Samhällskunskap/Identitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällskunskap/Identitet"

Transkript

1 Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala innehållet i samhällskunskap. Elevernas uppgift är att undersöka och att reflektera kring hur samer uppfattar sig själva i förhållande till både sig själv och det egna folket samt i jämförelse med majoritetssamhället. Förberedelser/förkunskaper: Lärare: Ett bra stöd för dig som lärare är att innan eleverna börjar att arbeta med momentet, besök Fatta Sápmi De här föreläsningarna är en bra grund att stå på när frågor från elever kommer om Sápmi och den samiska kulturen. Bland annat förklaras grundläggande frågor som rör de samiska folket, kulturen, språket och vad det innebär att samer är såväl minoritet, nationell minoritet och urfolk. Elever: Innan lektionen behöver eleverna ha fått en grundläggande genomgång av: - Vad menas med ordet identitet, hur skapas identitet? Vad i denna skapandeprocessen kan inte människor styra själva? - Vad är Sápmi? - Vilka är samerna? - Vad betyder majoritet och minoritet samt vad är ett urfolk? Koppling till centralt innehåll Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan Citerat ur centralt innehåll Kan kopplas konkret till det aktuella ämnesområdet genom: Individer och gemenskaper (SH) Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur det påverkat, till exempel av socioekonomiskbakgrund, kön, sexuell läggning. Att bryta ner begreppet identitet från de svenska/majoritetssamhället och hur det kan vara att ha en samisk identitet, såväl ungdom som vuxen. Ställa frågorna: Var får vi vår identitet ifrån? Föds man med den eller växer den fram? Beror den på arv eller miljö? Vad kan bidra till att en människa ändras?

2 Individer och gemenskaper (SH) Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exemplet kulturellt och ekonomiskt. Att prata om Sápmis kultur, geografi, språk och folk. Förtydliga skillnaderna mellan begreppen nationell minoritet och urfolk och uppmärksamma hur situationen ser ut för olika samiska grupper idag. Uppmärksamma och diskutera också hur renbeteslagarna i slutet av 1800-talet/början av talet påverkade samernas identitet. Prata också om sametingslagens tillkomst under 1990-talet och hur då språket blev en identitetsmarkör. Samhällsresurser och fördelning (SH) Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet Att utforska hur svensk politik och samhällsutveckling har påverkat samiska ungdomars möjlighet när det gäller utbildning, arbetsmöjligheter och identitet. Diskutera hur detta påverkar svenska samhällets resurser och fördelning och därmed få ökad kunskap och förståelse för samer som nationell minoritet och urfolk. Diskutera vilka fördomar det finns om samer och dess möjlighet att bedriva renskötsel och hur dessa fördomar påverkar samers identitet.

3 Koppling till kunskapskrav Kunskapskrav för betyget E Eleven har grundläggande kunskaper om hur samers identitet skapas och vad i denna skapandeprocessen som samer själv kan styra och vad de inte själv kan göra något åt. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del om orsaker till och konsekvenser av identitetsskapande konsekvenser hos den samiska befolkningen. Eleven har grundläggande kunskap om vilka fördomar om samer som finns i vårt samhälle och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang. Kunskapskrav för betyget C Eleven har goda kunskaper om hur samers identitet skapas och vad i denna skapelseprocess som samerna själva styr och vad samerna själva kan påverka. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till att samers identitetsskapande påverkas av tidigare renbeteslagar och hur det idag påverkas av sametingslagens tillkomst där språket är en identitetsmarkör. Eleven har goda kunskaper om vilka fördomar som finns i det svenska samhället om samer och kan föra utvecklade och relativt väl om hur dessa fördomar kan påverka samefolkets identitetsskapande. Kunskapskrav för betyget A Eleven har mycket goda kunskaper om hur samers identitet skapas och påverkas i olika riktningar beroende på både yttre och inre faktorer samt hur svensk politik påverkar samernas livsvillkor och identitet. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl om orsaker till och konsekvenser av hur samers utbildning och arbetsmöjligheter påverkar identitetsskapande processen för så väl ungdomar som vuxna. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl om hur samers identitetsskapande påverkas av tidigare renbeteslagar och hur det idag påverkas av sametingslagens tillkomst där språket är en identitetsmarkör. Eleven visar mycket goda kunskaper om vilka fördomar som finns i det svenska samhället om samer och att de kan föra välutvecklade och väl om dess orsaker och hur det påverkar hela den samiska befolkningen.

4 Förslag på undervisningsupplägg Start, hur börjar lektionen? Elev- och läraraktiviteter Börja med att ställa de här frågorna till eleverna (se nedan) och be dem om att tänka på dem. Gör sedan en tankekarta utifrån deras tankar och funderingar. Skriv också gärna in frågor som de själva har i ämnet: * Vem är same? * Vad är det som påverkar och hur påverkas människor identitet? Just nu ska vi tala om den samiska befolkningen och deras identitetsskapande. Ta gärna en bild på tankekartan och spara den. Introducera filmen : Välkommen till en resa genom Sápmi (3 min) Mitt Sápmi (Hur är det att vara same) 1. Eleverna får en person tilldelad (parvis), i de fiktiva intervjuerna * Läs igenom och fundera kring personen ni har valt. Vad har påverkat de här personernas identitet? * Visa upp intervjun inför klassen (ex. Med ett rollspel) och låt klasskamraterna också fundera på frågan vad det är som har just format den här fiktiva personens samiska identitet? Filmen Jakten på språket 2. Titta på filmen Jakten på språket om samiska språk. Den är 15 minuter lång. Låt eleverna få ta del av nedanstående frågori samband med att filmen visas. Lärarled dem genom frågorna. * Vad betyder olika varietéer i språket? Vad är det? * Varför är det viktigt för samiska barn att prata sitt eget språk? * Hur tror ni det skulle vara att inte få tala sitt eget språk? * Finns det några åtgärder från svenska politiker att stärka samiskan? * Vad tror ni språket betyder för den enskilda individen? Efter filmen så kan ni förslagsvis sätta eleverna i mindre grupper och låta de diskutera frågorna och sedan får varje grupp ge redovisa vad de har kommit fram till. Informationsmaterial Fördomar och förklaringar (från samer.se) Forts. nästa sida >

5 3. Låt eleverna spela ett rollspel/alternativ filma, genom att använda sig av varje seriestripp/fördom. (Parvis eller flera i samma grupp) * Diskutera sedan vad dessa fördomar har för betydelse för samer och deras identitetsskapande. * Vad kan vi göra för att slå hål på myter och stereotypa bilder av samer? Arbeta tillsammans med texten Mellan två identiteter från Samer - ett ursprungsfolk. (Se läxa) Förslagsvis ge eleverna en hjälp med texten genom att arbeta med den gemensamt. Lärare berättar och exemplifierar texten. Arbete utanför lektionstid 1. Läs artikeln Mellan två identiteter av Johannes Marainen från Samer - ett ursprungsfolk (sid 16-18) (Regeringskansliet, jordbruksdepartementet) 2. (Extra uppgift, fördjupning) Låt de elever som vill läsa Symboler ger samhörighet av Christina Åhrén från Samer - ett ursprungsfolk (sid 19). Mitt förslag är att ge dem ett några frågor att besvara kring artikeln. Förslagsvis: * Vilka symboler pratar Åhrén om att det finns i det samiska samhället? * Vad tänker Åhrén om den nya generationen och deras sätt att skapa en identitet inom den samiska gemenskapen? * Ser Åhrén en förändring när det gäller den yngre generationen? 3. Låt eleverna ha som läxa att titta i tidningar och fundera över hur samer representeras. Diskutera i hemmet hur fördomar kring samerna har tillkommit. Stöd eleverna genom att ge hemmen information om vad ni arbetar med och ge också hemmen information om att dessa frågortillhör skolans värdegrund och skolans uppdrag, se skollagen. (Lgr11 kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer 2:1 Normer och värden.

6 Avslut Material Ett förslag är att låta eleverna skriva (muntligt går också bra) om vad de har lärt sig? Förslag till frågeställningar är: 1. Vad har du lärt dig om samer och hur samers identitet styrs, både av dem själva och av majoritetssamhället (Sverige) 2. Vad skulle du vilja lära dig mer om när det gäller samer? 3. Gör en ny tankekartan på tavlan/smartboard. Jämför sedan den tidigare tankekartan med den nya. Ser den annorlunda ut? I så fall på vilket sätt? För en lärarledd diskussion med eleverna. Förberedelser för lärare: Fatta Sápmi: Förslag för lärare att läsa in dessa sidor: Renbeteslag och dess följder: Sametingslagen: Svensk samepolitik: Introfilm för eleverna, Välkommen på en resa genom Sápmi (3 min) Elev - och läraraktiviteter: Mitt Sápmi Hur är det att vara same Film, Jakten på språket samiska (15 min) Fördomar och förklaringar Mellan två identiteter av Johannes Marainen. Samer - ett ursprungsfolk (sid ) Extrauppgift: Symboler och samhörighet av Christina Åhrén. Samer - ett ursprungsfolk (sid 19)

7 Uppföljning och dokumentation Hur kan innehållet/upplägget för lektionen förbättras? Finns det möjlighet till återkoppling? Länk till kursplaner: Ansvarig för denna lektionsplanering: Åsa Blomqvist, gymnasie - och grundskollärare för årskurs 6-9.

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6

Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6 Ämne / arbetsområde Religionskunskap, samhällskunskap / Vem är same? Årskurs 4-6 Lärarinstruktion: Detta lektionsupplägg är anpassat för årskurs 4-6 och kan kopplas till det centrala innehållet i religionskunskap

Läs mer

Samhällsorientering Grundsärskolan 7-9

Samhällsorientering Grundsärskolan 7-9 Lektonsplanering grundsärskola 7-9 tema: Samer (SO) Ämne/arbetsområde Samhällsorienterande ämnen/samer Årskurs Grundsärskolan 7-9 Lärarinstrukton:Lektonsplaneringen är anpassat för elever i grundsärskolan

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

Läs mer

Samhällskunskap Sametinget 7-9

Samhällskunskap Sametinget 7-9 Underlag för lektonsplanering Det svenska Sametnget Ämne/arbetsområde Samhällskunskap Årskurs 7-9 Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet

Läs mer

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Min tid - min strid Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk

Läs mer

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna

Läs mer

Historia film som historisk källa 7-9

Historia film som historisk källa 7-9 Underlag för lektonsplanering - Sameblod Ämne/arbetsområde Historia/flm Årskurs 7-9 Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet i historia.

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Musik, svenska, bild, historia jojk/same 1-3

Musik, svenska, bild, historia jojk/same 1-3 Underlag för lektonsplanering - At vara same åk 1-3 Ämne/arbetsområde Musik, svenska, bild och historia -jojk/same Årskurs 1-3 Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat för årskurs 1-3 och kan kopplas

Läs mer

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar

Läs mer

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande

Läs mer

Svenska och historia (SO) Samer 1-3

Svenska och historia (SO) Samer 1-3 Underlag för lektonsplanering - Berätelseskrivning tll bild (samer) åk 1-3 Ämne/arbetsområde Svenska och historia (SO) -samer Årskurs 1-3 Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat för årskurs 1-3

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Studie- och yrkesvägledning i undervisningen Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. I en vid definition innefattar studie- och yrkesvägledning

Läs mer

Historia Källkritik 7-9

Historia Källkritik 7-9 Underlag för lektonsplanering - Källkritk Ämne/arbetsområde Historia/Källkritk Årskurs 7-9 Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa. ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer

Läs mer

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Vad är internet egentligen?

Vad är internet egentligen? Vad är internet egentligen? Lektionen handlar om att diskutera vad internet är och hur internet används. Målet är att alla elever efter lektionen har fått ett hum om hur nätet fungerar och börjat tänka

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741 Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Lag och Rätt 7D och C

Lag och Rätt 7D och C Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

Vilka regler finns på internet?

Vilka regler finns på internet? Vilka regler finns på internet? Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Till läraren 1. Regler i skolan 2. Regler på internet 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER

Läs mer

Känsliga uppgifter och integritet

Känsliga uppgifter och integritet Känsliga uppgifter och integritet Lektionen handlar om etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar

Läs mer

Historia (SO) svenska och bild Samer 1-3

Historia (SO) svenska och bild Samer 1-3 Underlag för lektonsplanering - Bildcollage med faktatext om samer åk 1-3 Ämne/arbetsområde Historia (SO) svenska och bild -samer Årskurs 1-3 Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat för årskurs

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Skriv nätråd till vuxna Till läraren

Skriv nätråd till vuxna Till läraren Lektionen handlar om synliggöra barns och ungas digitala färdigheter. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Vilka digitala färdigheter har du? 2. 3. Nätråd till vuxna En digital lektion från

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och

Läs mer

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap kursplanen för såväl dig själv som för eleven? Hur arbetar du med detta såväl i början av kursen som under kursens gång? Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer anger att läraren bland annat

Läs mer

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:

Läs mer

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar

Läs mer

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap behandlar kunskaper om samhället och olika samhällsfrågor. I ämnet ingår bland annat kunskaper om hur samhällen styrs, de mänskliga rättigheterna, privatekonomi och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Får man säga vad man vill på nätet?

Får man säga vad man vill på nätet? Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Läs mer

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar.

Centralt innehåll. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken. Träna på språkriktighet; skrivregler, skiljetecken och att bygga meningar. Lpp Svenska N7 Vt -2012 Ämnesområde: Tema Frihet Ansvarig lärare: Thomas Hansson-Dahl Thomas.Hansson-Dahl@edu.upplandsvasby.se Läsa och skriva Centralt innehåll Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken

Läs mer

Vilka regler finns på internet?

Vilka regler finns på internet? Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Lektionen har Karin Nygårds tagit fram. Karin är utbildad lärare i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans lägre åldrar. Till

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Kursplanen i ämnet religionskunskap DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet religionskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

LPP Tema Må Bra vecka 35-41 LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad

Läs mer

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste! Dags för en förändring Same ska få vara same Din röst är den viktigaste! Valprogram 2009 Landspartiet Svenska Samer har långsiktiga mål för framtiden. Vi kommer att arbeta för dessa mål de närmaste fyra

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar

Läs mer