Historia Källkritik 7-9
|
|
- Ida Blomqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Underlag för lektonsplanering - Källkritk Ämne/arbetsområde Historia/Källkritk Årskurs 7-9 Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet i historia. Eleverna får öva sig i källkritk och lär sig samtdigt om samiska livsvillkor under tdigt 1900-tal. De skall ta hjälp av källkritska principer för at lösa uppgifen. Uppgifen görs förslagsvis i grupp och lektonen avslutas med en kort diskussion i helklass. Lektonen kan också följa på en lekton där eleverna ser flmen Sameblod (Lektonsplanering Sameblod fnns tllgängligt på htp://samer.se/skola) Vid det första tllfället ser då eleverna flmen Sameblod, vid det andra tllfället får de i uppgif at besvara et antal frågor med hjälp av olika källmaterial. Förslag på upplägg där denna lekton följer på Lektonsplanering Sameblod återfnns inom klammer tecken [ ]. Förberedelser/förkunskaper: Lärare: Förbered lektonen genom at gå igenom källmaterialet i relaton tll de källkritska principerna. Det förutsäts at läraren har grundläggande kunskaper i samisk historia och är bekant med nomadskolväsendet, statens lapp skall vara lapp politk, samt rasbiologi. Lätllgänglig översikt av samisk historia och samhälle fnns på samiskt informatonscentrums hemsida: Elever:Det är bra om eleverna tdigare har bekantat sig med de källkritska begreppen närhet, oberoende och tendens. Annars fnns en risk at presentatonen av de källkritska begreppen tar för mycket utrymme på bekostnad av den källkritska övningen. Koppling tll centralt innehåll Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan Demokratsering, eferkrigstd och globalisering, cirka 1900 tll nutd Citerat ur centralt innehåll Historiska perspektv på urfolket samernas och de övriga natonella minoriteternas situaton i Sverige. Kan kopplas konkret tll det aktuella ämnesområdet genom: Källmaterialet som eleverna skall arbeta med speglar levnadsvillkoren för samer under svenskt 1930-tal. Källmaterialet skildrar nomadskolan och statens intresse av at åtskilja människor utfrån ras. Dessa delar är centrala i den nutda förståelsen av den historiska situatonen för samerna i Sverige.
2 Demokratsering, eferkrigstd och globalisering, cirka 1900 tll nutd Hur historia används och historiska begrepp Hur historiska källor och berätelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Vad begreppen kontnuitet och förändring, förklaring, källkritk och identtet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Källmaterialet som eleverna skall arbeta med speglar levnadsvillkoren för människor under svenskt 1930-tal. Förändringar som sket sedan dess kan eleverna själv diskutera sig fram tll. Hela lektonen ägnas åt källkritk. Källmaterialet som eleverna skall arbeta med speglar levnadsvillkoren för människor under svenskt 1930-tal. Ställt i relaton tll dagens levnadsvillkor så kan vi se både kontnuitet och förändring, samt diskutera hur deta skiljer sig åt för olika grupper i samhället. Koppling tll kunskapskrav Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Eleven har grundläggande kunskaper om källkritk. Eleven visar det genom at föra enkla och tll viss del underbyggdakällkritskareson emang. Eleven har goda kunskaper om källkritk. Eleven visar det genom at föra utvecklade och relatvt väl underbyggda källkritskaresonemang. Eleven har mycket goda kunskaper om källkritk. Eleven visar det genom at föra välutvecklade och väl underbyggda källkritskaresonemang.
3 Förslag på undervisningsupplägg Start, hur börjar lektonen? Eleverna delas in i grupper och varje grupp får en mapp med källmaterial. Elevgrupperna får tll uppgif at diskutera sig fram tll vilken källa/vilka källor de tycker passar bäst för at besvara et antal frågeställningar. De skall använda sig av de källkritska principerna närhet, beroende och tendens. Dessa principer kan förslagsvis skrivas upp på tavlan eller presenteras på skärm/duk. Källkritska principer (förslag på text): Hur samtda och nära är källan? - Närhet Ju närmare i td och rum källan är tll händelsen den beskriver desto bätre. En källa som skapades dagen efer en händelse, av en person som var på plats och bevitnade det som skedde, är mer trovärdig än en källa som skapades långt senare av en person som inte var närvarande. Är källan oberoende? - Beroende Är källan oberoende så är det en förstahandskälla. Bygger källan på andra källor/uppgifer/berätelser eller informaton så är det en sekundärkälla. En oberoende källa är mer trovärdig än den källa som bygger på andra uppgifer. Et ögonvitne är en oberoende källa Et rykte är en sekundärkälla. I vilket syfe tllkom källan? - Tendens Det kan vara så at den som skapat källan har haf anledning at medvetet vinkla den, utelämna viktga delar eller förstärka andra ofa för at föra fram en viss åsikt eller bild av verkligheten. En reklamflm vill tllexempel få ttaren at köpa en viss produkt och en informatonsbroschyr från et politskt part vill övertala läsaren om at just det partet är det bästa.
