Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte

Transkript

1 Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte

2 Projektet fortsätter Projektet fortskrider enligt planerna, aktiviteter och möten anpassas naturligt efter renskötseln och det innebär mer och mindre intensiva perioder. Januari har mestadels från projektledarhåll ägnats åt den första rapporteringen och lägesbeskrivningen till våra finansiärer, medan större delen av vår målgrupp vistats i renskogen. Glädjande nog har vi fått Tillväxtverkets godkännande på den rapportering som gjordes i januari för perioden Alla projektaktiviteter och tillhörande kostnader har godkänts! Styrgruppen och AU Styrgruppen och AU har träffats vid vardera ett tillfälle. Styrgruppen har godkänt budget och aktivitetsplan för Projektets arbetsgrupper I dagsläget är det mellan unika personer som aktivt deltar i de olika arbetsgrupperna i projektet. Några av dessa sitter med i flera arbetsgrupper och totalt har vi kunnat redovisa ett deltagarantal på projektaktiviteterna till drygt 200 personer under januari till mars. Efterfrågestyrd företagsutveckling Projektaktiviteter Det har redan genomförts ett antal konkreta aktiviteter inom projektet. Den efterfrågade seminarieserien i svetstekniker har genomförts under kvällstid i mars. Den blev enligt deltagarna väldigt lyckad, och av ansiktsuttrycken att döma verkar de ha haft väldigt trevligt också! 2

3 Rådgivning till nya företag Vad gäller när man anställer? Tillsammans med Strukturums kvinnoprojekt och Entreprenörcenter har Sájtte anordnat en kväll som handlade om vad som gäller för arbetsgivare. Projektets rådgivning handlar också om att synliggöra möjligheterna för samiska företag att få tillgång till utvecklingskapital hos olika finansiärer. Livsmedelsförädling Coaching och mentorskapsprogram inom livsmedel har startat. Här genomgår ett antal renskötsel- och slöjdföretagare en introduktion inom livsmedelsbranschen för att kunna ha ytterligare ett ben att stå på inom sitt företagande. Samtidigt får de etablerade förädlingsföretagen lättare att hitta kompetent personal att anlita vid arbetstoppar. Med andra ord ett vinn- vinn koncept. En modell för hur man ska arbeta under projekttiden har arbetats fram av projektgruppen. I det arbetet kommer bl.a. klassificeringens betydelse att belysas under ett kommande seminarium. Hälsa och friskvård Livsmedelsgänget introduceras i branschen. Anpassad företagshälsovård för samebyarna ett av förslagen från arbetsgruppen. Det har resulterat i ett förslag till serviceavtal som nu är ute på remiss hos samebyarnas styrelser. Syftet är att de enskilda företagen i samebyn kostnadsfritt kan ansluta sig till företagshälsovården genom föreslaget serviceavtal. På det sättet hoppas man kunna förebygga skador och arbeta på ett mer aktivt sätt med behovsanpassade utbildningar mm. För att inspirera till ett friskare liv och framför allt öka kunskaperna inom friskvård och hälsa kommer genom ett samarbete med SSR:s projekt Beaivi en grupp på 10 personer att få tillgång till personlig rådgivning inom kost och motion under 8 månader. Perioden inleds och avslutas med en stor hälsoundersökning för att kunna se hur deltagarna själva har kunnat påverka sin egen situation. Under perioden kommer även seminarier i ämnet att genomföras. På seminarierna kommer alla intresserade att kunna delta. 3

