Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)"

Transkript

1 Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40) Ärende LED 2009/222, Handling 7 Jordbruksdepartementet Stockholm Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger följande yttrande över ovanstående promemoria. Sammanfattning DO är kritisk till de utgångspunkter och den analys som ligger till grund för promemorians förslag. För att formulera åtgärder som på allvar ska kunna förändra samers villkor idag menar DO att det krävs en förståelse för samers livsvillkor och att analysen tar sin utgångspunkt i den historiska kontexten. Det är också viktigt med kunskap om vad internationell rätt föreskriver om rättigheter för urfolk och på vilka sätt som samers mänskliga rättigheter idag kränks. Urfolksrätten bygger på tanken att det krävs särskilda åtgärder och ett rättighetsperspektiv för att komma till rätta med de historiska oförätter och de diskriminerande strukturer som majoritetssamhället skapat och som påverkar samers möjligheter att åtnjuta sina mänskliga rättigheter idag. DO:s huvudinvändning mot förslagen i promemorian är att förslagen på intet sätt utgår från ett diskriminerings- och rättighetsperspektiv. Den föreslagna politiken tar inte sikte på att skapa förutsättningar för samer som urfolk att åtnjuta sina mänskliga rättigheter fullt ut och utan diskriminering och att utöva reellt inflytande över frågor som är av vikt för samers kultur och livsvillkor. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, FN:s kommitté mot rasdiskriminering och FN-kommittén för mänskliga rättigheter har upprepade gånger kritiserat Sverige för att inte bereda samer möjlighet till reellt deltagande i beslut som rör dem. DO delar den kritiken och menar att den nu föreslagna konsultationsordningen inte heller säkerställer samisk delaktighet. Frånvaron av samisk delaktighet är också tydlig i arbetet med promemorian vilket fråntar legitimiteten i regeringens förslag. Övergripande synpunkter på utgångspunkterna i promemorian De samiska språken, den samiska kulturen och de samiska näringarna är på väg att försvinna. Situationen är allvarlig och det är uppenbart att Sverige inte förmår ge samer det skydd som är påkallat. DO finner det anmärkningsvärt att de förslag som presenteras i promemorian inte tar sin utgångspunkt i en strävan att tillförsäkra samer deras rättigheter och att Sverige ska leva

2 upp till sina internationella åtaganden. Det är beklagligt att förslagen i promemorian inte tar sikte på att höja Sveriges ambitionsnivå på ett redan eftersatt område. Sverige erkände samer som urfolk Det samiska urfolkets rättigheter har definierats och tolkats i ett stort antal statliga utredningar utan att den statliga politiken och Sveriges ambition att förverkliga samers rättigheter i enlighet med urfolksrätten nämnvärt påverkats. Sverige har exempelvis inte ratificerat den viktigaste internationella konventionen om urfolks rättigheter; ILO:s konvention nr 169 från 1989 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. DO kan konstatera att promemorian, både i analysen och i förslagen, inte ens förhåller sig till denna konvention eller till den internationella urfolksrätten. Generellt saknas ett rättighetsoch diskrimineringsperspektiv, vilket är anmärkningsvärt. Statens förhållande till samer har genom historien många gånger genomsyrats av fördomar och rasistiska tankemönster. Det är viktigt att ha i åtanke att samers situation idag är ett direkt resultat av historien, av koloniseringen och av den statligt sanktionerade diskriminering som har följt i koloniseringens spår. Idag trängs samer undan, rättigheter urholkas, näringarna hotas och samer upplever diskriminering i sin vardag, i lokalsamhället, i sina kontakter med skola, omsorg och lokala myndigheter. Staten har ett ansvar för att åtgärda de historiska följderna och för att i samverkan med samer återföra och garantera samers rättigheter. DO menar att ett arbete som syftar till att definiera omfattningen av det samiska urfolkets rättigheter och att säkerställa ett effektivt skydd för dessa rättigheter måste ta sin utgångspunkt i Sveriges koloniala arv. Sveriges ambition bör, enligt DO, vara att med utgångspunkt i den internationella urfolksrätten komma tillrätta med de historiska oförrätter som den samiska befolkningen utsatts för och alltjämt påverkas av. Den svenska staten behöver ta ansvar för situationen idag och stå för konsekvenser och kostnader istället för att överlåta åt domstolar och lokalsamhället att lösa problem som staten skapat. DO är kritisk till att detta grundläggande perspektiv inte genomsyrar promemorian. Bristen på ett tydligt rättighetsperspektiv innebär också att det är svårt och inte meningsfullt att bedöma de enskilda förslagen. DO väljer därför att endast yttra sig generellt rörande promemorians tre huvudförslag. Förhållandet mellan rennäringen och andra markanvändare I promemorian föreslås att den som utövar renskötselrätt ska i sin markanvändning visa skälig hänsyn till markägares eller annans rätt att bruka samma mark. Markägare och annan markinnehavare ska i sin markanvändning visa skälig hänsyn till den som brukar samma mark på grund av renskötselrätt. Någon särskild skadeståndsregel införs inte. Förslaget tar sin utgångspunkt i en intresseavvägning mellan de som utövar renskötselrätt, markägare och andra markanvändare. Förslaget kan ses som en kompromiss mellan dessa olika intressen och utgår från att samers och andra markanvändares rättigheter väger lika tungt. DO menar att en alltför vanlig missuppfattning av urfolksrätten är att arbetet med att fastställa omfattningen av samers rättigheter handlar om att ge det samiska urfolket nya rättigheter genom kompromisslösningar. Arbetet med att fastställa omfattningen av samers rättigheter handlar istället om att definiera och säkerställa rättigheter som samer redan har och

