Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?
|
|
|
- Sten Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs? - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda () - använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt () - använda källor på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt () - använda resonemang som är [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda () - beskriva samband som är [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] () - föra resonemang som är [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] () - ha kunskaper som är [mycket goda/goda/grundläggande] (7)
2 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Beda, åk använda argument ha kunskaper använda begrepp föra resonemang använda källor beskriva samband använda underbyggda resonemang
3 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Bertil, åk använda argument ha kunskaper använda begrepp föra resonemang använda källor beskriva samband använda underbyggda resonemang
4 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Berit, åk använda argument ha kunskaper använda begrepp föra resonemang använda källor beskriva samband använda underbyggda resonemang
5 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Bengt, åk använda argument ha kunskaper använda begrepp föra resonemang använda källor beskriva samband använda underbyggda resonemang
6 Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 9 Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 9? - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda () - använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt () - använda källor på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt () - använda modeller på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt () - använda resonemang som är [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda () - beskriva samband som är [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] () - föra resonemang som är [välutvecklade och nyanserade/relativt väl utvecklade/enkla] eller [välutvecklade/utvecklade/enkla] (7) - ha kunskaper som är [mycket goda/goda/grundläggande] (8) - växla mellan olika perspektiv i [stor/förhållandevis stor/viss] utsträckning (9)
7 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Sabina, åk 9 använda argument växla mellan olika perspektiv använda begrepp ha kunskaper använda källor föra resonemang använda modeller beskriva samband använda underbyggda resonemang
8 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Sven, åk 9 använda argument växla mellan olika perspektiv använda begrepp ha kunskaper använda källor föra resonemang använda modeller beskriva samband använda underbyggda resonemang
9 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Sara, åk 9 använda argument växla mellan olika perspektiv använda begrepp ha kunskaper använda källor föra resonemang använda modeller beskriva samband använda underbyggda resonemang
10 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Sebastian, åk 9 använda argument växla mellan olika perspektiv använda begrepp ha kunskaper använda källor föra resonemang använda modeller beskriva samband använda underbyggda resonemang
11 Samhällskunskap åk o 9 (syntes av kunskapskraven) Likheter/skillnader i vad värdeorden värdeorden refererar till Lika i årskurs och 9 - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda - använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt - använda källor på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt - använda resonemang som är [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda - beskriva samband som är [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] - ha kunskaper som är [mycket goda/goda/grundläggande] Endast i årskurs - föra resonemang som är [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] - föra resonemang som är [välutvecklade och nyanserade/relativt väl utvecklade/enkla] eller [välutvecklade/utvecklade/enkla] Endast i årskurs 9 - använda modeller på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt - växla mellan olika perspektiv i [stor/förhållandevis stor/viss] utsträckning
12 Analys av kraven för betyg i samhällskunskap åk. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala strukturer i samhället fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur mediala strukturer i samhället fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga strukturer i samhället fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis kom-plexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur politiska strukturer i samhället fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer. 7. I beskrivningarna av sociala strukturer i samhället kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt. 8. I beskrivningarna av mediala strukturer i samhället kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt. 9. I beskrivningarna av rättsliga strukturer i samhället kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. I beskrivningarna av ekonomiska strukturer i samhället kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. I beskrivningarna av politiska strukturer i samhället kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. Eleven kan utifrån något givet exempel föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om hur individer kan påverka beslut på olika nivåer.. Eleven kan utifrån något givet exempel föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om hur grupper kan påverka beslut på olika nivåer.. Eleven kan utifrån något givet exempel föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.. Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband.. Eleven beskriver sambanden med [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang. 7. Eleven värderar olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang. 8. Eleven värderar olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda argument. 9. Eleven uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang.. Eleven uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda argument.. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna (betygsnivåer saknas).. Eleven redogör för innebörden av barnets rättigheter (betygsnivåer saknas).. Eleven ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen (betygsnivåer saknas).. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om vad demokrati är.. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om hur demokratiska beslutsprocesser fungerar.. Eleven visar sina kunskaper om vad demokrati är genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade /enkla] resonemang om hur demo-kratiska värden kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. 7. Eleven visar sina kunskaper om vad demokrati är genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade /enkla] resonemang om hur demo-kratiska principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. 8. Eleven visar sina kunskaper om hur demokratiska beslutsprocesser fungerar genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade /enkla] resonemang om hur demokratiska värden kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. 9. Eleven visar sina kunskaper om hur demokratiska beslutsprocesser fungerar genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade /enkla] resonemang om hur demokratiska principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang.. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. Eleven för [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang om informationens användbarhet.. Eleven för [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang om källornas användbarhet.