4 Nätverksträffar I januari genomfördes den andra nätverksträffen i projektets regi. Vi höll till hos Lena och Mia Viltok där de visade och berättade om sina företag och deras nya lokaler. Kvällen avslutades på Café Gasskas där Niklas Spik delade med sig av sina erfarenheter om sitt företag. Vet Ni om att Spik Entreprenad AB faktiskt har nästan 20 anställda under högsäsong! Coaching och mentorskap Lena Viltok berättar om sitt företag och systrarna Viltoks planer för framtiden Gruppen för coaching och mentorskap har arbetat fram ett förslag på modell hur arbetet ska genomföras. Man har valt att prioritera följande områden: renskötsel och kvinnlig traditionell kunskap. I modellen för renskötseln kommer varje sameby att kunna arbeta fram ett anpassat mentorskapsprogram som man sedan kan använda sig av inom den egna samebyn. Många av momenten kommer dock att kunna genomföras gemensamt för alla deltagare oavsett vilken sameby man tillhör. I mentorskapsarbetet med traditionell kunskap vill man arbeta med tillvaratagande av renen. Hur tar man bällingar, skinn, härnor, senor mm. Även grundläggande kunskaper vad gäller maten vill gruppen arbeta vidare med. Hur gör man gáhkkudegen på bästa sätt för att kakorna ska hålla i ryggsäcken, hur torkar man blodet, saltar köttet, fisken osv. Det är grundläggande, men ack så viktig kunskap som man genom projektet och de kunniga människor som finns i samebyarna, hoppas kunna föra vidare. På det här sättet ser man även att lönsamheten kan öka vid slakten och att slöjdare kan få större tillgång på material av god kvalité. Det praktiska arbetet vad gäller coaching och mentorskap kommer förhoppningsvis att kunna komma igång under kommande höstvinter när all planering är klar. En kunskap värd att bevara. 4

5 Samisk affärsutvecklingsmodell Rennäringen och samiska näringar är största privata näringen i Jokkmokks kommun. I projektet har frågan ställts varför rennärings- och samiska företagare trots detta är så osynliga hos finansiärer, banker och affärsrådgivare. Kan en alternativ affärsutvecklingsmodell möjliggöra att renskötsel- och samiska företag får samma tillgång till utvecklings- och tillväxtkapital som andra företag i kommunen och i länet? Arbetsgruppen för samisk affärsutveckling har tillsammans med projektledaren Ingrid Inga tagit fram en redovisning för skillnaden mellan renskötsel- och samiska företagares och andra företags villkor och förutsättningar för entreprenörskap, tillväxt och utveckling. Några utmärkande förutsättningar för renskötselföretagen är att de kan anses utgöra en s.k. familjeenhet d v s hela familjen är både ekonomiskt och verksamhetsmässigt engagerad i företaget. Andra utmärkande drag är att tillväxt i renskötsel- och samiska företag ofta sker genom egen självförsörjning inte genom lån som är vanligt hos andra företag. Samiska företagare anser också ofta att de förvaltar ett arv från en generation till nästa. Behövs det då en alternativ affärsutvecklingsmodell för samiska företag i Jokkmokk? Arbetsgruppen har kommit fram till att så är fallet. Framför allt har arbetsgruppen kommit fram att det råder stor okunskap om både renskötsel- och samiska företagen villkor. Men frågan är om samiska företag unika i detta avseende. Nej, i arbetsgruppen konstaterar vi att en stor del av Norrbottens småföretagare i inlandet t ex skogsföretagare, turistföretagare, hälsoföretagare m fl verkar under samma förutsättningar som de samiska företagarna men dessa solo- och/eller mikroföretag är inte prioriterade av vare sig banker, affärsrådgivare eller andra finansiärer. Projektet har en stor och viktig uppgift framför sig nämligen att öka kunskapen om renskötselföretagens och samiska företags särskilda affärsutvecklingsvillkor för att möjliggöra ökad tillväxt och utveckling inom det samiska näringslivet i Jokkmokk. 5

