Samhällskunskap LAG & RÄTT. Namn: Grupp:
|
|
- Ann-Sofie Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samhällskunskap LAG & RÄTT Namn: Grupp:
2 Innehållsförteckning Planering 2 Arbetsuppgifter 5 Begreppsförklaring 14 Från brott till rättegång 16 Påföljder 17 Domstol 18 Grundlagarna 19
3 Planering v Syfte Samhällskunskap - Årskurs 7-9 Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Centralt innehåll Samhällskunskap - Årskurs 7-9 Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Rättigheter och rättsskipning Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter. Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
4 Kunskapskrav Samhällskunskap - Årskurs 7-9 E-nivå C-nivå A-nivå Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om
5 skyldigheter, samt om föroch nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Genomförande samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Gemensamma genomgångar Dokumentärfilm Värderingsövningar där det gäller att ta personlig ställning Arbeta med arbetshäfte Förbereda och dramatisera ett rättegångsfall Examination Delta aktivt i värderingsövningarna och tar ställning Skriftligt test v. 17 Dramatiserar och medverkar aktivt i ett rättegångsfall v. 17 demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
6 Arbetsuppgifter s (v. 14) 1. Ge några exempel på oskrivna lagar som du följer. Försök att hitta andra exempel än de som står i texten. 2. Vad säger lagen om: a. Häleri b. Dyrbara saker som du hittar c. Att använda narkotika? 3. Var stiftas Sveriges lagar? 4. Varför behöver vi lagar i ett samhälle?
7 s (v. 14) 5. Vad betyder a) Gripande b) Förundersökning c) Åtal d) Signalement 6. Varför blev 18-åringen häktad? 7. Vi tänker oss att polisen gjorde ett misstag. Det fanns bara en cell ledig och 17-åringem och 18-åringen fick dela på den under natten. Vad tror du att de sa till varandra?
8 s (v. 14) 8. Vad gör följande personer under rättegången? a. Ordföranden b. Nämndemännen c. Åklagaren d. Målsägarbiträdet 9. Varför måste vittnet avlägga vittnesed? 10. Varför får inte vittnen sitta med och lyssna på rättegången? åringen bör slippa fängelsestraff, säger hans advokat. Håller du med advokaten? Tala om varför du svarar ja eller nej.
9 s (v. 15) 12. Vilket straff fick a. 18-åringen? b. 17-åringen? 13. Varför blev straffen olika? 14. Vad betyder det att överklaga en dom? 15. Vad är stödcentrum för unga brottsoffer? 16. Vad är övergrepp i rättssak? 17. Varför tycker en del journalister att vittnen inte ska få vara anonyma?
10 s (v. 15) 18. När blev det förbjudet att slå barn i Sverige? 19. Varför blev det förbjudet att röka på många arbetsplatser? 20. Under förbudstiden i USA kunde gangsterligorna få väldigt mycket makt. Vad berodde detta på? 21. Fildelningen minskade när den förbjöds. Tror du att att det beror på att lagen fick många att tycka att det var fel, eller på att fildelarna är rädda för att bli straffade?
11 s (v. 15) 22. Förklara orden kärande och svarande 23. Varför tycker folk ibland att det är bra med förlikning? 24. Varför ska vi kunna överklaga en dom? 25. Vad är skillnaden mellan allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdomstolar? s. 92 (v. 15) 26. Tabellen visar att en intagen på en öppen anstalt kostar ungefär 1600 kr per dygn. Vad kostar det då samhället per månad? 27. Vilken eller vilka av effekterna av ett brott tycker du är mest allvarliga för samhället? Varför?
12 28. De yttersta ringarna på teckningen på s. 93 är tomma. Fyll ut dem genom att skriva ner fler exempel på hur ett brott påverkar samhället. Skriv så många sätt som du kan komma på. s. 96 (v. 16) 29. Vad är det för skillnad mellan häkte och fängelse? 30. Vilka är skillnaderna mellan öppna och slutna anstalter? 31. Vad är frigång? s. 97 (v. 16) 32. Ge några exempel på vad som gör ett land till en rättsstat.
13 33. Motsatsen till rättsstat brukar kallas polisstat. Varför kallas den så tror du? 34. Förklara vad som krävs för att lagar ska skapa trygghet i ett samhälle.