3 som är skyddade i internationell rätt och att återföra dessa rättigheter till det samiska urfolket. DO:s bestämda uppfattning är att mänskliga rättigheter inte kan kompromissas bort. Förslagen i promemorian bör därför ta sikte på att skapa förutsättningar för att samer som urfolk skall kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter fullt ut och utan diskriminering. Staten har ett historiskt ansvar att lösa de problem som skapats genom olika renbetes-, ägande- och bruksrätter och som bidrar till svårigheter i samers och andra markanvändares vardag än idag. DO är kritisk till att förslaget i promemorian inte på ett tydligt sätt bryter mot den tidigare samepolitiken i detta avseende. Förslaget tar inte hänsyn till att samer som urfolk har en särställning och att Sverige har folkrättsliga förpliktelser gentemot den samiska befolkningen. DO befarar att den konflikt som finns i det lokala samhället inte på något sätt löses med förslaget. Genomförandet riskerar snarare att bidra till att konflikter fördjupas. Istället för att överlåta åt markägare och samer att lösa konflikter bör staten, enligt DO, ta sitt ansvar för den situation tidigare samepolitik lagt grund för. I förlängningen kan förslaget fördjupa motsättningarna i lokalsamhället och bidra till att samer blir än mer utsatta för diskriminering. Samebyarna I promemorian föreslås att en sameby ska kunna ägna sig åt annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. Denna verksamhet får dock inte stå i strid med renskötselns intressen. Alla samer med ursprung från samebyn jämte make eller sambo samt barn har rätt att antas som medlem i sameby. Rätten att jaga och fiska liksom rätten till skogsfång inom byarna förbehålls medlemmar som bedriver renskötsel med egna renar. Frågor om medlemskap i samebyn prövas av Sametinget. Reglerna om röstning efter renantal ska gälla endast frågor om renskötseln, jakt och fiske. Allt sedan den första rennäringslagen (1886 års renbeteslag) har staten förvägrat ett stort antal samer rättigheter. Staten har bestämt vem som är same och definierat den samiska identiteten utifrån stigmatiserande och rasistiska föreställningar om samer och samisk kultur. DO menar att rennäringslagens nuvarande definition och begränsning av vem som kan bli medlem i en sameby har bidragit till att splittra den samiska befolkningen och skapat motsättningar mellan samer. Ett arbete som syftar till att förbättra situationen måste ta sikte på att säkerställa att även icke renskötande samer kan åtnjuta de rättigheter som tillkommer det samiska urfolket utan att rennäringen påverkas negativt. I promemorian finns förslag om att öppna upp samebyn för icke renskötande samer, men utan att ge icke renskötande samer tillgång till samebyns rättigheter. DO avvisar förslaget i sin nuvarande form med hänvisning till att det bidrar till att upprätthålla den problematiska distinktionen mellan vem som enligt staten är att betrakta som same och vem som inte är det och vilka rättigheter som följer av åtskiljandet. DO befarar att förslaget bidrar till att ytterligare fördjupa och förstärka de motsättningar som finns mellan renägande och ickerenägande samer. Vidare innebär förslaget att samebyn inte längre själv har möjlighet att förfoga och fördela de rättigheter som följer av renskötselrätten inom samebyn. Renskötselrätten har ett lika starkt grundlagsskydd som äganderätten, vilket framgår av 2 kap 18 regeringsformen. Det är genom renskötselrätten som samebyarna har rätt att på renbetesmarker bland annat jaga och fiska. Promemorians förslag innebär således en allvarlig inskränkning i samebyns rätt att förfoga över sina rättigheter. DO menar att en sådan bestämmelse är svår att förena med såväl

