Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)
|
|
- Fredrik Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40) Ärende LED 2009/222, Handling 7 Jordbruksdepartementet Stockholm Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger följande yttrande över ovanstående promemoria. Sammanfattning DO är kritisk till de utgångspunkter och den analys som ligger till grund för promemorians förslag. För att formulera åtgärder som på allvar ska kunna förändra samers villkor idag menar DO att det krävs en förståelse för samers livsvillkor och att analysen tar sin utgångspunkt i den historiska kontexten. Det är också viktigt med kunskap om vad internationell rätt föreskriver om rättigheter för urfolk och på vilka sätt som samers mänskliga rättigheter idag kränks. Urfolksrätten bygger på tanken att det krävs särskilda åtgärder och ett rättighetsperspektiv för att komma till rätta med de historiska oförätter och de diskriminerande strukturer som majoritetssamhället skapat och som påverkar samers möjligheter att åtnjuta sina mänskliga rättigheter idag. DO:s huvudinvändning mot förslagen i promemorian är att förslagen på intet sätt utgår från ett diskriminerings- och rättighetsperspektiv. Den föreslagna politiken tar inte sikte på att skapa förutsättningar för samer som urfolk att åtnjuta sina mänskliga rättigheter fullt ut och utan diskriminering och att utöva reellt inflytande över frågor som är av vikt för samers kultur och livsvillkor. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, FN:s kommitté mot rasdiskriminering och FN-kommittén för mänskliga rättigheter har upprepade gånger kritiserat Sverige för att inte bereda samer möjlighet till reellt deltagande i beslut som rör dem. DO delar den kritiken och menar att den nu föreslagna konsultationsordningen inte heller säkerställer samisk delaktighet. Frånvaron av samisk delaktighet är också tydlig i arbetet med promemorian vilket fråntar legitimiteten i regeringens förslag. Övergripande synpunkter på utgångspunkterna i promemorian De samiska språken, den samiska kulturen och de samiska näringarna är på väg att försvinna. Situationen är allvarlig och det är uppenbart att Sverige inte förmår ge samer det skydd som är påkallat. DO finner det anmärkningsvärt att de förslag som presenteras i promemorian inte tar sin utgångspunkt i en strävan att tillförsäkra samer deras rättigheter och att Sverige ska leva
2 upp till sina internationella åtaganden. Det är beklagligt att förslagen i promemorian inte tar sikte på att höja Sveriges ambitionsnivå på ett redan eftersatt område. Sverige erkände samer som urfolk Det samiska urfolkets rättigheter har definierats och tolkats i ett stort antal statliga utredningar utan att den statliga politiken och Sveriges ambition att förverkliga samers rättigheter i enlighet med urfolksrätten nämnvärt påverkats. Sverige har exempelvis inte ratificerat den viktigaste internationella konventionen om urfolks rättigheter; ILO:s konvention nr 169 från 1989 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. DO kan konstatera att promemorian, både i analysen och i förslagen, inte ens förhåller sig till denna konvention eller till den internationella urfolksrätten. Generellt saknas ett rättighetsoch diskrimineringsperspektiv, vilket är anmärkningsvärt. Statens förhållande till samer har genom historien många gånger genomsyrats av fördomar och rasistiska tankemönster. Det är viktigt att ha i åtanke att samers situation idag är ett direkt resultat av historien, av koloniseringen och av den statligt sanktionerade diskriminering som har följt i koloniseringens spår. Idag trängs samer undan, rättigheter urholkas, näringarna hotas och samer upplever diskriminering i sin vardag, i lokalsamhället, i sina kontakter med skola, omsorg och lokala myndigheter. Staten har ett ansvar för att åtgärda de historiska följderna och för att i samverkan med samer återföra och garantera samers rättigheter. DO menar att ett arbete som syftar till att definiera omfattningen av det samiska urfolkets rättigheter och att säkerställa ett effektivt skydd för dessa rättigheter måste ta sin utgångspunkt i Sveriges koloniala arv. Sveriges ambition bör, enligt DO, vara att med utgångspunkt i den internationella urfolksrätten komma tillrätta med de historiska oförrätter som den samiska befolkningen utsatts för och alltjämt påverkas av. Den svenska