14 s (v. 16) 35. Ge exempel på hur synen på straff har förändrats i Sverige. 36. Förklara varför många politiker i USA inte vågar kritisera dödsstraffet även om de själva är emot det. 37. Vad är förmildrade omständigheter?
15 Begreppsförklaring Lag Regler som gäller inom hela landet. Riksdagen stiftar lagar. Regel Regler som gäller inom ett visst område ex. regler för fotboll, regler på en skola. Norm En oskriven regel som säger hur man ska handla i olika situationer. Ex. tacka för maten. Riksdagen Stiftar Sveriges lagar bland annat. Olika typer av brott: Häleri Att gömma, köpa eller sälja stulna varor. Snatteri Att ta saker utan att betala t ex i en affär (upp till 1000 kr). Olovligt förfogande Att använda något utan tillåtelse. Stöld När man tar något utan att betala för ca 1000 kr eller mer. Inbrott När man bryter sig in i ett låst utrymme. Utpressning När man hota någon för att få pengar eller något annat. Rån Att ta något genom våld eller hot om våld. Övriga begrepp: Nödvärn När man skyddar sig mot ett angrepp. Vi får använda nödvärn men inte använda mer våld än nödvändigt. Straffmyndig Är den som fyllt 15 år. Är man yngre kan man inte dömas till böter eller fängelse. Åklagare Statens representant och den som bestämmer om man ska väcka åtal för brott eller inte. Förundersökning En undersökning som polis eller åklagare gör för att få reda på om ett brott har begåtts och vem eller vilka som kan misstänkas. Gripande Polisen kan gripa någon som anses ha gjort sig skyldig till brott. Den gripne får hållas hos polisen i tolv timmar. Sedan måste åklagaren bestämma om den gripne ska släppas eller anhållas. Vittne Är den som sett en händelse, exempelvis en trafikolycka eller ett brott. Brottsoffer Den som varit utsatt för ett brott. Husrannsakan Gör polisen för att leta efter bevis mot någon som de misstänker. Häktning Om åklagaren tror att det blir rättegång mot någon kan den personen häktas. Hur länge någon sitter häktad beror på hur allvarligt brottet är. Ibland kan den häktade få sitta ända tills rättegången börjar, kanske i flera månader. I rättssalen: Domstol Här avgörs tvister mellan två parter. Här avgörs om en åtalad begått ett brott och vilket straff denne ska få. Tingsrätt Är den domstol som dömer i första instans. Överklagas domen kan det gå till Hovrätten sen till Högsta domstolen. Åtal Innebär att den som åtalas ställs inför rätta och en domstol får avgöra om den åtalade är skyldig eller inte. Målsägare Kallas i domstolen den som blivit utsatt för ett brott. Nämndemän Kallas de personer som inte läst juridik och sitter med och dömer i olika domstolar. Nämndemän sitter t ex i tingsrätten och dömer tillsammans med ordföranden efter rättegången. Försvarare Eller försvarsadvokat är en jurist som ska hjälpa den som åtalas i en rättegång. Mened Är när den som inför domstol svurit att tala sanning ändå ljuger. Det är ett allvarligt brott som kan ge stränga straff.
16 Överklaga Innebär att klaga på något och begära att ett beslut prövas på nytt. Det kan gälla t ex en dom i en domstol. Påföljder/straff: Påföljd Straff Villkorlig dom Innebär att den som dömts slipper fängelse. Om den dömde gör sig skyldig till nya brott under den villkorliga tiden, förvandlas domen till fängelse. Samhällstjänst Ett alternativ till fängelse. Den som döms till samhällstjänst ska utan lön arbeta ett visst antal timmar hos t ex en kyrka eller en förening. Böter Innebär att man får som straff att betala en viss summa pengar. Fängelse Straff där man sitter inlåst. Frihetsberövande. Fotboja Straff som man avtjänar hemma. Elektronisk fotboja syns inte men ger signal om den dömde lämnar hemmet. Psykiatrisk vård Straff i form av vård som man kan få om man inte bedöms vara så sjuk så man inte visste vad man gjorde vid brottstillfället. Villkorlig frigivning När en person släpps från fängelset innan strafftiden gått ut. Begår personen nya brott innan strafftiden gått ut, blir det ev. dubbelt straff, för det nya och det gamla brottet, i fängelset.
17 Från brott till rättegång
18 Påföljder Påföljd: Dömd till fängelse vid grövre brott, upprepat brott Påföljd: Samhällstjänst istället för fängelse jobbar man utan lön Påföljd: Psykiatrisk vård om det visas att den dömde var sinnessjuk FRIKÄND RÄTTEGÅNG Påföljd: Elektronisk fotboja övervakare istället för fängelse Påföljd: Vård inom socialtjänsten vanligt för ungdomar Påföljd: Skyddstillsyn en övervakare under en prövotid Påföljd: Dömd till böter dagsböter är beroende på inkomst eller penningböter som är en fast summa Påföljd: Skadestånd Betala för det förstörda Påföljd: Villkorlig dom en varning
19 Domstol 18
20 Grundlagarna Alla Sveriges lagar utgår från de s k grundlagarna. Totalt finns det fyra grundlagar. Dessa fyra är de i särklass viktigaste lagarna och ingen övrig lagstiftning får vara i strid med det som står att läsa i grundlagarna. Kort sammanfattning över vad man mer eller mindre är tvungen att följa i Sverige: Lagar: Måste alla alltid följa. Om inte utgår någon form av påföljd/bestraffning. Exempel på detta är fängelse, samhällstjänst, böter etc. Alla lagar bygger på de fyra grundlagarna. Regler: Gäller i ett visst sammanhang och för en viss grupp. Påföljden är inte fullt lika dramatisk (i skolan kan du t ex bli avstängd från undervisningen, du kan få rött kort i fotboll o s v). Normer: Är tysta överenskommelser om hur vi bör uppträda i olika sammanhang. Du reser dig på bussen för att ge plats åt äldre etc. Påföljden är mindre dramatisk, men du riskerar bl a att framstå som ouppfostrad. Grundlagarna heter som de gör eftersom de alltså utgör grunden för alla andra lagar. (Även regler och normer är påverkade av grundlagarna.) Om Sverige är kroppen är grundlagarna själva ryggraden. För att förstå hur Sverige vuxit fram och fungerar måste man förstå innehållet i grundlagarna. De fyra grundlagarna: 1. Regeringsformen 2. Successionsordningen 3. Tryckfrihetsförordningen 4. Yttrandefrihetsgrundlagen Syftet med grundlagarna är att de ska skydda vår demokrati. Var och en av dessa grundlagar har ett eget innehåll. Innehållet kan man gissa sig till om man är duktig på krångliga ord. Annars kan man alltid titta på den här YouTube-filmen eller slå en kik på nästa sida Med fina ord Vad det egentligen betyder Regeringsformen Grundlag som innehåller principerna för statsskicket. Den absolut viktigaste lagen att känna till! Regeringsformen Regeringsformen är den viktigaste av Sveriges fyra förklarar hur Sverige ska styras/skötas/kontrolleras. Här berättas
21
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Läs merLag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik
Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande
Läs merLag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?
Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen
Läs merLag och Rätt. Brott och straff (digilär) De mänskliga rättigheterna, Barnens rättigheter och Diskrimineringsgrunderna i svensk lag
Lag och Rätt 7E I alla samhällen har det funnits lagar och regler om hur vi ska förhålla oss till varandra. De första skriva lagarna kom för minst 4000 år sedan hos Sumererna i dagens Irak. För att samhällen
Läs merLAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP
LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merRättigheter och Rättsskipning
Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.
Läs merLag och Rätt 7D och C
Lag och Rätt 7D och C HT 2016 Information om lärare Lärare E-post Kontrosadress och kontorstider Anders Lennmor Anders.lennmor@stockholm.se Lila arbetslaget, 08:00-16:00 Allmän information Beskrivning
Läs mer6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.
Lag & rätt När ett brott begås. 1. Brott. T.ex. inbrott, rån eller misshandel. 2. Gripande: Om poliserna misstänker att du har begått ett brott så får de gripa dig. De betyder att de får ha dig kvar på
Läs merSveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7
Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna
Läs merLag och rätt. Vecka 34-38
Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret
Läs merArbetsområde: Häng dom jävlarna!
Arbetsområde: Häng dom jävlarna! Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-8 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à en timme Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merSå här kan det gå till.
ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9
SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9 REFLEKTERA OCH VÄRDERA Hur du kan reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Hur du kan reflektera över mänskliga rättigheter
Läs merArbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)
Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?) Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Cirka 8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merArbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont
Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 5 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merArbetsområde: Min tid - min strid
Arbetsområde: Min tid - min strid Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 8-10 lektioner à 60 minuter cirka. Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk
Läs merIndivider och gemenskaper
Samhällskunskap åk 4-6 - Centralt innehåll Familjen och olika samlevnadsformer Sexualitet, könsroller och jämställdhet Social skyddsnätt Samerna och övriga minoriteter i Sverige Individer och gemenskaper
Läs merFortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet.
Fortsättning.. Forskning visar också att en uppväxt i fattiga bostadsområden, med hög arbetslöshet och låga inkomster ökar risken för kriminalitet. mm Detsamma gäller umgänge; om du umgås med kompisar
Läs merLag och rätt. Normer, regler och lagar.
Lag och rätt Normer, regler och lagar. Sverige en är rättsstat Rättssäkerhet: Innebär bl. a. att en människa inte kan dömas till något utan att ha genomgått en rättegång. Den anklagade är alltså oskyldig
Läs merArbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk
Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: 6-8 lektioner à cirka 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs merLag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.
Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv
Läs merVad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.
LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol
Läs merSamhällskunsk ap 4-6 grundbok
1 Samhällskunsk ap 4-6 grundbok Michael Engström Capensis förlag ab 2 Språkgranskning Elin Herrmann Värdefulla synpunkter på innehållet Oskar Anderzén, Jonas Cederquist, Maria Engstrand, Elin Herrmann
Läs merLag och rätt. Ett arbetsområde i samhällskunskap
Lag och rätt Ett arbetsområde i samhällskunskap Mål och syfte Varför finns det lagar? Varför straffar vi brottslingar? Varför begår människor brott? Hur påverkas förövaren, brottsoffret och samhället av
Läs meranalysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella
SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Läs merLAG OCH RÄTT. Brott och straff
LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merSamhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt
Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt Samhällskunskap åk 9 Skolval, Politiska ideologier och samhällsekonomi
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merArbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Läs merGenom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur
SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merAtt göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.
Läs merKriminalpolitik. Rättssäkerhet
3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,
Läs merEtik, normer & lagar. OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv!
Etik, normer & lagar OM allt från språkets betydelse till socialamedier, näthat och hur man lever ett gott liv! LPP Samhällskunskap: => Förklara vad som menas med kränkning och mobbning. => Ge exempel
Läs merVarför slog du mig, Peter?
Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit
Läs merSyntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?
Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs? - använda argument som är [väl/relativt väl/till viss del] underbyggda () - använda begrepp
Läs merDomstolarna och mäns våld mot kvinnor
Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna
Läs merPedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning
Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merLärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T43116 Ämnen: Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 14 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Övergripande
Läs merPROCESSRÄTT Daniel Nordström
PROCESSRÄTT Daniel Nordström AGENDA Juridiska begrepp Svenska domstolarna Rättegångsförfarande vid tvistemål Juridik hjälp Alternativa konfliktlösningsmetoder Skiljeförfarande Förhandlingsteknik vid tvistemål
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs merDroger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi
Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Berätta om drogens historia, innehåll, tillverkning. Hur påverkas och skadas kroppen av drogen? Hur kan man se att någon är påverkad Vad finns det
Läs merrättegången hur blir den?
rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se Information från Brottsoffermyndigheten 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2018 Illustrationer: Maria Wall. Produktion: Matador kommunikation. Tryck: Taberg
Läs merrättegången hur blir den?
Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen
Läs merPedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning
Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,
Läs merSluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna
Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har
Läs merFörslag den 25 september Samhällskunskap
Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2016:491 Utkom från trycket den 3 juni 2016 utfärdad den 26 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 förskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels att
Läs mer20 frågor om Kriminalvården
20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs merUtsatt för brott. andra upplagan. Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk
Utsatt för brott andra upplagan Anne-Lie Vainik illustrationer:tom Falk Utsatt för brott? (andra upplagan) är tänkt att på ett lättförståeligt sätt ge en sammanfattad bild av den straffrättsliga processen
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken Utfärdad den 5 juni 2019 Publicerad den 18 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 26 kap. 24 ska upphöra
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar
Läs merSluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna
Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som
Läs merAvdelningen för JURIDIK. Britta Forsberg C 430
Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Stöld BrB 8:1. 4 rekvisit: 1. Olovligt tagande utan lov ta annans sak. 2. Äganderättskränkning saken tillhör annan. Ej vilda djur. 3. Tillägnelseuppsåt
Läs merSamhällskunskap Civics
1 Ämnesprov, läsår 2012/2013 Ersättningsprov Samhällskunskap Civics Delprov A1 Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen.
Läs merSå här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång
Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum
Läs merAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri
Läs merAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merLärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42616 Ämnen: Samhällskunskap, Bild Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 12 min Produktionsår:
Läs merKursplanen i ämnet samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet samhällskunskap Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 december 2012 B 2224-11 KLAGANDE K Z Ombud och offentlig försvarare: Advokat L A MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merPROV FÖR AUKTORISATION SOM RÄTTSTOLK Realiaprov 2012-02-15
Den 15 februari 2012 1 (12) PROV FÖR AUKTORISATION SOM RÄTTSTOLK Realiaprov 2012-02-15 PROVNUMMER Realiafrågorna avser lagstiftning i Sverige och övriga svenska förhållanden. Ange korrekt antal exempel
Läs merUtsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott
Utsatt för brott? - En skrift för dig som är ung och behöver veta vad som händer om man är utsatt för ett brott Som förlaga till denna skrift har vi fritt använt oss av broschyren Utsatt för brott? som
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
Läs merPlanering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:
Planering Samhällskunskap Information och kommunikation HT:2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i samhällskunskap HT 2015 1 Veckomål vecka 34 Man ska under veckan börjat läsa sidan 48-57 Svarat på frågor
Läs merHur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk
Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk Bevisinsamling Måle n Döms för brott Tillräckliga skäl att åtala Sannolika skäl misstänkas Skälig misstanke
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2006:891 Utkom från trycket den 26 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken 2 dels
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT
Martin Borgeke ATT BEST AM MA PAFOLJD FOR BROTT Norstedts Juridik AB Innehall Forord 5 Innehall 7 Forkortningar 15 Introduktion 17 I Allman bakgrund och pafoljdsbestamningsprocessens struktur 23 1.1 Allmant
Läs merAtt få sin sak prövad i en opartisk domstol
Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna
Läs merDemokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011
Demokrati Styrdokument Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 7 9 / / Rättigheter
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merÅterfall i brott efter Sluten ungdomsvård
Återfall i brott efter Sluten ungdomsvård Tove Pettersson Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Barnkonventionen, artikel 37 (b) inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet.
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 september 2015 Ö 4583-15 KLAGANDE OR Ombud och offentlig försvarare: Advokat AS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merNorrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen. Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: Snabbare lagföring
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-06-05 Handläggare Sara Alvfeldt Telefon: 08-508 09 526 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2018-08-23 Snabbare
Läs merDepartement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen
SFS nr: 2002:329 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Lag (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2002-05-08 Ändring införd: t.o.m. SFS 2012:582 Allmänna
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:682) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården; SFS 2014:1162 Utkom från trycket den 7 oktober 2014 utfärdad den 11 september
Läs merSluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000
Allmän SiS-rapport 2000:3 Sluten ungdomsvård 1:a halvåret 2000 Av Anette Schierbeck och Margareta Wihlborg ISSN 1404-2584 Dnr 120-182-00 FÖRORD Statens institutionsstyrelse (SiS) har sedan den 1 januari
Läs merSocialtjänsten, sjukvården, kvinnojouren, polisen, kriminalvården och åklagarmyndigheten i Luleå och Bodens kommuner.
VÅLD MOT KVINNOR Många kvinnor orkar inte och vågar inte söka hjälp när de blir misshandlade. Men många vet inte heller vart de kan vända sig eller vilken hjälp som går att få. Det här är en vägledning
Läs merEkonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Läs merTill dig som har anmält ett brott
6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till
Läs merStudier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013
Studier rörande påföljdspraxis m.m. Lunds domarakademi 31 maj 2013 1 Enhetlig påföljdsbestämning Vilka skäl kan anföras för att påföljdsbestämningen bör vara enhetlig? Är påföljdsbestämningen i Sveriges
Läs merKort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet
Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa
Läs merLag. om ändring av strafflagen
Lag om ändring av strafflagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i strafflagen (39/1889) 2 a kap. 9 11, sådana de lyder, 2 a kap. 9 i lagarna 475/2008, 641/2009, 392/2011, 431/2014 och 381/2015 samt
Läs merFår man säga vad man vill på nätet?
Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merRemiss av Nya påföljder (SOU 2012:34)
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-09-27 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-10-25
Läs mer