet av rådet är att övervaka den globala respekten för mänskliga rättigheter. En av rådets viktigaste uppgifter är att agera när man misstänker att allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna begås Mänskliga rättigheter i svensk belysning Boken, mänskliga rättigheter i svensk belysning andra upplagan använder vi för att styrka vår tes om att Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna. Boken granskar hur de mänskliga rättigheterna efterföljs i Sverige. Inledningsvis skriver författarna, Oftast behandlas, diskuteras och föreslås lösningar på problem avseende mänskliga rättigheter och diskriminering ute i vår omvärld, precis som om inte motsvarande problem och svårigheter existerar i vårt land. 12. Silander skriver att övertygelsen om att värna och främja de mänskliga rättigheterna ute i världen gör att vi misslyckas med att identifiera brott mot mänskliga rättigheter som begås på vår hemmaplan. 13 Sverige och många andra länder i västvärlden är föregångsländer i frågan om de mänskliga rättigheterna. Det har förts en debatt om att ett antal rättigheter blivit begränsat i frågor, bland annat diskrimineringen av asylsökanden och migranter. Silanders gör sin framställning genom att undersöka hur Sveriges riksdags och regering, förvaltningar och olika ombudsmannainstitutioner har agerat i frågan om de mänskliga rättigheterna och diskriminering. En granskning av vetenskapsrådet 2005 inom forskning om mänskliga rättigheter i Sverige visade ett antal brister, exempelvis begränsad forskning och svag finansiering. 14 Silander skriver att Sverige har kritiseras av FN i frågan om skyddet av mänskliga rättigheter, bland annat saknad av 10 Fisher, David I. (2008) Mänskliga rättigheter, En introduktion, fjärde upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB. S Weiss, Thomas G., Daws, Sam. (2007), The Oxford Handbook on the United Nations. Oxford: Oxford University Press. S Staaf, A., Zanderin, L., (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning, andra upplagan. Malmö: Liber AB. S Ibid Ibid. 81 4

8 ålder på könsmognad vilket gör att barn utnyttjas inom pornografi, människor som utlämnas löper stor risk att behandlas illa, vilket bryter mot FN:s konvention mot tortyr, samt polisbrutaliteten. 15 FN:s kommitté har haft synpunkter på att Sverige ska avskaffa rasdiskrimineringen. Enligt en rapport 2004 saknar Sverige statistisk kunskap om bl.a. den etniska sammansättningen, att hatbrott existerar, att etnisk diskriminering är förekommande, att rasistiska organisationer är verksamma och samernas landrättigheter. Dessutom är oron stor i frågan om romernas rättigheter när det gäller arbete och utbildning 16. Trots att konventionen trädde i kraft 1991 och samernas rättigheter har förbättras så har inte Sverige godkänt resolutionen International Labour Organization (ILO) som är en viktig resolution för ursprungsbefolkningar. 17 Under 2009 fick Sverige kritik av FN-kommittén för arresterande av asylsökanden innan de utvisades från landet. Kritiken baserar på att arresteringen inte tidsmässigt var reglerad i den svenska lagen. 18 Diskriminering i Sverige har bland annat handlat om att invandrare mer eller mindre blivit tvingande att byta namn för att ens få en möjlighet till anställningsintervjuer, hatbrott mot homosexuella, övergrepp inom äldreomsorgen samt löneskillnaden mellan kvinnan och mannen. 19 Även om Sverige har etablerade rättigheter, förekommer brister som måste förbättras inom mänskliga rättigheter. Ett problem är människor som inte kan förvaltar sina rättigheter själv oftast har svårt att komma i kontakt med myndigheter som exempelvis migrationsverket, äldreomsorgen och socialtjänsten. 20 Avslutningsvis visar Silander att Sverige inte motsvarar de löften och krav som internationella och svenska regelsystemet har för mänskliga rättigheter. 15 Staaf, A., Zanderin, L., (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning, andra upplagan. Malmö: Liber AB. S Ibid Ibid Ibid Ibid Ibid