4 Elev- och läraraktviteter Frågor kopplade tll källmaterialet: Frågorna kan antngen presenteras en och en i turordning (så at omfatningen anpassas efer tdsrymden) eller så presenteras de alla samtdigt. - Vilken/vilka lärare jobbade på Nomadskolan i Skarvsjö 1938? Vad hete dom och var kom dom ifrån? - Finns det andra lärare eller personal som jobbade på nomadskolan i Skarvsjö under 1930-talet? Vad hete dom och var kom dom ifrån? - Vad gjorde eleverna från Skarvsjö på Svenska faggans dag 1938? - Hur var det at gå i Nomadskola på 1930-talet? - Vad levde samiska familjer av på 1930-talet? Lärarhandledning: Var uppmärksam på människorna på fotograferna, är det samma personer som skildras? Var uppmärksam på närhetskriteriet! Speciellt vad gäller nyhetsartkeln på nätet. [Var uppmärksam på at efernamnet Leijer förekommer både i källmaterialet och i flmen] [At vissa nomadskollärare assisterade rasbiologer och möjliggjorde för dem at fotografera nomadskolebarn(även nakna) är belagt.] Extrauppgif: Elever som behöver extra utmaning ges en fotokopia av källmaterialet Församlingsbok från Tärna församling sida 1 och 2. Deta är Forts. nästa sida >
5 handskrifer och det blir en utmaning för eleverna at tyda och tolka dem. Till deta material går det at koppla följande frågeställningar: [Filmens Elle-Marja kom från Umbynslappby (Nu kallas samebyn efer det samiska namnet Ubmejetjeälddie).] Hur försörjde sig samiska familjer i Umbyn under 1930-talet? [Elle-Marja och hennes familj tllhörde tllsammans med alla andra från Umbyn, Tärna församling i de Västerbotniska fällen.] Hur försörjde sig samiska familjer i andra delar av Tärna församling under 1930-talet? Avslut Det var bara barn från de så kallade lappbyarna som gick i nomadskola varför var det så? Som avslutning på lektonen går läraren igenom vad de olika grupperna svarat på frågorna, vilka källor de valt och varför. Förslag på avslutande diskussionsfrågor och följdfrågor i helklass: I församlingsböckerna användes det nedsätande ordet lapp för samer. Varför tror ni at prästen noterade samisk etnicitet och varför skrev prästen inte samer i stället för lapp? Varför noterade inte prästen svensk etnicitet i församlingsböckerna? Tror ni at det hade någon betydelse för eleverna vid nomadskolan om lärarna var samer eller inte? Spelade det någon roll för eleverna om lärarna kunde samiska eller inte? Forts. nästa sida >
6 Hur tror ni at det var at gå nomadskola i Skarvsjö på talet? Tror ni at alla elever tyckte lika om sin skolgång? [I flmen fck vi möta Elle-Marjas syster, vad tror ni hon tyckte om sin skolgång?] Hur tror ni at samiska familjer levde och bodde under denna td? Vad får ni för bild av de olika källmaterialen? (Här bör läraren vara uppmärksam på at många samiska familjer visserligen levde av renskötsel under talet men at väldigt många levde som jordbrukare, arbetare, lärare, barnmorskor osv, precis som andra i Sverige gjorde vid denna td.) [Jämför den bild av nomadskolan som framkommer i flmen Sameblod med den ni får i källmaterialen - Finns det skillnader?] Tanken är at eleverna skall få med sig at trovärdigheten hos et källmaterial (hur bra en källa är) beror på vilken fråga vi ställer tll den.