staten behöver ta ansvar för situationen idag och stå för konsekvenser och kostnader istället för att överlåta åt domstolar och lokalsamhället att lösa problem som staten skapat. DO är kritisk till att detta grundläggande perspektiv inte genomsyrar promemorian. Bristen på ett tydligt rättighetsperspektiv innebär också att det är svårt och inte meningsfullt att bedöma de enskilda förslagen. DO väljer därför att endast yttra sig generellt rörande promemorians tre huvudförslag. Förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare I promemorian föreslås att den som utövar renskötselrätt ska i sin markanvändning visa skälig hänsyn till markägares eller annans rätt att bruka samma mark. Markägare och annan markinnehavare ska i sin markanvändning visa skälig hänsyn till den som brukar samma mark på grund av renskötselrätt. Någon särskild skadeståndsregel införs inte. Förslaget tar sin utgångspunkt i en intresseavvägning mellan de som utövar renskötselrätt, markägare och andra markanvändare. Förslaget kan ses som en kompromiss mellan dessa olika intressen och utgår från att samers och andra markanvändares rättigheter väger lika tungt. DO menar att en alltför vanlig missuppfattning av urfolksrätten är att arbetet med att fastställa omfattningen av samers rättigheter handlar om att ge det samiska urfolket nya rättigheter genom kompromisslösningar. Arbetet med att fastställa omfattningen av samers rättigheter handlar istället om att definiera och säkerställa rättigheter som samer redan har och
3 som är skyddade i internationell rätt och att återföra dessa rättigheter till det samiska urfolket. DO:s bestämda uppfattning är att mänskliga rättigheter inte kan kompromissas bort. Förslagen i promemorian bör därför ta sikte på att skapa förutsättningar för att samer som urfolk skall kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter fullt ut och utan diskriminering. Staten har ett historiskt ansvar att lösa de problem som skapats genom olika renbetes-, ägande- och bruksrätter och som bidrar till svårigheter i samers och andra markanvändares vardag än idag. DO är kritisk till att förslaget i promemorian inte på ett tydligt sätt bryter mot den tidigare samepolitiken i detta avseende. Förslaget tar inte hänsyn till att samer som urfolk har en särställning och att Sverige har folkrättsliga förpliktelser gentemot den samiska befolkningen. DO befarar att den konflikt som finns i det lokala samhället inte på något sätt löses med förslaget. Genomförandet riskerar snarare att bidra till att konflikter fördjupas. Istället för att överlåta åt markägare och samer att lösa konflikter bör staten, enligt DO, ta sitt ansvar för den situation tidigare samepolitik lagt grund för. I förlängningen kan förslaget fördjupa motsättningarna i lokalsamhället och bidra till att samer blir än mer utsatta för diskriminering. Samebyarna I promemorian föreslås att en sameby ska kunna ägna sig åt annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. Denna verksamhet får dock inte stå i strid med renskötselns intressen. Alla samer med ursprung från samebyn jämte make eller sambo samt barn har rätt att antas som medlem i sameby. Rätten att jaga och fiska liksom rätten till skogsfång inom byarna förbehålls medlemmar som bedriver renskötsel med egna renar. Frågor om medlemskap i samebyn prövas av Sametinget. Reglerna om röstning efter renantal ska gälla endast frågor om renskötseln, jakt och fiske. Allt sedan den första rennäringslagen (1886 års renbeteslag) har staten förvägrat ett stort antal samer rättigheter. Staten har bestämt vem som är same och definierat den samiska identiteten utifrån stigmatiserande och rasistiska föreställningar om samer och samisk kultur. DO menar att rennäringslagens nuvarande definition och begränsning av vem som kan bli medlem i en sameby har bidragit till att splittra den samiska befolkningen och skapat motsättningar mellan samer. Ett arbete som syftar till att förbättra situationen måste ta sikte på att säkerställa att även icke renskötande samer kan åtnjuta de rättigheter som tillkommer det samiska urfolket utan att rennäringen påverkas negativt. I promemorian finns förslag om att öppna upp samebyn för icke renskötande samer, men utan att ge icke renskötande samer tillgång till samebyns rättigheter. DO avvisar förslaget i sin nuvarande form med hänvisning till att det bidrar till att upprätthålla