6 Samisk besöksnäring Samebyarna har i det gemensamma Laponia (Mija Ednam 1999) arbetet angett vad samebyarna anser är samisk besöksnäring: Samisk turism innebär, enligt samebyarnas definition, ett ansvarsfullt besökande som bidrar till en hållbar utveckling av rennäringen och ett skydd för miljön. Samisk turism är inte en produkt utan snarare ett förhållningssätt som ska skapa kunskap och förståelse för samernas kultur, näringar och livsmiljö. Utgångspunkten är de samiska värderingarna och levnadssättet. För att turismen ska benämnas som samisk turism ska den bedrivas under samisk ledning. Kompetensen att leverera genuina produkter finns i första hand hos kulturbärarna, samerna, själva. Gemensamt för produkterna är att de kretsar kring det samiska kulturlandskapet, samiska tankesätt och värderingar. I de flesta fall innefattar detta verksamheter som ingår i den samiska vardagen där man erbjuder besökaren att delta Sirges, Jåhkågasska Tjiellde, Tuorpon, Sierri och Udtja sameby saknar idag en gemensam strategi för hur samisk besöksnäring ska kunna utvecklas inom samebyarna. Avsaknaden av en sådan strategi har bl. a inneburit stor osäkerhet vid en ev. etablering som samiska turistentreprenör men även för utvecklingen av rennäringen och besöksnäringen i sin helhet i kommunen. Idag finns ca 32 samiska turism- och kulturföretag i Jokkmokk - för dessa företag är det av avgörande betydelse att det finns både ett övergripande regelverk för utveckling av samisk besöksnäring och ett regelverk på sameby- och företagsnivå Avsaknaden av gemensamma riktlinjer vid etablering av samiska besöksnäringsföretag utgör bakgrunden till behovet av att utforma en samisk besöksnäringsstrategi. Arbetsgruppen för samisk besöksnäring har tillsammans med projektledaren Ingrid I tagit fram förslag till en sådan strategi som består av tre delar, nämligen en övergripande gemensam strategi för utveckling av samisk besöksnäring i Jokkmokk, turismplaner på samebynivå och slutligen regelverk för samiska turistentreprenörer. Enligt arbetsgruppen är det viktigt att den samiska besöksnäringen utvecklas som en del av det samiska näringslivet i Jokkmokk. Samebyarnas besöksnäringsstrategi kommer att ta stor hänsyn till Laponiatjuottjudus syn när det gäller värdegrund och de regelverk som de hittills utformat. Även Visit Sápmis värdegrund för Sápmi och förutsättningarna för den samiska besöksnäringens utveckling kommer att vägledande för arbetet med strategin. Arbetsgruppens förhoppning är att den samiska besöksnäringsstrategin kan behandlas vid samebyarnas årsstämmor under försommaren. 6

7 Framtida utveckling av samebyarna Ett av projekt Sájttes prioriterade uppdrag är att se över förutsättningarna för en framtida utveckling av samebyarna i Jokkmokk. Projektledaren Ingrid Inga har intervjuat samtliga samebyordföranden för att närmare ta reda på vad behoven är hos samebyarna när det gäller utvecklingsarbetet. Av intervjuerna har bl. a framkommit att ordförandena har byggt upp en bred och i vissa fall djup kompetens i många skilda frågor. Ordförande- och vice ordföranderollen har förändrats under de senaste ca 10 åren. Uppdragen till ordföranden/vice ordföranden både inom samebyn och krav om medverkan från externa aktörer har ökat betydligt. Samtidigt har komplexiteten i de frågorna som ordförandena har att hantera ökat. Ordförandena och vice ordförandena och styrelserna har därför uttalat att de har stort behov av stöd och avlastning i ärendehanteringen t ex möjlighet att kunna göra egna utredningar, bevaka aktuella frågor, förbereda yttranden, skrivelser mm. Att få möjlighet att arbeta med strategiska frågor inom styrelsen ansvarsområde är ytterligare ett område som ordförandena och samebyarna behöver få möjlighet att utveckla. En nyckelfråga i arbetet med framtida utveckling av samebyarna är hur det nuvarande samebykansliet kan utvecklas organisatoriskt och verksamhetsmässigt för att i framtiden kunna utgöra det stöd som samebyordföranden efterfrågar. Gruvetableringen Naturligtvis är en ev. framtida gruvetablering i Kallak en av de viktigaste frågorna för Sirges och Jåhkågasska Tjiellde att hantera. Om en gruva etableras i Kallak kommer förutsättningar för framtida renskötseln i Sirges och Jåhkågasska Tijellde att förändras i avsevärd omfattning. Hanteringarna av konsekvenserna av en ev. gruvetablering kommer därför att vara en del av projekt Sájttes prioriterade uppgifter. En annan viktig del i processen vid en ev. gruvetablering i Kallak är att samebyarnas möjligheter till reellt inflytande och delaktighet säkerställs i den pågående etableringsprocessen. Vill du vara med i projektet? Känner du att det är någon fråga som verkar intressant, och som du skulle vilja arbeta med. Kontakta din ordförande och meddela intresse. För att kommunikationen ska fungera så smidigt som möjligt har vi i samtliga byar, förutom Jåhkågasska Tjiellde, ordförande som kontaktperson. I Jåhkågasska Tjiellde är vice ordf. utsedd att fungera som projektledarnas kontaktperson till samebyn. Naturligtvis går det också bra att kika in, eller ringa till Ingrid och Åsa på kontoret om Ni har frågor, förslag eller funderingar. Ingrid Inga ingrid.inga@strukturum.se Åsa Eriksson asa.eriksson@strukturum.se