7 Material - Stencilen Källmaterial - Källmaterial Foto 1 anpassad för utskrif i svartvit A4 format Foto 2 anpassad för utskrif i svartvit A4 format Församlingsbok - Avskrif (innehåller valda delar ur församlingsboken för Stensele 1930) samt Församlingsbok Fotokopia. En fotokopia av församlingsboken för Stensele anpassad för utskrif i färg OBS: Bör skrivas ut i A3 format för at texten skall bli lätläst. Nyhetsartkel på nätet [Filmen Sameblod] - Extrauppgif Församlingsbok från Tärna församling sida 1 samt Församlingsbok från Tärna församling sida 2 Uppföljning och dokumentaton Hur kan innehållet/upplägget för lektonen förbätras? Finns det möjlighet tll återkoppling? Länk tll kursplaner: htps:// Ansvarig för denna lektonsplanering: Isabelle Brännlund, fl.dr i historia.
Historia film som historisk källa 7-9
Underlag för lektonsplanering - Sameblod Ämne/arbetsområde Historia/flm Årskurs 7-9 Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet i historia.
Läs merSamhällsorientering Grundsärskolan 7-9
Lektonsplanering grundsärskola 7-9 tema: Samer (SO) Ämne/arbetsområde Samhällsorienterande ämnen/samer Årskurs Grundsärskolan 7-9 Lärarinstrukton:Lektonsplaneringen är anpassat för elever i grundsärskolan
Läs merSamhällskunskap Sametinget 7-9
Underlag för lektonsplanering Det svenska Sametnget Ämne/arbetsområde Samhällskunskap Årskurs 7-9 Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet
Läs merSvenska och historia (SO) Samer 1-3
Underlag för lektonsplanering - Berätelseskrivning tll bild (samer) åk 1-3 Ämne/arbetsområde Svenska och historia (SO) -samer Årskurs 1-3 Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat för årskurs 1-3
Läs merMusik, svenska, bild, historia jojk/same 1-3
Underlag för lektonsplanering - At vara same åk 1-3 Ämne/arbetsområde Musik, svenska, bild och historia -jojk/same Årskurs 1-3 Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat för årskurs 1-3 och kan kopplas
Läs merHistoria (SO) svenska och bild Samer 1-3
Underlag för lektonsplanering - Bildcollage med faktatext om samer åk 1-3 Ämne/arbetsområde Historia (SO) svenska och bild -samer Årskurs 1-3 Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat för årskurs
Läs merHistoria (SO), musik och svenska. Sápmi och samer 1-3
Underlag för lektonsplanering - Sápmi, samerna och den samiska faggan åk 1-3 Ämne/arbetsområde Historia (SO), musik och svenska. Sápmi och samer Årskurs 1-3 Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat
Läs merSamhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
Läs merReligions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6
Ämne / arbetsområde Religionskunskap, samhällskunskap / Vem är same? Årskurs 4-6 Lärarinstruktion: Detta lektionsupplägg är anpassat för årskurs 4-6 och kan kopplas till det centrala innehållet i religionskunskap
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merLärarhandledning: Jag, van Gogh. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Jag, van Gogh Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 11316 Ämne: Bild Målgrupp: Grundskola 4-6, grundskola 7-9 Speltid: 40 min Produktionsår: 2009 INNEHÅLL: Centralt innehåll Det
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs mer!!!!!!!!!! Franska revolutionen!
Franska revolutionen Centralt innehåll HISTORIA Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merPlanering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merCentralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.
ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merLärarhandledning: Romernas Historia. Författad av Jonathan Troff
Lärarhandledning: Romernas Historia Författad av Jonathan Troff Artikelnummer: T42415 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 30
Läs merLärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T43116 Ämnen: Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 14 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Övergripande
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merSärskild prövning Historia B
Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår
Läs merLärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs mer3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte
BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merSverige under Gustav Vasa
Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs merUppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merSAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
Läs merTECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår
Läs merKLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7
KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,
Läs merGDPR. Den nya dataskyddsförordningen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren
Lärarhandledning: GDPR Den nya dataskyddsförordningen Författad av Marit Lundgren Artikelnummer: KU40818 Ämnen: Samhällskunskap/Teknik Målgrupp: Grundskola åk 4-9 Speltid: 8 min Produktionsår: 2018 B&P
Läs merLärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42916 Ämnen: Biologi, Naturkunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15 min
Läs merCentralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.
BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merModersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap,
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken uppmärksammas vi på hur vi kan få bättre koll på nätet. Vi får lära oss var allt kommer ifrån och vad vi ha rätt att göra. Vi får även lära oss att man
Läs merBedömningsstöd. Historia 7-9. Bedömningsanvisningar
Bedömningsstöd Historia 7-9 Bedömningsanvisningar BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Bedömningsanvisningar Innehåll 1. Stöd för bedömning sid. 2 2. Bedömningsanvisningar Innehåll sid. 2 3. Aktuell del
Läs merCentralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.
BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska
Läs merÄr det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?
Källkritik Perspektiv - vem/vilka Vilka parter/personer är inblandade i ämnet/frågan? Dessa kan ha olika åsikt om innehållet. Vem/vilka är författaren? ex Är det en myndighet? Är det en organisation? Är
Läs merVåldsbejakande extremism. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning
Våldsbejakande extremism Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Studiehandledning Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merMa7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära
Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära Efter påsklovet börjar det femte arbetsområdet som handlar om statistik och sannolikhetslära. Det kommer också att bli tid för att arbeta vidare med målen för begrepp
Läs merKänslo- och behovskort. Lekar och övningar till känslo och behovskort. På egen hand. Sätt ord på dina behov. Förbered dig för en utmaning
Känslo- och behovskort På www.friareliv.se kan du köpa två vackra kortlekar med ord för känslor och en med ord för behov. De kan användas för au underläua samtal, vid beslutsprocesser, medling och för
Läs merVarför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016
LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merLerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28
Vasatiden och Stormaktstiden vt 14 1 av 7 Mål för arbetsområdet Förra året arbetade vi med medeltiden och nu skall vi prata och lära oss om vasatiden och stormaktstiden. Vi kommer att börja med Vasatiden
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merLärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Alperna Europas höjdpunkt Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 44116 Ämnen: Geografi, biologi Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 22 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Centralt innehåll
Läs merGranska konspirationer. Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Granska konspirationer
Lektionen handlar om att använda en källkritisk metod för att granska en konspirationsteori. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Vad innebär det att vara kritisk? 2. Kritik, källkritik
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merLärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Läs merKursplanen i ämnet historia
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet historia Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merBETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs merMalung Sälens gymnasieskola. Plan för att - främja likabehandling - förebygga diskriminering - förbygga kränkande behandling
Malung Sälens gymnasieskola Plan för att - främja likabehandling - förebygga diskriminering - förbygga kränkande behandling Läsåret 2013/2014 1 Innehåll Vision.s. 3 Mål.s. 3 Styrdokument och definitioner..s.
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merGranska skolans webbplats. Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Granska skolans webbplats
Lektionen ger grundläggande kunskap om de olika delarna i traditionell källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Gör en kritisk läsning 2. En introduktion till den källkritiska
Läs merArbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)
Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska
Läs merÅterberättande text med cirkelmodellen
Återberättande text med cirkelmodellen Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Historia åk 8 vt-13 Beskriv arbetsområdet för eleven här. Ingressen kan rama in arbetsområdet och/eller väcka elevens nyfikenhet. Revolutionernas tid Fram till sportlovet, och eventuellt lite längre, kommer
Läs merTeckenspråk för döva och hörselskadade
Teckenspråk för döva och hörselskadade Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår
Läs merBetyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merAnna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan
Anna Karlefjärd 2019 Bedömning & betygssättning i särskolan FRIUTRYMME Friutrymme LÄRARE SOM FRONTLINJEBYRÅKRAT Friutrymme och styrdokument När en gympalärare berättar för mig att han förra vintern tog
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs Y
kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merGranska skolans webbplats
Granska skolans webbplats Lektionen ger eleverna en grundläggande förståelse för vad traditionell källkritik är och modellen prövas genom att granska skolans webbplats. Till läraren 1. Gör en kritisk läsning
Läs merLärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merHur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?
Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merKällkritik av bilder. Sida 1 av 12. En digital lektion från
En introduktion kring hur du kan arbeta med källkritik med dina elever. Greger Ravik är mellanstadie- och förstelärare i Sollentuna. Till läraren 1. Välj bild till rubrik 2. Vilken bild ska du använda?
Läs merLärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42716 / T42816 Ämnen: Historia Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 15
Läs mer