den problematiska distinktionen mellan vem som enligt staten är att betrakta som same och vem som inte är det och vilka rättigheter som följer av åtskiljandet. DO befarar att förslaget bidrar till att ytterligare fördjupa och förstärka de motsättningar som finns mellan renägande och ickerenägande samer. Vidare innebär förslaget att samebyn inte längre själv har möjlighet att förfoga och fördela de rättigheter som följer av renskötselrätten inom samebyn. Renskötselrätten har ett lika starkt grundlagsskydd som äganderätten, vilket framgår av 2 kap 18 regeringsformen. Det är genom renskötselrätten som samebyarna har rätt att på renbetesmarker bland annat jaga och fiska. Promemorians förslag innebär således en allvarlig inskränkning i samebyns rätt att förfoga över sina rättigheter. DO menar att en sådan bestämmelse är svår att förena med såväl
4 bestämmelsen i 2 kap 18 regeringsformen, som med artikel 1 i tilläggsprotokoll 1 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). DO menar även att en sådan reglering är diskriminerande eftersom det, vad DO kan se, saknas liknande reglering för andra konstruktioner än samebyn inom associationsrätten. Därmed kan promemorians förslag stå i strid med 2 kap 15 regeringsformen samt Europakonventions artikel 14 i kombination med 1:a tilläggsprotokoll artikel 1. I promemorian konstateras att många samebymedlemmar har behov av kompletterande sysselsättning och inkomstmöjligheter. DO delar slutsatsen att många har svårt att försörja sig på enbart renskötsel och kan konstatera att situationen för rennäringen är allvarlig. Situationen borde leda till skyndsamma åtgärder från statens sida för att komma till rätta till problemen och säkerställa rennäringens fortlevnad och utveckling i enlighet med Sveriges folkrättsliga åtaganden. (Fotnot: Se exempelvis Punkt 6.2 och 7 i Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights General Comment No. 23 som slår fast att; Although the rights protected under article 27 are individual rights, they depend in turn on the ability of the minority group to maintain its culture [ ]. Accordingly, positive measures by States may also be necessary to protect the identity of a minority and the rights of its members to enjoy and develop their culture [ ], in community with the other members of the group. [C]ulture manifests itself in many forms, including a particular way of life associated with the use of land resources, especially in the case of indigenous peoples. [ ] The enjoyment of those rights may require positive legal measures of protection and measures to ensure the effective participation of members of minority communities in decisions which affect them.) Det föreliggande förslaget reflekterar dock inte ens över situationens allvar och vilka åtgärder som behövs i förhållande till rennäringen, utan föreslår att samebyn istället ska få möjlighet att ägna sig åt annan ekonomisk verksamhet än renskötsel för att kompensera rennäringens utsatta situation. En ny konsultationsordning I promemorian föreslås skapandet av en ny förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet där det anges att konsultationer ska ske med Sametinget vid beredning av sådana ärenden om lagar eller förordningar som särskilt berör samiska förhållanden och kan anses vara av vikt för den samiska kulturen eller samiska intressen i övrigt. DO finner det anmärkningsvärt att det i promemorian föreslås en konsultationsordning samtidigt som samisk delaktighet, samiska röster och perspektiv lyser med sin frånvaro i framtagandet av promemorians problembeskrivning och förslag. Bristen på samisk delaktighet medför att DO inte bara har allvarliga invändningar mot promemorians förslag generellt utan även att förslaget om ökat samiskt inflytande inte kan upplevas som trovärdigt varken bland samer eller i majoritetssamhället. Förslaget om ny konsultationsordning föreslås träda i kraft 1 juli 2010, det vill säga efter det att regeringen under våren 2010 lägger fram den planerade så kallade Samepropositionen. Mot bakgrund av detta ställer sig DO frågande till hur regeringen planerar att säkerställa samisk delaktighet i framtagandet och beslutandet av denna proposition. När regeringen lägger förslag som har avgörande betydelse för samer för lång tid framöver är det självklart av yttersta vikt att förslagen är väl förankrade hos det samiska urfolket.
