STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK

Transkript

1 STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK

2 LSU:S ASYLPOLITISKA STÅNDPUNKT LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer samlas i LSU för att gemensamt förbättra förutsättningarna för ungas organisering, i Sverige och i världen. De mänskliga rättigheterna gäller alla personer och ska respekteras och tillgodoses överallt. Ingen person ska tvingas leva utan rättigheter till följd av politiska beslut eller andra hinder. Detta är grunden för allt arbete som LSU gör. Vår uppgift är att stärka den demokratiska organiseringen med mångfald och mänskliga rättigheter som utgångspunkt. För att bli medlem i LSU krävs det bland annat att en organisations arbete sker inom ramarna för de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna. Våra medlemsorganisationer visar om och om igen på ett engagemang för de mänskliga rättigheterna, inte minst under hösten 2015 då ungdomsrörelsen mobiliserade och spelade en stor roll i det akuta flyktingmottagandet. I denna folder presenteras LSU:s asylpolitiska ståndpunkt som baseras på vårt idéprogram, positionspapper om asyl- och migrationspolitik och remissvar till barnrättighetssutredningen. Foldern har tagits fram inom LSU:s Samordningsprojekt som syftar till att synliggöra, stödja och samordna ungdomsorganisationer som arbetar med unga asylsökande och nyanlända samt arbetar för unga asylsökande och nyanländas egen organisering. Stockholm, 2016

3 BARNS ASYLSKÄL För att unga personer ska ha möjlighet att få sina mänskliga rättigheter uppfyllda är det ytterst viktigt att de är delaktiga i beslut som tas samt har makt att påverka och forma dessa. FN:s barnkonvention slår fast att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Barnets åsikt ska tas med i bedömningen av alla frågor som rör barnet (artikel 12). I asylprocessen är det således viktigt att barns egna asylskäl hörs och handläggs individuellt och inte i ett gemensamt ärende med en eller flera föräldrar. Detta är viktigt dels eftersom barnets asylskäl kan skilja sig från föräldrarna, och därmed vara avgörande för utgången, och dels för att barnet är en egen individ med egna rättigheter. Sveriges utlänningslag erkänner idag barnets rätt att få sina asylskäl prövade individuellt (1 kap. 11 ). En annan grundprincip i barnkonventionen är att i alla beslut som rör ett barn så ska barnets bästa komma i främsta rum (artikel 3). Det speglas i Sveriges utlänningslag genom bestämmelsen att barnets bästa ska tas i särskilt beaktande i ett migrationsärende (1 kap. 10 ). Att dessa bestämmelser finns inskrivna i lagen är positivt, men för en reell effekt är det även viktigt att de omsätts i praktiken. Något som inte alltid sker enligt barnrättighetsutredningens kartläggning. Det är dessutom av yttersta vikt att barnet får uttrycka sig utan närvaro av föräldrarna. Detta eftersom till exempel barn som inte är öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet inte ska tvingas att komma ut för sina föräldrar för att kunna uppge det som asylskäl. LSU står upp för att barns egna asylskäl ska tas i beaktande i asylprocessen. I varje asylbeslut som tas gällande barn bör det framgå hur barnets bästa definerats i det enskilda fallet. Om det beslut som fattas strider mot barnets bästa ska även det framgå i beslutet.

4 TILLFÄLLIGA UPPEHÅLLSTILLSTÅND I och med inträdet av den nya tillfälliga lagen beviljas permanenta uppehållstillstånd endast till personer som valts ut via FN:s flyktingorgans program för vidarebosättning (även kallat kvotflyktingar) (Proposition, s. 29 f.). Andra skyddsgrunder som tidigare genererade permanenta uppehållstillstånd, beviljar numera endast tillfälliga uppehållstillstånd enligt den nya tillfälliga lagen (se 5). Möjlighet finns att ett tillfälligt uppehållstillstånd övergår, vid sin utgång, till ett permanent sådant om vissa krav är uppfyllda ( 17-18). Permanenta uppehållstillstånd är inte uttryckligen skyddade i varken EU-rätt eller internationella konventioner (Proposition, s. 29). Men vi menar att ge barn tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta går emot barnkonventionens bestämmelser om barns rätt till hälsa och utveckling (se artikel 6 och 24). I en allmän kommentar förklarar FN:s barnrättskommitté (som är tillsatt för att övervaka barnkonventionens efterlevnad) att ungdomars hälsa och utveckling påverkas i stor utsträckning av den miljö de lever i (Barnrättskommittén, p. 14). Miljön som ungdomar med tillfälliga uppehållstillstånd lever i kantas av otrygghet och ovisshet eftersom de hela tiden har vetskapen om att de kan komma att tvingas bryta upp med sitt nya liv i Sverige och lämna landet när deras tillfälliga uppehållstillstånd har löpt ut om de inte längre anses ha skyddsskäl.

5 Denna otrygghet som tillfälliga uppehållstillstånd genererar kan även leda till försämrad psykisk ohälsa. Enligt barnrättskommittén ska stater skydda ungdomar från onödiga påfrestningar, vilket inkluderar psykosocial stress, i enlighet med konventionens artikel 24 (Barnrättskommittén, p. 29). Dessutom har stater en skyldighet att skapa en säker och stöttande miljö för ungdomar på alla nivåer i samhället (Barnrättskommittén, p. 39 (A)). Tillfälliga uppehållstillstånd gör precis tvärtom eftersom de snarare skapar större påfrestningar för ungdomar och en osäkrare miljö. Eftersom det finns ett samband mellan grundläggande trygghet och ungas organisering är tillfälliga uppehållstillstånd ett hot mot ungas självständighet och möjlighet till delaktighet i samhället. Genom tillfälliga uppehållstillstånd fråntas unga makten att forma sina egna liv. Detta försvårar ungas möjlighet att påbörja ett självständigt liv. Med utgångspunkt i detta uppmanar LSU regeringen att återinföra permanenta uppehållstillstånd för barn som huvudregel.

6 LAGLIGA VÄGAR Enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla personer rätt att söka asyl (artikel 14). Denna rättighet förstärks i FN:s flyktingkonvention. En förutsättning för att söka asyl i Europa är att befinna sig i det land i vilket en önskar söka asyl. När Europas länder en efter en stänger sina gränser och håller ute personer på flykt fråntas deras möjlighet att åtnjuta sin rätt att söka asyl. Stängda gränser leder inte till att personer slutar söka skydd. Istället tvingas de att ta livsfarliga flyktvägar och risken för exploatering ökar. Unga personer, speciellt ensamkommande, är ofta extremt utsatta både längs flyktvägarna och i flyktingläger såväl som i asylprocessen Av denna anledning uppmanar LSU till politiska reformer som gör det möjligt för människor att lagligen ta sig in i Sverige såväl som i hela Europa för att åtnjuta sin rätt att söka asyl. [T]hose who believe that the easy solution is to close doors should forget about it.when a door is closed, people will open a window. If the window is closed, people will dig a tunnel. If there is a basic need of survival, a basic need of protection, people will move, whatever obstacles are put in their way - those obstacles will only make their journey more dramatic - António Guterres, FN:s före detta högkommissionär för flyktingar och FN:s generalsekreterare från och med 2017.

7 FAMILJEÅTERFÖRENING Ett barn ska inte skiljas från sina föräldrar om det inte är i enlighet med barnets bästa, fastställer FN:s barnkonvention (artikel 9). Samma konvention fastställer barns rätt att återförenas med sin familj (se artikel 10 och 22). Den nya tillfälliga lagen om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd som trädde i kraft i Sverige sommaren 2016 begränsar även möjligheten till familjeåterförening. Den nya tillfälliga lagen ger endast rätt till familjeåterförening för de personer som beviljats uppehållstillstånd som flykting. Således förlorar personer med uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande sin rätt till familjeåterförening ( 6-7). Majoriteten av de som får uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl får det som alternativt skyddsbehövande. Siffror från Migrationsverket visar att mer än dubbelt så många har fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande jämfört med uppehållstillstånd som flykting, under perioden januari - oktober Undantag för alternativt skyddsbehövande att få tillgång till familjeåterförening kan endast ske om ett nekande av uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande ( 13). LSU står upp för barns rätt att återförenas med sin familj i Sverige. Vi anser att alla nekande av familjeåterförening för barn, oavsett skyddsgrund, strider mot ett svenskt åtagande av barnkonventionen. Av denna anledning bör regeringen genomföra ändringar i den nya tillfälliga lagen så att barns rätt till familjeåterförening säkerställs och är i enlighet med barnkonventionen. Tills denna ändring skett anser LSU att varje beslut som nekar ett barn familjeåterförening bör uppge att beslutet strider mot barnkonventionen.

8 LSU:s UPPMANINGAR Möjliggör familjeåterförening för alla barn, oavsett skyddsgrund Återinför permanenta uppehållstillstånd för barn som huvudregel Skapa lagliga vägar för människor att ta sig till Sverige och Europa Garantera att alla barns egna asylskäl tas i beaktande i asylprocessen

9 REFERENSER Förenta Nationerna, Deklaration om de mänskliga rättigheterna, 1948 Förenta Nationerna, 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (Flyktingkonventionen), 1951/1954 Förenta Nationerna, Konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen), 1989/1990 Förenta Nationernas Barnrättskommitté, Allmän kommentar nr 4 Ungdomars hälsa och utveckling inom ramen för konvention om barnets rättigheter, 2003 SFS 2005:716. Utlänningslag, 2005 SFS 2016:752. Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, 2016 Regeringens proposition 2015/16:174, Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, 2016 Barnrättighetsutredningen, Barnkonventionen blir svensk lag, SOU 2016:19, 2016 Migrationsverket, Beviljade uppehållstillstånd 2016, 2016 LSU Sveriges ungdomsorganisationer, Idéprogram, antaget på representantskapet 2014 LSU Sveriges ungdomsorganisationer, Positionspapper asyloch migrationspolitik, antaget av styrelsen 2016 LSU Sveriges ungdomsorganisationer, Remissvar Barnkonventionen blir svensk lag, 2016

10