9 4. Internationell granskning av Sverige Varje land granskas vart fjärde år och år 2010 var det Sveriges tur att bli granskade för första gången av MR-rådets allmänna granskning av länder Universal Periodic Review (UPR). Granskningen ger ett tillfälle att redogöra för vad Sveriges regering har gjort för mänskliga rättigheterna i Sverige, samt ger möjlighet till dialog med andra länder. 21 UPR-granskning utförs inte av opolitiska MR-experter utan av FN:s medlemsstater. Vid en UPR-granskning får det granskade landet frågor och rekommendationer från de övriga länderna. De rekommendationer som sedan accepteras av Sverige, följs sedan upp vid nästa tillfälle för granskning. Inför granskningen sänder det granskade landet in en rapport som ska syfta till att ge det granskade landets bild av hur mänskliga rättigheterna skyddas, vilka problem som kan tänkas finnas samt hur landets regering agerat för att komma till rätta med dessa Sveriges nationella rapport (2010) Sveriges nationella rapport (2010) grundar sig på FN:s råd för mänskliga rättigheter och syftet är att visa hur mänskliga rättigheter skyddas i Sverige. 23 Regeringen har valt att använda sig av en öppen process, där de involverade intressenter har blivit delaktiga i ett tidigt utvecklingsskede. I Sverige har mänskliga rättigheter och demokrati grundläggande värden. Utgångspunkten är att regeringen har förbundit sig till att ha full respekt för mänskliga rättigheter. Grunden för att följa rättigheterna är grundlagarnas regelverk och det demokratiska styrelseskicket. I rapporten visar Sverige medvetenhet om att det finns många problem och utmaningar inom mänskliga rättigheterna i samhället. Sverige understryker att det behövs många åtgärder för att motarbeta diskriminering och de personliga rättigheterna. Sverige erkänner att diskriminering förekommer 21 bnavid=53&subnavinstance=5 22 Ibid /UPR%20rapport%20svenska% pdf 6

10 nationellt, bland annat av samer och romer. Diskrimineringsombudsmannen och oberoende forskning menar på att i svenska samhället är det vanligt med diskriminering. Regeringen vill försöka motverka detta genom att höja medvetenheten samt öka kunskapen om vad som ligger bakom diskrimineringen. En åtgärdsplan som har tagits fram för att motarbeta diskrimineringen är bland annat en nationell handlingsplans som syftar till att utföra en generell granskning av läget för de mänskliga rättigheterna. Denna handlingsplan antogs av riksdagen och utarbetades under åren Regeringen tillsatte även en delegation för mänskliga rättigheter. Delegationens huvuduppgift var att på lång sikt garantera full respekt för mänskliga rättigheter. Den kanske mest relevanta åtgärd som regeringen har gjort för att minska diskriminering är införandet av diskrimineringslagen Lagen ska skydda mot diskriminering av kön, etniskt ursprung, religion, funktionshinder och sexuell läggning, samt två nya variabler, ålder och könöverskridandes identitet. Enligt denna lag förbjuds diskriminering i alla sektorer inom samhället. När den nya diskrimineringslagen trädde i kraft inrättades även en ny myndighet där de tidigare fyra diskrimineringsombudsmännen (DO) slogs ihop till en. Tanken med denna reform är att effektivisera övervakningen av lagen. DO:s huvuduppgift är att övervaka att antidiskrimineringslagen efterföljs samt försöka klara upp klagomål om diskriminering i samhället. 26 Ytterligare en viktig del att minska diskrimineringen är regeringens ekonomiska bidrag till enskilda föreningar och organisationer. Syftet med det ekonomiska bidraget är att alla organisationer har rättigheterna att ansöka om bidrag. Utifrån tre förordningar som syftar till att främja lika rättigheter finns det en myndighet som tar emot ansökningarna och utreder om de ska erhålla något statligt bidrag. Vidare har även regeringen ratificerat en FN:s konvention om lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning som gjordes En rad utmaningar återstår inom detta område, bland annat att minska arbetslösheten bland funktionshinder. Ett stort problem för de personerna med funktionshinder är att det ofta saknas ramper för rullstolsbundna, samt kommunikationsmedel som exempelvis blindskrift för det blinda /UPR%20rapport%20svenska% pdf 25 Ibid. 26 Ibid. 27 Ibid. 7

11 Avslutningsvis i rapporten lyfter Sverige åter upp betydelsen av att bekämpa diskriminering. Att bekämpa diskriminering och främja mänskliga rättigheter i samhället förblir en övergripande prioritering. 28 Områden som Sverige kommer att fokusera på är våld mot kvinnor, homosexualitet, åtnjutande funktionshindrade person rättigheter, skyldighet att respektera minoritetsgrupper som samer, invandrare, asylsökande och flyktingar FN:s rekommendationer Den 22 september 2010, tog Sverige ställning till den lista av FN-rekommendationer som var sammanställd av MR-rådets universella granskningssystem (Universal Periodic Review). I FN:s rekommendationer berörs bland annat kampen mot Rasism och främlingsfientlighet, barns och kvinnors rättigheter samt hur situationen ser ut för flyktingar och asylsökande i Sverige. Rekommendationerna berör även personer med funktionshinder och deras rättigheter. Andra områden är frågan om regeringens förhållande till ILO-konventionen 169 som är en konvention om ursprungsfolk och stamfolk 30 (ILO:s konvention nr 169, Indigenous and Tribal Peoples Convention). 31 Detta är en konvention som Sverige inte har ratificerat ännu då det pågår en utredning om Samernas rätt till bland annat mark och vatten. Det fanns även rekommendationer som Sverige förkastade, däribland uppmaningar att stärka traditionella familjevärderingar, förbjuda rasistiska organisationer och att tillträda konventionen om migrantarbetares rättigheter /UPR%20rapport%20svenska% pdf 29 Ibid Weiss, Thomas G., Daws, Sam. (2007), The Oxford Handbook on the United Nations. Oxford: Oxford University Press. S