5 Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, FN:s kommitté mot rasdiskriminering och FN-kommittén för mänskliga rättigheter har upprepade gånger kritiserat Sverige för att inte bereda samer möjlighet till reellt deltagande i beslut som rör dem. DO menar att den föreslagna konsultationsordningen inte skapar en långsiktig struktur för reell delaktighet och inflytande. Det kan dessutom ifrågasättas om förslaget till ny konsultationsordning mellan Regeringskansliet och Sametinget är tillräckligt långtgående för att säkerställa samisk delaktighet i enlighet med Sveriges internationella åtaganden. För att säkerställa detta krävs, enligt DO, att samer har möjlighet att delta, utöva inflytande och påverka beslutsfattandet i frågor som rör dem på alla nivåer i samhället, såväl administrativt och politiskt som lokalt, regionalt och nationellt. Samrådens syfte bör vara att skapa förutsättningar för att uppnå en överenskommelse och ett samtycke till föreslagna åtgärder. Återigen kan DO konstatera att det är majoritetssamhället som formulerar problem och lösningar åt samer och inte tillsammans med samer. Beslut i detta ärende har fattats av diskrimineringsombudsmannen Katri Linna efter utredning och förslag från Björn Brodin. Katri Linna Diskrimineringsombudsman Björn Brodin Utredare
Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket
Sid 1 (5) kulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket Övergripande synpunkter Det är viktigt att statens ansvar för konsultationer
Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010
Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som
En ny politik för det samiska folket
Enskild motion MP1402 Motion till riksdagen 2018/19:903 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) En ny politik för det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Stockholm den 15 december 2009 R-2009/1878. Till Jordbruksdepartementet. Jo2009/2535
R-2009/1878 Stockholm den 15 december 2009 Till Jordbruksdepartementet Jo2009/2535 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 september 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER Våra huvudmål inför kommande mandatperiod 2017 En av de viktigaste frågorna för Álbmut är att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive
Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk
Kulturdepartementet Ku.remissvar@regeringskansliet.se Ku2017/01905/DISK Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, 96 222 Jokkmokk Förbundet Sáminuorra har beretts möjligheten att yttra sig över betänkandet
Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen
Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen Lagstiftning, FPIC och ILO Malin Brännström Skellefteå den 24 januari 2017 Vad jag ska prata om idag Lagstiftningen. Centrala
Konsultation i frågor som rör det samiska folket
Bilaga Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket Kulturdepartementet Sammanfattning I promemorian föreslås att en ny och särskild ordning ska införas för konsultation i frågor av särskild
Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland
FÖR LRF OCH SKOGSÄGAREFÖRENINGARNA Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland www.lrf.se Denna broschyr har givits ut i samarbete med Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra.
Motion till riksdagen: 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Samers rättigheter
V Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Samers rättigheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET
A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET A.1 Statens rätt och samernas rätt 1. Staten är lagfaren ägare till den fastighet Gällivare kronoöverloppsmark 2:1 på vilken Området befinner sig. I sin egenskap av
Front Advokater får härmed inkomma med följande synpunkter.
Till Kulturdepartementet Sänds endast via e-post till: ku.remissvar@regeringskansliet.se Göteborg 21 november 2017 KU2017/01905/DISK Front Advokater har genom remiss den 21 september 2017 beretts tillfälle
Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.
Yttrande 2017-04- 02 Sámediggi Box 90 981 22 Kiruna Remiss Nordiska Samekonventionen. Sámiid Riikkabellodat har tagit del av rubr förslaget och vill för sin del lämna följande synpunkter. Bakgrund Inledningsvis
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Rättighetsperspektiv Tillgänglighet är en förutsättning för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta fullt ut på lika
Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!
Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel Exploateringen av Norrland ökar! Eivind Torp Mittuniversitetet Umeå 2014-02-18 Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar! kolonisationen
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning
Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Right to access En svartvit bild från insidan av en buss med en färgad kvinna och en vit man som associerar till Rosa Parks och kampen mot segregering
Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N
Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N Varför frågan om deltagande och samråd? Deltagande i offentliga angelägenheter en mänsklig rättighet,
Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)
Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Eva-Lisa Myntti, jurist Fredrik Juuso, näringshandläggare Motivet för varje enskild aktör att medverka i strategins genomförande är primärt den egennytta
SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!
SAMETINGSVAL 2017 Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA! RÄTTIGHETER Kära väljare. Så var det dags för sametingsval igen! Den här mandatperioden har vi för första gången varit i ledande ställning
Departementspromemorian Konsultation i frågor som rör det samiska folket
REMISSVAR Datum Sametingets beteckning 2017-11-28 Dnr 1.2.1-2017-1209 Kulturdepartementet DISK 103 33 STOCKHOLM Departementspromemorian Konsultation i frågor som rör det samiska folket Ku2017/01905/DISK
minoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Jokkmokksdeklarationen
Jokkmokksdeklarationen Förklaring från den första sameparlamentarikerkonferensen Jokkmokk 24 februari, 2005 Den historiska och första Sameparlamentarikerkonferensen, sammansatt av representanter från Sametingen
Box ÖVRE SOPPERO
Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27) (Dnr: N2016/05385/FJR) Inledning Inledningsvis kan konstateras att utredningsuppdraget inte gäller rättsförhållandena
Konsultation i frågor som rör det samiska folket (Ds 2017:43)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för demokrati och styrning Björn Kullander I samråd med Avdelningen för juridik Helena Linde Kulturdepartementet 10333 STOCKHOLM Konsultation i frågor som rör
Svensk-norska renbetesförhållanden
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2004/05:MJU12 Svensk-norska renbetesförhållanden Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2004/05:79 Upphörande av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention
Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse
Njunjuš En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än mindre folk i världen, med en självklar rätt
1. Mänskliga rättigheter
Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda
Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012
Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 V i s i o n e r 2 0 12 Grundläggande ideologi Albmut Folket konstaterar att samiska folket är nämnt vid namn i Sveriges grundlag, Regeringsformen
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls torg STOCKHOLM
REMISSYTTRANDE Sid 1 (7) 2006-10-20 AdmD 111-2006 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116), inklusive delbetänkandena Vem får jaga och fiska? Rätt
Jakt- och Fiskesamerna
SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra
Socialt arbete AV, Interkulturellt socialt arbete med ursprungsfolk och etniska minoriteter, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Interkulturellt socialt arbete med ursprungsfolk och, 7,5 hp Social Work Ma, Intercultural Social Work with indigenous people and ethnic minorities, 7,5 Credits Allmänna
Motion 2015:21 av Olle Burell och Johan Åkesson, ILO-konvention nr 169
Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:5 ILO-konvention nr 169 Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:21, ILO-konvention nr 169. Utskottet anser att Svenska kyrkan ska
Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/
Vuovdega Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/ Sametingspartiet Vuovdega-Skogssamerna bildades 1993, inför det första Sametingsvalet. Vi är ett renodlat samepolitisk parti, som står fria från samiska särintressen
Jakt- och Fiskesamerna
SAMETINGSVALET 2009 Jakt- och Fiskesamerna för ett enat samiskt folk akt- och F Jakt- och Fiskesamerna går till val igen. Trots att vi gjorde ett fantastiskt bra val 2005 och fick 9 mandat så har vi fått
att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser,
NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Finland, Norge och Sverige, som konstaterar att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker
Mänskliga rättigheter och konventioner
18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild
Yttrande avseende departementspromemorian Vissa samepolitiska frågor Ds 2009:40 samt promemorian Fusion av samebyar (komplettering till Ds 2009:40)
Remiss nr 29-2009 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende departementspromemorian Vissa samepolitiska frågor Ds 2009:40 samt promemorian Fusion av samebyar (komplettering till Ds 2009:40)
Free, prior and informed consent
Free, prior and informed consent En rättslig analys av förslaget till en ny ordning för konsultation med det samiska folket genom Ds 2017:43 Rebecka Forsgren HT 2018 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet,
Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)
REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 1 april 2010 SÖKANDE Vapstens sameby Ombud: Advokaten Camilla Wikland och jur. kand. John Antonson Gärde Wesslau Advokatbyrå i Göteborg AB Kungsgatan
Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/
YTTRANDE 1 2017-07-04 dnr 6.2.1-2017-576 Troms fylkeskommune Fylkesrådet Postboks 6600 N-9296 TROMSÖ Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift,
Kulturdepartementet Regeringskansliet Stockholm
Kulturdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm 2017-11-21 Synpunkter på lagförslaget i utredningen om konsultation i frågor av särskild betydelse för samerna, Konsultation i frågor som rör det
Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen
Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 218 Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen Sammanfattning Syftet med arbetet är att skaffa sig
Samernas rätt att bruka Svenska kyrkans mark En studie av nationell och internationell rätt
september 2015 Samernas rätt att bruka Svenska kyrkans mark En studie av nationell och internationell rätt Foto: Gustaf Hellsing/IKON Innehåll OM FÖRFATTAREN... 2 INLEDNING... 2 I SAMERS RÄTT ATT BRUKA
Samhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret
Vissa samepolitiska frågor
Ds 2009:40 Vissa samepolitiska frågor Jordbruksdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Inledning Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt
Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011
Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Inkorporering av FN:s konvention om
Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014
Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering
Nationella minoriteter och minoritetsspråk
Nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling (SFS) 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Bakgrund År 2000 ratificerade
Renskötselrätten och de allmänna intressena av samisk kultur och renskötsel i nationalparker och naturreservat
Renskötselrätten och de allmänna intressena av samisk kultur och renskötsel i nationalparker och naturreservat En rapport till Naturvårdsverket Marie B. Hagsgård 2016-10-28 1 Innehåll Om författaren...
Svenska Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering
Dnr. 1.2.7-2017-1532 Svenska Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 2017-11-14 1 Inledning 1. Sametinget är både ett
FNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
NORDISK SAMEKONVENTION
NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Sverige, Finland och Norge, som konstaterar - att samerna är urfolket i de tre länderna, - att samerna är ett folk bosatt över landgränserna, - att det samiska folket
Stoppa exploateringen av vårt land
Debattartikel, Svenska Dagbladet. Den 26 okt 2013 Stoppa exploateringen av vårt land På lördagen hålls en manifestation i Stockholm som samlar flera rikstäckande organisationer. Genom manifestationen visar
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 Resolutionen framlades under Samiskt parlamentariskt råds ungdomskonferens Dålle Dolla Dållå Dålla den 8 februari 2017. Förarbetet med resolutionen har
Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv
Inlagd S 2011-04-05 Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv Av Sören Ekström Sveriges historia i förhållande till den samiska befolkningen är bedrövande. Dagsläget är både olyckligt för alla inblandade
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig
Remissvar med anledning av promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)
Stockholm den 9 oktober 2015 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar med anledning av promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Civil Rights Defenders och
Näringsdepartementets dnr. N2016/05385/FJR Remissvar angående promemoria om 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27)
SveMTn Till Näringsdepartementet: n.registrator@regeringskansliet.se Camilla.Kullmer@regeringskansliet.se Näringsdepartementets dnr. N2016/05385/FJR Remissvar angående promemoria om 2009 års renskötselkonvention
Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket
Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella
med anledning av skr. 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3515 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter 1 Förslag till
YTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION
Näringsdepartementet YTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION Vapstens sameby ( Samebyn ) har beretts möjlighet att yttra sig över den utredning som f.d justitierådet
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK
YTTRANDE 1 (5) Socialkontoret Annica Löfgren administratör Kulturdepartementet Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK Sammanfattning
Yttrande över departementsskrivelsen Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Yttrande Ku2017/01534/DISK Dnr Ks. Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik.
Yttrande 2017-09-07 Ku2017/01534/DISK Dnr 009-394-17 Ks Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK Sammanfattning Av utredningen
Möte med miljöministern
2017-03-03 dnr 1.2.6-2016-1516 Miljö- och energidepartementet Möte med miljöministern Sametinget önskar följa upp dessa frågor vid mötet med miljöministern Karolina Skog den 13 mars 2017. Sametinget som
Stockholm den 3 september 2010 R-2010/0905. Till Jordbruksdepartementet. Jo2010/1798
R-2010/0905 Stockholm den 3 september 2010 Till Jordbruksdepartementet Jo2010/1798 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström
Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström Enheten för diskrimineringsfrågor 1 Minoritetspolitiken Ansvaret för minoritetspolitiken Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke Statssekreterare
Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!