4 bestämmelsen i 2 kap 18 regeringsformen, som med artikel 1 i tilläggsprotokoll 1 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). DO menar även att en sådan reglering är diskriminerande eftersom det, vad DO kan se, saknas liknande reglering för andra konstruktioner än samebyn inom associationsrätten. Därmed kan promemorians förslag stå i strid med 2 kap 15 regeringsformen samt Europakonventions artikel 14 i kombination med 1:a tilläggsprotokoll artikel 1. I promemorian konstateras att många samebymedlemmar har behov av kompletterande sysselsättning och inkomstmöjligheter. DO delar slutsatsen att många har svårt att försörja sig på enbart renskötsel och kan konstatera att situationen för rennäringen är allvarlig. Situationen borde leda till skyndsamma åtgärder från statens sida för att komma till rätta till problemen och säkerställa rennäringens fortlevnad och utveckling i enlighet med Sveriges folkrättsliga åtaganden. (Fotnot: Se exempelvis Punkt 6.2 och 7 i Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights General Comment No. 23 som slår fast att; Although the rights protected under article 27 are individual rights, they depend in turn on the ability of the minority group to maintain its culture [ ]. Accordingly, positive measures by States may also be necessary to protect the identity of a minority and the rights of its members to enjoy and develop their culture [ ], in community with the other members of the group. [C]ulture manifests itself in many forms, including a particular way of life associated with the use of land resources, especially in the case of indigenous peoples. [ ] The enjoyment of those rights may require positive legal measures of protection and measures to ensure the effective participation of members of minority communities in decisions which affect them.) Det föreliggande förslaget reflekterar dock inte ens över situationens allvar och vilka åtgärder som behövs i förhållande till rennäringen, utan föreslår att samebyn istället ska få möjlighet att ägna sig åt annan ekonomisk verksamhet än renskötsel för att kompensera rennäringens utsatta situation. En ny konsultationsordning I promemorian föreslås skapandet av en ny förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet där det anges att konsultationer ska ske med Sametinget vid beredning av sådana ärenden om lagar eller förordningar som särskilt berör samiska förhållanden och kan anses vara av vikt för den samiska kulturen eller samiska intressen i övrigt. DO finner det anmärkningsvärt att det i promemorian föreslås en konsultationsordning samtidigt som samisk delaktighet, samiska röster och perspektiv lyser med sin frånvaro i framtagandet av promemorians problembeskrivning och förslag. Bristen på samisk delaktighet medför att DO inte bara har allvarliga invändningar mot promemorians förslag generellt utan även att förslaget om ökat samiskt inflytande inte kan upplevas som trovärdigt varken bland samer eller i majoritetssamhället. Förslaget om ny konsultationsordning föreslås träda i kraft 1 juli 2010, det vill säga efter det att regeringen under våren 2010 lägger fram den planerade så kallade Samepropositionen. Mot bakgrund av detta ställer sig DO frågande till hur regeringen planerar att säkerställa samisk delaktighet i framtagandet och beslutandet av denna proposition. När regeringen lägger förslag som har avgörande betydelse för samer för lång tid framöver är det självklart av yttersta vikt att förslagen är väl förankrade hos det samiska urfolket.

