Yttrande: Processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen, Dnr:

Transkript

1 Mikaela Hagan Catherine Johnsson Datum Yttrande: Processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen, Dnr: Allmänna synpunkter på den omarbetade skyddsprocessen Rädda Barnen har fått möjlighet att lämna synpunkter på Migrationsverkets Processbeskrivning BUV Initialprocessen för barn utan vårdnadshavare i den omarbetade skyddsprocessen. Den initiala delen av processen har justerats för barn utan vårdnadshavare i syfte att kunna tillgodose barnets bästa. I övrigt är processmodellen densamma för alla ansökningar om asyl, det vill säga även barn utan vårdnadshavare. Rädda Barnen ställer sig frågande till att barn utan vårdnadshavare ska hanteras i samma process som andra asylsökande. Vi ser även att mer behöver göras för att säkerställa att barn i familj får sina egna asylskäl utredda på ett adekvat sätt. Överlag visar studier 1 att barns egna skäl sällan påverkat beslut om uppehållstillstånd. Utredningen om RB1000, v 4.0, Barns egna asylskäl (rätt titel) Rädda Barnen Stockholm Besöksadress; Landsvägen 39, Sundbyberg Plus/bankgiro Telefon Fax kundservice@rb.se Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen.

2 Barnkonventionen som lag visar också att barnkonsekvensanalyser inte görs i enlighet med konventionens intentioner. Enligt artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter ska principen om barnets bästa komma i främsta rummet vid beslut som direkt eller indirekt berör barn. Det gäller beslut som berör individer, barn som grupp eller grupper av barn. Vidare är en av de viktigaste allmänna åtgärderna för att genomföra Barnkonventionen i praktiken att se till att de som arbetar med barn eller fattar beslut som berör barn har adekvat kompetens. Det innebär kunskap om barns mänskliga rättigheter, men även om barns behov och utveckling. 2 Rädda Barnen anser att de aktörer som möter och arbetar med barn, exempelvis asylsökande barn, ska vara professionella, ha särskild kompetens och utbildning för att möta och fatta beslut som berör barn, och göra barnkonsekvensanalyser på det sätt som Barnkonventionen kräver. Barnkonsekvensanalyser ska alltid göras utifrån det enskilda barnets omständigheter och förutsättningar och de faktorer som vägs in kan också vara individuella. 3 Att utreda barn i asylprocessen kräver också särskild barnkompetens i förhållande till asylrätten. En handläggare behöver känna till barnspecifika skäl för förföljelse och ha 2 CRC General comment no 5 & 6 3 CRC General comment no 14 2 (7)

3 erfarenhet av att utreda barns egna asylskäl och att använda barnspecifik landinformation. Rädda Barnen genomförde år 2013 en kartläggning av mottagandet av ensamkommande barn i Sverige. 4 I kartläggningen intervjuades en rad olika aktörer om bland annat asylprocessen. Överlag hade informanterna positiva erfarenheter av barnenheterna och de särskilda barnhandläggarna de mött på Migrationsverket. Fördelar med att ha specialiserade handläggare var enligt dessa att de hade ett mjukare sätt och var mer lyhörda för barnets behov. De beskrev processen som mer anpassad efter barns behov. Till exempel möjligheten att ta raster. Annan praxis som Rädda Barnen fått ta del av har varit att handläggare istället för att ta anteckningar har spelat in intervjuerna eller att två personer varit med, varav den ena kunnat anteckna. När Barnkonventionen blir lag måste alla tjänstemän som arbetar med barn erbjudas relevant kompetensutveckling och utbildning. 3. Initialprocessen Rädda Barnen är positiv till att Migrationsverket tar fram en processbeskrivning för barn utan vårdnadshavare. Med en standardiserad arbetsordning ökar möjligheten att barn får en likvärdig behandling i asylprocessen Registrering och ansökningssamtal 4 One Plus One Equals Three, CONNECT, mapping in Sweden, 3 (7)

4 Rädda Barnen anser att det är positivt att tjänstemannen ska ställa frågor för att identifiera utsatthet och särskilda behov. Rädda Barnen vill påpeka att det är av yttersta vikt att få kunskap om detta för att kunna se och tillgodose vad det enskilda barnet behöver utifrån sina förutsättningar. Rädda Barnen saknar dock en beskrivning av hur barn utan vårdnadshavare ska få information och göras delaktiga i processen, på det sätt som Barnkonventionen föreskriver. Det är oerhört viktigt att förstå hur en process går till och vad som gäller när det handlar om beslut som kan vara livsavgörande. Enligt artikel 12 i Barnkonventionen har barn rätt till information och att få förklarat hur processen går till. Information är en förutsättning för att kunna bilda och uttrycka sina åsikter Anvisning till kommun och anmälan om behov av god man Vid anvisning till kommun bör Migrationsverket särskilt ta reda på barnets individuella behov och så långt det är möjligt tillgodose dessa. Grunden är att varje barn ska kunna känna sig tryggt och få det stöd som han/hon behöver. Det innebär att en ensam flicka inte ska placeras på ett boende med enbart pojkar. Att små barn inte ska placeras tillsammans med ungdomar. Och att inget barn ska placeras på ett boende där ingen talar samma språk Eventuellt underlag från kommunen rörande ålder 4 (7)

5 Rädda Barnen är kritisk till att det enligt processbeskrivningen står kommuner fritt att göra egna bedömningar av den sökandes ålder. Risken är stor att barns ålder bedöms på godtyckliga grunder och att kommuner agerar olika i frågan i avsaknad av ett gemensamt förhållningssätt. Rädda Barnen anser att Migrationsverket bör vara fortsatt ansvariga för åldersbedömningar och att det inte är önskvärt att kommunerna, som saknar kunskap om åldersbedömningar, ska göra sina egna bedömningar. Socialtjänsten, som är ansvarig för barnets sociala omsorg, bör endast ha möjlighet att ifrågasätta en sökandes ålder om det är uppenbart att personen är över 18 år. Detta för att undvika att vuxna placeras på boenden tillsammans med barn. Det bör också vara möjligt att överklaga ett beslut om fastställande av ålder. Rädda Barnen anser att även en sökande ska kunna begära omprövning av ett beslut som rör ålder, till exempel när ett barns ålder har skrivits upp Fördjupat ansökningssamtal på mottagningsenheten Rädda Barnen anser att det är positivt att god man alltid ska vara med vid det fördjupade ansökningssamtalet. Rädda Barnen är positiv till att tjänstemannen under det fördjupande ansökningssamtalet ska identifiera barnets skyddsbehov och utreda indikationer på människohandel. Det är av yttersta vikt att i samtal med barnet ta reda på om det 5 (7)

6 boende där barnet är placerat kan erbjuda den trygghet som det enskilda barnet behöver. Däremot ställer vi oss tveksamma till lämpligheten i att göra åldersjusteringar redan vid ansökningstillfället. I de fall där Migrationsverket gör felaktiga uppskrivningar riskerar minderåriga att hamna på boenden för vuxna. En god man och ett offentligt biträde bör i vår mening därför vara närvarande när ett beslut som får avgörande konsekvenser fattas. Vi förstår att det i vissa uppenbara fall kan finnas en mening med att kunna justera åldern vid ansökningstillfället, men då måste myndigheten säkerställa att de medarbetare som gör sådana bedömningar verkligen tillämpar principen the benefit of the doubt och att det är utom tvivel att en person är över 18 år. Rädda Barnen har erfarenhet av att minderåriga felaktigt blivit bedömda som uppenbart varande över 18 år. Skälen till detta har varit mycket diffusa. Av den anledningen och till följd av de barnskyddsrisker det innebär, måste Migrationsverket göra sitt absolut yttersta för att se till att detta inte händer igen Avslutande screening inom initialprocessen Av processbeskrivningen framgår att en bedömning ska göras av om det finns behov av offentligt biträde i ärendet efter det fördjupade ansökningssamtalet. Inget biträde ska heller förordnas i ärenden där ansökan bedöms vara potentiellt uppenbart ogrundade. Rädda Barnen är mycket kritisk till detta. 6 (7)

7 Rädda Barnen anser att barn utan vårdnadshavare alltid bör få ett offentligt biträde, även när ansökan är uppenbart ogrundad. Barn är i behov av en särskilt skydd och stöd. Det offentliga biträdet är en garant för att prövningen av barnets asylskäl sker på ett rättssäkert sätt. När det handlar om barn har det offentliga biträdet dessutom en viktig uppgift att förklara och guida barnet genom asylprocessen så att barnet får den information som det har rätt till. Stockholm som ovan Elisabeth Dahlin Generalsekreterare RÄDDA BARNEN 7 (7)