12 5. Slutdiskussion Det vi kan lyfta fram i studien är att det påträffas vissa segment i materialet som talar emot Sverige när det kommer till skyddet av mänskliga rättigheter. Sverige erkänner själva att det finns områden inom mänskliga rättigheterna som måste förbättras. Vi blev konfunderade när vi undersökte kapitlet i svenska nationella rapporten, i rapporten understryker de hur signifikant det är att ha fullständig respekt för mänskliga rättigheter. Samtidigt erkänner Sverige att det påträffas områden där det förekommer diskriminering av bland annat romer och samer. I FN:s granskningsrapport framkommer det att Sverige inte har ratificerat konventionen ILO. Det vill säga, konventionen som handlar om ursprungsfolket och stamfolkets rättigheter i samhället. Sverige är medvetet om diskrimineringen av samer och romer, dock har regeringen inte ratificerat konventionen om ursprungsfolkets rättigheter. Diskrimineringen av romer och samer återfinns även i materialet från boken mänskliga rättigheter i svensk belysning samt i FN:s granskningsrapport. Detta bekräftar att rättigheterna för urbefolkningen samt minoritetsgrupper inte efterlevs i Sverige. Det är dock häpnadsväckande med tanke på den hårda kritiken Sverige har erhållit från bland annat MR-rådet för hanteringen av urbefolkningen samt minoritetsgrupperna att Sverige ännu inte har ratificerat konventionen ILO. Visserligen har Sverige framtagit vissa åtgärdsplaner för att bekämpa diskrimineringen, exempelvis genom en handlingsplan som granskade mänskliga rättigheter i Sverige mellan åren samt införandet av diskrimineringslagen, dock kvarstår problem. Ett problem som Sverige erkänner är att de har mycket kvar att jobba med är när det kommer till handikapps frågor. Det de syftar på är bland annat, att minska arbetslösheten bland de med funktionshinder samt att det saknas ramper för rullstolsbundna. Detta är problem som kvartstår trots att regeringen har ratificerat FN:s konvention om lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s MR-råd påpekar även detta i sin granskning. Boken mänskliga rättigheter i svensk belysning samt FN:s granskningsrapport belyser och kritiserar Sveriges hantering av asylsökanden och invandrare. Problemet är att Sverige har 9

13 arresterat asylsökanden medan lagen inte var reglerad. Om vi associera hanterande av asylsökanden på Sveriges utgångspunkt att man ska ha full respekt för mänskliga rättigheter kan det enkelt bli lite vilseledande. I detta fall kan det upplevas att Sverige inte respekterar mänskliga rättigheter då det går emot lagen och diskriminerar asylsökande. Det framkommer i både boken samt i FN:s rapportgranskning att invandrare diskrimineras i Sverige. Silander skriver i boken att invandrare mer eller mindre måste byta namn för att ens få en möjlighet att bli anställd på ett företag. Vilket gör att rättigheterna på arbetsmarknaden inte är på lika villkor. I FN:s granskningsrapport innehöll det rekommendationer om bland annat att Sverige skulle förbjuda rasistiska organisationer, en rekommendation som Sverige valde att förkasta. Det är svårt att komma till någon konkret slutsats av denna undersökning, dock anser vi att det finns vissa punkter inom mänskliga rättigheter som Sverige måste förbättras på. För att återknyta syftet i studien så kan vi göra den bedömningen att Sverige har problem på vissa områden. Vilket gör att det kan upplevas motsägelsefullt att Sverige går ut och tillrättavisar länder om hur mänskliga rättigheter ska eftersträvas, när Sverige själva inte uppnår vissa bedömningsgrunder när det kommer till de mänskliga rättigheterna inom bland annat diskriminering. 10

14 Källförteckning Fisher, David I. (2008) Mänskliga rättigheter, En introduktion, fjärde upplagan. Stockholm: Norstedts juridik AB. FN:s råd för mänskliga rättigheter, w&navid=1&subnavid=53&subnavinstance=5 ( ) MR-rådets rekommendationer ( ) På lätt svenska: Vad är mänskliga rättigheter? & ( ) Spång, Mikael. (2009) Mänskliga rättigheter, Ett ofullbordat uppdrag, första upplagan. Malmö: Liber AB. Sveriges nationella rapport inför MR-Rådets granskning, cd758768/UPR%20rapport%20svenska% pdf ( ) Staaf, A., Zanderin, L., (2011) Mänskliga rättigheter i svensk belysning, andra upplagan. Malmö: Liber AB. Utrikespolitisk debatt, onsdagen den 15 februari 2012, ( ) Weiss, Thomas G., Daws, Sam. (2007), The Oxford Handbook on the United Nations. Oxford: Oxford University Press.