Dags för en förändring Same ska få vara same Din röst är den viktigaste! Valprogram 2009 Landspartiet Svenska Samer har långsiktiga mål för framtiden. Vi kommer att arbeta för dessa mål de närmaste fyra
STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK
STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK LSU:S ASYLPOLITISKA STÅNDPUNKT LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer samlas i LSU för att gemensamt
Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag
Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag
Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-09-14 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Ulveson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
Ställningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ola Larsson Tel: 010-698 17 08 ola.larsson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2017-10-16 Ärendenr: NV-02982-14 Beredningsgruppen för nationalparksprojektet
Svenska samers rätt till mark
1 Svenska samers rätt till mark Markens betydelse för ursprungsfolk Marken har en särskild betydelse för ursprungsfolks kultur och andliga värden. Detta slås fast i ILO-konvention nr 169 om skydd för ursprungsfolk
Vem får jaga och fiska? (SOU 2005:17 och SOU 2005:79) Hovrätten har inga synpunkter på dessa betänkanden. Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116)
SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2006-10-25 Stockholm Dnr 235/06 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116) inkl. delbetänkandena
Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018
Kommittédirektiv Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning Dir. 2018:19 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar
Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket
Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala
Yttrande över utredningen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62)
Stockholm den 6 mars 2018. Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Ju2017/09803/L5 Yttrande över utredningen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62)
Yttrande över Utkast till lagrådsremiss gällande En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket, ert dnr Ku2019/01308/RS
REMISSYTTRANDE Dnr 2019/8414 Datum 2019-09-30 Regeringen, Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Regeringen, Näringsdepartementet Landsbygdsminister Jennie Nilsson naringsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se
Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland
Promemoria 2019-02-05 U2019/00343/S Utbildningsdepartementet Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet
Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42
Kommittédirektiv Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Dir. 2017:42 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG
Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga
Hemställan om ändring av 28 b jaktförordningen (1987:905)
1(5) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY Ola Larsson Tel: 010-698 17 08 Ola.Larsson @naturvardsverket.se HEMSTÄLLAN 2017-12-21 Ärendenr: NV-07260-17 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer
Socialdepartementet att: lars.x.nilsson@regeringskansliet.se Stockholm 2018-02-28 Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer 1. Tycker ni sakrådet
Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116
Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska
Svenska Sarncrnas Riksforbund ssa Svenska Samernas Riksforbund yttrande avseende NOU 2007:13; Den nye Sameretten
SAMIID RIIKKASP_ARVI Svenska Sarncrnas Riksforbund ssa 2009-02-13 oo$o\\ib ` zv Svenska Samernas Riksforbund yttrande avseende NOU 2007:13; Den nye Sameretten Bakgrund Ar 2001 tillsattes en offentlig utredning
Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60
Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Riksförbundet romer i Europa är en av de romska riksorganisationerna som har möjlighet att som remissinstans lämna sina synpunkter. Förslag
Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter
Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-07 Handläggare Karin Skoglund Telefon: 08-50829454 Till Kommunstyrelsen Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Rennäringslag (1971:437)
Särskilda trafikförfattningar m.m./jakt och fiske 1 Renskötselrätt Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (1993:36). 1 [5101] Den som är av samisk härkomst (same) får enligt bestämmelserna
Mänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte
Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.
1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår
diskriminering -- Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet
Mobbning, kränkning och diskriminering -- Vad säger lagen? Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet Rätt till undervisning = Barnkonventionen artikel 29 Fördraget om Europeiska
Samråd och hänsyn för renskötseln i skogsbruket
Samråd och hänsyn för renskötseln i skogsbruket Marie B. Hagsgård Samerna har rätt att bedriva renskötsel inom renskötselområdet som omfattar ca 40 % av Sveriges yta. Renarna rör sig naturligt över stora
Vissa samepolitiska frågor
Ds 2009:40 Vissa samepolitiska frågor Jordbruksdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets