Samhällskunskap Sametinget 7-9

Transkript

1 Underlag för lektonsplanering Det svenska Sametnget Ämne/arbetsområde Samhällskunskap Årskurs 7-9 Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet i samhällskunskap. Lektonen fokuserar på det svenska Sametnget, vad Sametnget gör och vilka som har rösträt tll Sametnget. Lektonen kan exempelvis utgöra en del i et moment om natonella minoriteter i Sverige eller i et moment om hur Sverige styrs. Förberedelser/förkunskaper: Lärare: Et bra stöd för dig som lärare är at läsa in dig på vad Sametnget är för typ av myndighet/parlament.lätllgänglig och relevant informaton om deta fnns bland annat på Sametngets hemsida och samiskt informatonscentrums hemsida: htps:// htps:// htp://samer.se/1103 En mer fördjupande diskussion om Sametnget, dess funkton och uppbyggnad går at fnna i artkeln Självbestämmande genom myndighetsutövning? Sametngets dubbla roller, förfatad av statsvetarna Rebecca Lawrence och Ulf Mörkenstam. htp://journals.lub.lu.se/index.php/st/artcle/view/8411/7548 Elever: Innan lektonen behöver eleverna ha fåt en grundläggande genomgång av vad demokrat är och hur Sveriges politska system är uppbyggt.

2 Koppling tll centralt innehåll Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan Rätgheter och rätsskipning (SH) Rätgheter och rätsskipning (SH) Beslutsfatande och politska idéer (SH) Citerat ur centralt innehåll De natonella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rätgheter innebär. Demokratska fri- och rätgheter samt skyldigheter för medborgare i demokratska samhällen. Etska och demokratska dilemman som hänger samman med demokratska rätgheter och skyldigheter. Individers och gruppers möjligheter at påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratska processen kan påverka beslut. Kan kopplas konkret tll det aktuella ämnesområdet genom: Vad är Sametnget för någontng och varför har Sveriges samer et eget parlament? Vilken form av politskt infytande medför det at inneha rösträt i s Sametngsvalen och vilka kriterier fnns uppsata för at få rösta i sametngsval? Vilka etska och demokratska dilemman medför deta? Vilken typ av makt har Sametnget och på vilket sät ger SametngetSveriges samer möjlighet at påverka samhällsutvecklingen?

3 Koppling tll kunskapskrav Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Eleven kan redogöra för de natonella minoriteterna och deras särställning och rätgheter. Eleven har grundläggande kunskaper om demokratska värden och processer och visar det genom at föra enkla resonemang om demokratska rätgheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfatande. Eleven kan söka informaton om samhället och använder då olika källor på et i huvudsak fungerande sät ( ) Eleven kan redogöra för de natonella minoriteterna och deras särställning och rätgheter. Eleven har goda kunskaper om demokratska värden och processer och visar det genom at föra utvecklade resonemang om demokratska rätgheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfatande. Eleven kan söka informaton om samhället och använder då olika källor på et relatvt väl fungerande sät ( ) Eleven kan redogöra för de natonella minoriteterna och deras särställning och rätgheter. Eleven har mycket goda kunskaper om demokratska värden och processer och visar det genom at föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratska rätgheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfatande. Eleven kan söka informaton om samhället och använder då olika källor på et väl fungerande sät ( )

4 Förslag på undervisningsupplägg Start, hur börjar lektonen? Lektonen inleds med en kort introdukton avsametnget samt hur Sametnget kan placeras in i det svenska politska systemet. En viktg del i introduktonen är at lyfa fram FN:s Deklaraton om urfolks rätgheter (2007). Deklaratonen behandlar bland annat urfolks rät tll självbestämmande och har undertecknats av de festa av FN:s medlemsländer (även Sverige). Lyf också fram at Sametnget både är en statlig myndighet och et folkvalt organ (deta kommer ni at återkomma tll senare under lektonen). Den elevaktva delen som därefer följer syfar tll följande: At eleverna ska få kunskaper om Sametnget, varför det fnns, vilka som får rösta samt vilket reellt infytande Sametnget har at påverka livssituatonen för samerna i Sverige.

5 Elev- och läraraktviteter Läraren kan välja at, som et första steg, ge eleverna i uppgif at fnna och sammanställa informaton från myndighetssidor omsametnget och val tll Sametnget. Läraren kan också välja at istället ge denna informaton tll eleverna och fokusera helt på de diskussionsfrågor som fnns formulerade i del 2. Del 1: Söka och sammanställa informaton (enskilt eller i grupp) Varför skapades Sametnget? Vilka typer av frågor arbetar Sametnget med? Hur många hade rösträt i senaste sametngsvalet? I vilka 3 län bodde de fest människor med rösträt i det senaste sametngsvalet? Vilka kriterier fnns för at få rösta i val tll Sametnget? Del 2: Diskussionsfrågor (i grupp) Vem är det som beslutar om vilken typ av frågor Sametnget får arbeta med? Varför är det så? Vad är det som avgör vilka som får rösta i val tll Sametnget? Vilka demokratska utmaningar kan du se med rösträtskriterierna utormning?

6 Avslut Genomgång i helklass av gruppernas svar på frågorna i del 2. Avsluta lektonen med at i helklass diskutera följande frågor: Hur skiljer sig Sametngets makt från den makt Sveriges riksdag har? Uppfyller Sametngets utormning FN:s uppmaning om at urfolk ska ha ökade möjligheter tll självbestämmande? Material Informaton om Sametnget, dess tllkomst och uppdrag fnns på Sametngets hemsida (sametnget.se) under rubrikerna Vad är Sametnget(htps:// grund); Varför fnns sametnget(htps:// 2); Organisaton (htps:// Informaton fnns också på samiskt informatonscentrums hemsida (samer.se) under rubriken Sametnget i Sverige(htp://samer.se/1103) En broschyr om Sametnget fnns på Sametngets hemsida (htps:// Informaton om sametngsvalet 2017 fnns på valmyndighetens hemsida (val.se) under rubriken Val och folkomröstningar htp:// tml

7 Uppföljning och dokumentaton Hur kan innehållet/upplägget för lektonen förbätras? Finns det möjlighet tll återkoppling? Länk tll kursplaner: htps:// Ansvarig för denna lektonsplanering:anders Haglund, doktorand i historia, Umeå Universitet.