5 Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, FN:s kommitté mot rasdiskriminering och FN-kommittén för mänskliga rättigheter har upprepade gånger kritiserat Sverige för att inte bereda samer möjlighet till reellt deltagande i beslut som rör dem. DO menar att den föreslagna konsultationsordningen inte skapar en långsiktig struktur för reell delaktighet och inflytande. Det kan dessutom ifrågasättas om förslaget till ny konsultationsordning mellan Regeringskansliet och Sametinget är tillräckligt långtgående för att säkerställa samisk delaktighet i enlighet med Sveriges internationella åtaganden. För att säkerställa detta krävs, enligt DO, att samer har möjlighet att delta, utöva inflytande och påverka beslutsfattandet i frågor som rör dem på alla nivåer i samhället, såväl administrativt och politiskt som lokalt, regionalt och nationellt. Samrådens syfte bör vara att skapa förutsättningar för att uppnå en överenskommelse och ett samtycke till föreslagna åtgärder. Återigen kan DO konstatera att det är majoritetssamhället som formulerar problem och lösningar åt samer och inte tillsammans med samer. Beslut i detta ärende har fattats av diskrimineringsombudsmannen Katri Linna efter utredning och förslag från Björn Brodin. Katri Linna Diskrimineringsombudsman Björn Brodin Utredare

Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket

Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket Sid 1 (5) kulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket Övergripande synpunkter Det är viktigt att statens ansvar för konsultationer

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

En ny politik för det samiska folket

En ny politik för det samiska folket Enskild motion MP1402 Motion till riksdagen 2018/19:903 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) En ny politik för det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Stockholm den 15 december 2009 R-2009/1878. Till Jordbruksdepartementet. Jo2009/2535

Stockholm den 15 december 2009 R-2009/1878. Till Jordbruksdepartementet. Jo2009/2535 R-2009/1878 Stockholm den 15 december 2009 Till Jordbruksdepartementet Jo2009/2535 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 september 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER Våra huvudmål inför kommande mandatperiod 2017 En av de viktigaste frågorna för Álbmut är att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive

Läs mer

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk Kulturdepartementet Ku.remissvar@regeringskansliet.se Ku2017/01905/DISK Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, 96 222 Jokkmokk Förbundet Sáminuorra har beretts möjligheten att yttra sig över betänkandet

Läs mer

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen Lagstiftning, FPIC och ILO Malin Brännström Skellefteå den 24 januari 2017 Vad jag ska prata om idag Lagstiftningen. Centrala

Läs mer

Konsultation i frågor som rör det samiska folket

Konsultation i frågor som rör det samiska folket Bilaga Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket Kulturdepartementet Sammanfattning I promemorian föreslås att en ny och särskild ordning ska införas för konsultation i frågor av särskild

Läs mer

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland FÖR LRF OCH SKOGSÄGAREFÖRENINGARNA Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland www.lrf.se Denna broschyr har givits ut i samarbete med Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Samers rättigheter

Motion till riksdagen: 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Samers rättigheter V Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Samers rättigheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET

A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET A.1 Statens rätt och samernas rätt 1. Staten är lagfaren ägare till den fastighet Gällivare kronoöverloppsmark 2:1 på vilken Området befinner sig. I sin egenskap av

Läs mer

Front Advokater får härmed inkomma med följande synpunkter.