13 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Margareta, åk
14 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Morgan, åk
15 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Melissa, åk
16 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk Magnus, åk
17 Analys av kraven för betyg i samhällskunskap åk 9. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur mediala strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur mediala strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer. 7. Eleven visar det genom att undersöka hur rättsliga strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika samhällsstrukturer. 8. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer. 9. Eleven visar det genom att undersöka hur ekonomiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband inom olika samhällsstrukturer.. Eleven visar det genom att undersöka hur politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika samhällsstrukturer.. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. I beskrivningarna kan eleven använda modeller på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. Eleven kan föra [välutvecklade och nyanserade/relativt väl utvecklade/enkla] resonemang om hur individer påverkar och påverkas av varandra.. Eleven beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen livssituation (när det gäller hur individer påverkar och påverkas av varandra).. Eleven beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka andras livssituation (när det gäller hur individer påverkar och påverkas av varandra). 7. Eleven kan föra [välutvecklade och nyanserade/relativt väl utvecklade/enkla] resonemang om hur samhällen påverkar och påverkas varandra. 8. Eleven beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen livssituation(när det gäller hur samhällen påverkar och påverkas av varandra). 9. Eleven beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka andras livssituation(när det gäller hur samhällen påverkar och påverkas av varandra).. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då [komplexa/förhållandevis komplexa/enkla] samband.. Eleven beskriver dessa samband med [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang.. Eleven värderar olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang.. Eleven värderar ståndpunkterna med [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda argument.. Eleven kan vid värderingen av olika ståndpunkter [i stor/förhållandevis stor/viss] utsträckning växla mellan olika perspektiv.. Eleven uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med [välutvecklade/utvecklade/enkla] resonemang.. Eleven uttrycker ståndpunkterna med [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda argument. 7. Eleven kan vid uttryckandet av olika ståndpunkter [i stor/förhållandevis stor/viss] utsträckning växla mellan olika perspektiv. 8. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd (betygsnivåer saknas). 9. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas betydelse (betygsnivåer saknas).. Eleven ger exempel på hur de mänskliga rättigheterna kränks i olika delar av världen (betygsnivåer saknas).. Eleven ger exempel på hur de mänskliga rättigheterna främjas i olika delar av världen (betygsnivåer saknas).. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning (betygsnivåer saknas).. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras rättigheter (betygsnivåer saknas).. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om demokratiska värden.. Eleven visar kunskaper om demokratiska värden genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om demokratiska rättigheter.. Eleven visar kunskaper om demokratiska värden genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om demokratiska skyldigheter. 7. Eleven visar kunskaper om demokratiska värden genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om fördelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. 8. Eleven visar kunskaper om demokratiska värden genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. 9. Eleven har [mycket goda/goda/grundläggande] kunskaper om demokratiska processer.. Eleven visar kunskaper om demokratiska processer genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om demokratiska rättigheter.. Eleven visar kunskaper om demokratiska processer genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om demokratiska skyldigheter.. Eleven visar kunskaper om demokratiska processer genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om fördelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.. Eleven visar kunskaper om demokratiska processer genom att föra [välutvecklade och nyanserade/utvecklade/enkla] resonemang om nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett [väl/relativt väl/i huvudsak] fungerande sätt.. Eleven för [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang om informationens trovärdighet.. Eleven för [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang om källornas trovärdighet. 7. Eleven för [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang om informationens relevans. 8. Eleven för [välutvecklade och väl/utvecklade och relativt väl/enkla och till viss del] underbyggda resonemang om källornas relevans.
18 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Annbritt, åk
19 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Adam, åk
20 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 Amanda, åk
21 Kunskapens komplexitet enligt kursplanen åk 9 August, åk
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter
Individer och gemenskaper
Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper
samhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Arbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Gunnar Hyltegren Vad är eftersträvansvärt/möjligt?
Vad är eftersträvansvärt/möjligt? Tänk på: Att det läraren som beslutar om betyget Att betyget inte går att överklaga Att betyget inte är en förhandlingsfråga Att man inte ringer upp en domare i tingsrätten
Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk
Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning
Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella
SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Arbetsområde: Häng dom jävlarna!
Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning
Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,
De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9
Diktatorn De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9 Syfte Eleverna funderar på och formulerar i bild och text vilka mänskliga
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur
SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt
Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt Samhällskunskap åk 9 Skolval, Politiska ideologier och samhällsekonomi
Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4
Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Övergripande planering Reviderad:
Övergripande planering Reviderad: 2019-08-21 Ämne: So Årskurs:6 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Frank Sundberg Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011
Demokrati Styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7 9 / / Rättigheter
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
LPP World's Children's Prize.
LPP World's Children's Prize. Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi om World's Children's Prize.? Eleverna
Demokratin i Sverige och valet 2018
Demokratin i Sverige och valet 2018 Ett lektionsmaterial av Göran Svanelid Komplement till Upptäck Samhälle kapitel 5 Politik sid 64 83 Upptäck Samhälle Lärarwebb (47-12810-5) 2018 Göran Svanelid och Liber
Övergripande planering
Övergripande planering Reviderad: Ämne: So Årskurs:9 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Frank Sundberg Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga 4. Digital
Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Kursplanen i ämnet samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet samhällskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Matris - Identitet & livsstil
Matris - Identitet & livsstil Historia Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och slinjer (samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och
SPEAK TRUTH TO POWER MOD UTAN GRÄNSER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11
MOD UTAN GRÄNSER SPEAK TRUTH TO POWER MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE SOM FÖRÄNDRAR VÅR VÄRLD LÄROPLAN KOPPLINGEN TILL GY11 OCH LGR11 84 Mod utan gränser KOPPLINGEN TILL GY 11 OCH LGR 11 Många lärare upplever
Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar
Vem är du att bestämma över mig
Vem är du att bestämma över mig Det som hände var en så stor förändring och allt gick så fort att man brukar kalla det revolution. Syfte Ni ska få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur
Förslag den 25 september Samhällskunskap
Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
_ kraven i matematik åk k 6
Förmågor och värdeord v _ kraven i matematik åk k Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs?. att lösa problem på ett [välfungerande/relativt väl fungerande/i huvudsak fungerande] sätt.
Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?
Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Skol paket Gör demokrati i skolan! 1
Skolpaket Gör dem okrati i s k olan! 1 Innehåll 1. Användarguide till skolpaketet 3 2. Referensmaterial 5 3. Utbildningsfilmerna 6 4. Övningskompendium 7 Övning 1 Mitt Malmö 8 Övning 2 Vart går pengarna?
Skol paket Gör demokrati i skolan! 1
Skolpaket Gör dem okrati i s k olan! 1 Innehåll 1. Användarguide till skolpaketet 3 2. Referensmaterial 5 3. Utbildningsfilmerna 6 4. Övningskompendium 7 Övning 1 Mitt Malmö 8 Övning 2 Vart går pengarna?
LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?
LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com The big 5 (Som ska utvecklas och bedömas) Analysförmåga Kommunikativförmåga Förmåga
Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren
Lärarhandledning: Korruption Ett gift i samhällskroppen Författad av Marit Lundgren Artikelnummer: KU49518 Ämnen: Samhällskunskap/Historia/Värdegrund Målgrupp: Grundskola åk 6-9 Speltid: 11 min Produktionsår:
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?
"Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:
Samhällskunskap LAG & RÄTT Namn: Grupp: Innehållsförteckning Planering 2 Arbetsuppgifter 5 Begreppsförklaring 14 Från brott till rättegång 16 Påföljder 17 Domstol 18 Grundlagarna 19 Planering v. 14 17
Kursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Syfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:
Planering Samhällskunskap Information och kommunikation HT:2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i samhällskunskap HT 2015 1 Veckomål vecka 34 Man ska under veckan börjat läsa sidan 48-57 Svarat på frågor
Kursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T43116 Ämnen: Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 14 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Övergripande
Lag och Rätt 7D och C
Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning
LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016
LPP om migration Varför läser vi om migration Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden
Centralt innehåll. Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
Remissversion av kursplan i samhällskunskap i grundskolan Samhällskunskap Syfte Människor har alltid varit beroende av att samarbeta för att skapa och utveckla samhällen. I olika delar av världen står
Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42616 Ämnen: Samhällskunskap, Bild Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 12 min Produktionsår:
LPP i Engelska ht. 2016
LPP i Engelska ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi engelska, samhällskunskap? Eleverna
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i
Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna
Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Ny läroplan 2011. Föräldrainformation
Ny läroplan 2011 Föräldrainformation Anna Karlefjärd 2013 Skolans uppdrag Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
!!!!!!!!!! Franska revolutionen!
Franska revolutionen Centralt innehåll HISTORIA Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan
Momentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
Machofabriken i åk 7-9: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i åk 7-9: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på hur
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
GDPR. Den nya dataskyddsförordningen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren
Lärarhandledning: GDPR Den nya dataskyddsförordningen Författad av Marit Lundgren Artikelnummer: KU40818 Ämnen: Samhällskunskap/Teknik Målgrupp: Grundskola åk 4-9 Speltid: 8 min Produktionsår: 2018 B&P
Lärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2
Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2 Den här lektionen handlar om anonymitet och hur det påverkar vårt agerande. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Samhällskunskap Sametinget 7-9
Underlag för lektonsplanering Det svenska Sametnget Ämne/arbetsområde Samhällskunskap Årskurs 7-9 Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman
Undervisning i lärande för hållbar utveckling Karin Bårman Beskriv med ett ord vad du tänker på när du hör hållbar utveckling Globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 Lärportalen https://larportalen.skolverket.se
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust
De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning
prövning samhällskunskap 1b Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Samhällskunskap 1b Kurskod: SAMSAM01b Gymnasiepoäng: 100 poäng Instruktioner och omfattning Prövningen består