Front Advokater får härmed inkomma med följande synpunkter. Till Kulturdepartementet Sänds endast via e-post till: ku.remissvar@regeringskansliet.se Göteborg 21 november 2017 KU2017/01905/DISK Front Advokater har genom remiss den 21 september 2017 beretts tillfälle

Läs mer

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen. Yttrande 2017-04- 02 Sámediggi Box 90 981 22 Kiruna Remiss Nordiska Samekonventionen. Sámiid Riikkabellodat har tagit del av rubr förslaget och vill för sin del lämna följande synpunkter. Bakgrund Inledningsvis

Läs mer

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Rättighetsperspektiv Tillgänglighet är en förutsättning för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta fullt ut på lika

Läs mer

Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!

Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel Exploateringen av Norrland ökar! Eivind Torp Mittuniversitetet Umeå 2014-02-18 Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar! kolonisationen

Läs mer

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Right to access En svartvit bild från insidan av en buss med en färgad kvinna och en vit man som associerar till Rosa Parks och kampen mot segregering

Läs mer

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N Varför frågan om deltagande och samråd? Deltagande i offentliga angelägenheter en mänsklig rättighet,

Läs mer

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Eva-Lisa Myntti, jurist Fredrik Juuso, näringshandläggare Motivet för varje enskild aktör att medverka i strategins genomförande är primärt den egennytta

Läs mer

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA! SAMETINGSVAL 2017 Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA! RÄTTIGHETER Kära väljare. Så var det dags för sametingsval igen! Den här mandatperioden har vi för första gången varit i ledande ställning

Läs mer

Departementspromemorian Konsultation i frågor som rör det samiska folket

Departementspromemorian Konsultation i frågor som rör det samiska folket REMISSVAR Datum Sametingets beteckning 2017-11-28 Dnr 1.2.1-2017-1209 Kulturdepartementet DISK 103 33 STOCKHOLM Departementspromemorian Konsultation i frågor som rör det samiska folket Ku2017/01905/DISK

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Jokkmokksdeklarationen

Jokkmokksdeklarationen Jokkmokksdeklarationen Förklaring från den första sameparlamentarikerkonferensen Jokkmokk 24 februari, 2005 Den historiska och första Sameparlamentarikerkonferensen, sammansatt av representanter från Sametingen

Läs mer

Box ÖVRE SOPPERO

Box ÖVRE SOPPERO Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27) (Dnr: N2016/05385/FJR) Inledning Inledningsvis kan konstateras att utredningsuppdraget inte gäller rättsförhållandena

Läs mer

Konsultation i frågor som rör det samiska folket (Ds 2017:43)

Konsultation i frågor som rör det samiska folket (Ds 2017:43) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för demokrati och styrning Björn Kullander I samråd med Avdelningen för juridik Helena Linde Kulturdepartementet 10333 STOCKHOLM Konsultation i frågor som rör

Läs mer

Svensk-norska renbetesförhållanden

Svensk-norska renbetesförhållanden Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2004/05:MJU12 Svensk-norska renbetesförhållanden Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2004/05:79 Upphörande av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention

Läs mer

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Njunjuš En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än mindre folk i världen, med en självklar rätt

Läs mer

1. Mänskliga rättigheter

1. Mänskliga rättigheter Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda

Läs mer

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 V i s i o n e r 2 0 12 Grundläggande ideologi Albmut Folket konstaterar att samiska folket är nämnt vid namn i Sveriges grundlag, Regeringsformen

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls torg STOCKHOLM

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 2302 Birger Jarls torg STOCKHOLM REMISSYTTRANDE Sid 1 (7) 2006-10-20 AdmD 111-2006 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116), inklusive delbetänkandena Vem får jaga och fiska? Rätt

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra

Läs mer

Socialt arbete AV, Interkulturellt socialt arbete med ursprungsfolk och etniska minoriteter, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Interkulturellt socialt arbete med ursprungsfolk och etniska minoriteter, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Interkulturellt socialt arbete med ursprungsfolk och, 7,5 hp Social Work Ma, Intercultural Social Work with indigenous people and ethnic minorities, 7,5 Credits Allmänna

Läs mer

Motion 2015:21 av Olle Burell och Johan Åkesson, ILO-konvention nr 169

Motion 2015:21 av Olle Burell och Johan Åkesson, ILO-konvention nr 169 Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:5 ILO-konvention nr 169 Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:21, ILO-konvention nr 169. Utskottet anser att Svenska kyrkan ska

Läs mer

Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/

Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/ Vuovdega Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/ Sametingspartiet Vuovdega-Skogssamerna bildades 1993, inför det första Sametingsvalet. Vi är ett renodlat samepolitisk parti, som står fria från samiska särintressen

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVALET 2009 Jakt- och Fiskesamerna för ett enat samiskt folk akt- och F Jakt- och Fiskesamerna går till val igen. Trots att vi gjorde ett fantastiskt bra val 2005 och fick 9 mandat så har vi fått

Läs mer

att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser,

att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser, NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Finland, Norge och Sverige, som konstaterar att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Yttrande avseende departementspromemorian Vissa samepolitiska frågor Ds 2009:40 samt promemorian Fusion av samebyar (komplettering till Ds 2009:40)

Yttrande avseende departementspromemorian Vissa samepolitiska frågor Ds 2009:40 samt promemorian Fusion av samebyar (komplettering till Ds 2009:40) Remiss nr 29-2009 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende departementspromemorian Vissa samepolitiska frågor Ds 2009:40 samt promemorian Fusion av samebyar (komplettering till Ds 2009:40)

Läs mer

Free, prior and informed consent

Free, prior and informed consent Free, prior and informed consent En rättslig analys av förslaget till en ny ordning för konsultation med det samiska folket genom Ds 2017:43 Rebecka Forsgren HT 2018 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet,

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 1 april 2010 SÖKANDE Vapstens sameby Ombud: Advokaten Camilla Wikland och jur. kand. John Antonson Gärde Wesslau Advokatbyrå i Göteborg AB Kungsgatan

Läs mer

Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/

Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/ YTTRANDE 1 2017-07-04 dnr 6.2.1-2017-576 Troms fylkeskommune Fylkesrådet Postboks 6600 N-9296 TROMSÖ Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift,

Läs mer

Kulturdepartementet Regeringskansliet Stockholm

Kulturdepartementet Regeringskansliet Stockholm Kulturdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm 2017-11-21 Synpunkter på lagförslaget i utredningen om konsultation i frågor av särskild betydelse för samerna, Konsultation i frågor som rör det

Läs mer

Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen

Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 218 Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen Sammanfattning Syftet med arbetet är att skaffa sig

Läs mer

Samernas rätt att bruka Svenska kyrkans mark En studie av nationell och internationell rätt

Samernas rätt att bruka Svenska kyrkans mark En studie av nationell och internationell rätt september 2015 Samernas rätt att bruka Svenska kyrkans mark En studie av nationell och internationell rätt Foto: Gustaf Hellsing/IKON Innehåll OM FÖRFATTAREN... 2 INLEDNING... 2 I SAMERS RÄTT ATT BRUKA

Läs mer

Samhällskunskap/Identitet

Samhällskunskap/Identitet Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Vissa samepolitiska frågor

Vissa samepolitiska frågor Ds 2009:40 Vissa samepolitiska frågor Jordbruksdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Inledning Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Inkorporering av FN:s konvention om

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk Nationella minoriteter och minoritetsspråk Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Svensk författningssamling (SFS) 2009:724 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Bakgrund År 2000 ratificerade

Läs mer

Renskötselrätten och de allmänna intressena av samisk kultur och renskötsel i nationalparker och naturreservat

Renskötselrätten och de allmänna intressena av samisk kultur och renskötsel i nationalparker och naturreservat Renskötselrätten och de allmänna intressena av samisk kultur och renskötsel i nationalparker och naturreservat En rapport till Naturvårdsverket Marie B. Hagsgård 2016-10-28 1 Innehåll Om författaren...

Läs mer

Svenska Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

Svenska Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering Dnr. 1.2.7-2017-1532 Svenska Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 2017-11-14 1 Inledning 1. Sametinget är både ett

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

NORDISK SAMEKONVENTION

NORDISK SAMEKONVENTION NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Sverige, Finland och Norge, som konstaterar - att samerna är urfolket i de tre länderna, - att samerna är ett folk bosatt över landgränserna, - att det samiska folket

Läs mer

Stoppa exploateringen av vårt land

Stoppa exploateringen av vårt land Debattartikel, Svenska Dagbladet. Den 26 okt 2013 Stoppa exploateringen av vårt land På lördagen hålls en manifestation i Stockholm som samlar flera rikstäckande organisationer. Genom manifestationen visar

Läs mer

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 Resolutionen framlades under Samiskt parlamentariskt råds ungdomskonferens Dålle Dolla Dållå Dålla den 8 februari 2017. Förarbetet med resolutionen har

Läs mer

Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv

Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv Inlagd S 2011-04-05 Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv Av Sören Ekström Sveriges historia i förhållande till den samiska befolkningen är bedrövande. Dagsläget är både olyckligt för alla inblandade

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

Remissvar med anledning av promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Remissvar med anledning av promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Stockholm den 9 oktober 2015 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar med anledning av promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Civil Rights Defenders och

Läs mer

Näringsdepartementets dnr. N2016/05385/FJR Remissvar angående promemoria om 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27)

Näringsdepartementets dnr. N2016/05385/FJR Remissvar angående promemoria om 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27) SveMTn Till Näringsdepartementet: n.registrator@regeringskansliet.se Camilla.Kullmer@regeringskansliet.se Näringsdepartementets dnr. N2016/05385/FJR Remissvar angående promemoria om 2009 års renskötselkonvention

Läs mer

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter

med anledning av skr. 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3515 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter 1 Förslag till

Läs mer

YTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION

YTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION Näringsdepartementet YTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION Vapstens sameby ( Samebyn ) har beretts möjlighet att yttra sig över den utredning som f.d justitierådet

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs

Läs mer

Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK

Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK YTTRANDE 1 (5) Socialkontoret Annica Löfgren administratör Kulturdepartementet Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över departementsskrivelsen Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27)

Yttrande över departementsskrivelsen Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Yttrande Ku2017/01534/DISK Dnr Ks. Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik.

Yttrande Ku2017/01534/DISK Dnr Ks. Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik. Yttrande 2017-09-07 Ku2017/01534/DISK Dnr 009-394-17 Ks Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK Sammanfattning Av utredningen

Läs mer

Möte med miljöministern

Möte med miljöministern 2017-03-03 dnr 1.2.6-2016-1516 Miljö- och energidepartementet Möte med miljöministern Sametinget önskar följa upp dessa frågor vid mötet med miljöministern Karolina Skog den 13 mars 2017. Sametinget som

Läs mer

Stockholm den 3 september 2010 R-2010/0905. Till Jordbruksdepartementet. Jo2010/1798

Stockholm den 3 september 2010 R-2010/0905. Till Jordbruksdepartementet. Jo2010/1798 R-2010/0905 Stockholm den 3 september 2010 Till Jordbruksdepartementet Jo2010/1798 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 juni 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström

Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström Enheten för diskrimineringsfrågor 1 Minoritetspolitiken Ansvaret för minoritetspolitiken Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke Statssekreterare

Läs mer

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste! Dags för en förändring Same ska få vara same Din röst är den viktigaste! Valprogram 2009 Landspartiet Svenska Samer har långsiktiga mål för framtiden. Vi kommer att arbeta för dessa mål de närmaste fyra

Läs mer

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK LSU:S ASYLPOLITISKA STÅNDPUNKT LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer samlas i LSU för att gemensamt

Läs mer

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag

Läs mer

Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-09-14 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Ulveson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen

Läs mer

Ställningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags

Ställningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ola Larsson Tel: 010-698 17 08 ola.larsson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2017-10-16 Ärendenr: NV-02982-14 Beredningsgruppen för nationalparksprojektet

Läs mer

Svenska samers rätt till mark

Svenska samers rätt till mark 1 Svenska samers rätt till mark Markens betydelse för ursprungsfolk Marken har en särskild betydelse för ursprungsfolks kultur och andliga värden. Detta slås fast i ILO-konvention nr 169 om skydd för ursprungsfolk

Läs mer

Vem får jaga och fiska? (SOU 2005:17 och SOU 2005:79) Hovrätten har inga synpunkter på dessa betänkanden. Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116)

Vem får jaga och fiska? (SOU 2005:17 och SOU 2005:79) Hovrätten har inga synpunkter på dessa betänkanden. Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2006-10-25 Stockholm Dnr 235/06 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten 103 33 Stockholm Slutbetänkandet Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116) inkl. delbetänkandena

Läs mer

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Kommittédirektiv Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning Dir. 2018:19 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar

Läs mer

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala

Läs mer

Yttrande över utredningen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62)

Yttrande över utredningen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62) Stockholm den 6 mars 2018. Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Ju2017/09803/L5 Yttrande över utredningen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62)

Läs mer

Yttrande över Utkast till lagrådsremiss gällande En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket, ert dnr Ku2019/01308/RS

Yttrande över Utkast till lagrådsremiss gällande En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket, ert dnr Ku2019/01308/RS REMISSYTTRANDE Dnr 2019/8414 Datum 2019-09-30 Regeringen, Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Regeringen, Näringsdepartementet Landsbygdsminister Jennie Nilsson naringsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland

Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland Promemoria 2019-02-05 U2019/00343/S Utbildningsdepartementet Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredjeland Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet

Läs mer

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42 Kommittédirektiv Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Dir. 2017:42 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Hemställan om ändring av 28 b jaktförordningen (1987:905)

Hemställan om ändring av 28 b jaktförordningen (1987:905) 1(5) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY Ola Larsson Tel: 010-698 17 08 Ola.Larsson @naturvardsverket.se HEMSTÄLLAN 2017-12-21 Ärendenr: NV-07260-17 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer

Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer Socialdepartementet att: lars.x.nilsson@regeringskansliet.se Stockholm 2018-02-28 Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer 1. Tycker ni sakrådet

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Svenska Sarncrnas Riksforbund ssa Svenska Samernas Riksforbund yttrande avseende NOU 2007:13; Den nye Sameretten

Svenska Sarncrnas Riksforbund ssa Svenska Samernas Riksforbund yttrande avseende NOU 2007:13; Den nye Sameretten SAMIID RIIKKASP_ARVI Svenska Sarncrnas Riksforbund ssa 2009-02-13 oo$o\\ib ` zv Svenska Samernas Riksforbund yttrande avseende NOU 2007:13; Den nye Sameretten Bakgrund Ar 2001 tillsattes en offentlig utredning

Läs mer

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60

Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik SOU 2017:60 Riksförbundet romer i Europa är en av de romska riksorganisationerna som har möjlighet att som remissinstans lämna sina synpunkter. Förslag

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-07 Handläggare Karin Skoglund Telefon: 08-50829454 Till Kommunstyrelsen Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Rennäringslag (1971:437)

Rennäringslag (1971:437) Särskilda trafikförfattningar m.m./jakt och fiske 1 Renskötselrätt Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (1993:36). 1 [5101] Den som är av samisk härkomst (same) får enligt bestämmelserna

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

diskriminering -- Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet

diskriminering -- Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet Mobbning, kränkning och diskriminering -- Vad säger lagen? Johanna Schiratzki Tema Barn Linköpings universitet Stockholms universitet Rätt till undervisning = Barnkonventionen artikel 29 Fördraget om Europeiska

Läs mer

Samråd och hänsyn för renskötseln i skogsbruket

Samråd och hänsyn för renskötseln i skogsbruket Samråd och hänsyn för renskötseln i skogsbruket Marie B. Hagsgård Samerna har rätt att bedriva renskötsel inom renskötselområdet som omfattar ca 40 % av Sveriges yta. Renarna rör sig naturligt över stora

Läs mer

Vissa samepolitiska frågor

Vissa samepolitiska frågor Ds 2009:40 Vissa samepolitiska frågor Jordbruksdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer