Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland

Transkript

1 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland Marie Sjövall Västra Götalandsregionen

2 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov I Västra Götaland finns en stor andel kvinnor som driver företag på en liten lokal marknad, vilket försämrar möjligheten till ökad lönsamhet och tillväxt. Utifrån den här behovsbilden gjorde vi särskilda satsningar på att: öka lönsamheten och stimulera tillväxt i små företag, antingen genom internationalisering eller genom att växa på en större inhemsk marknad, främst för företag inom turism- och besöksnäringar, KKN och gröna näringar. Pilotprojektet med utvecklingscheckarna var ett led i den satsningen. utveckla innovativa varor och tjänster Under programperioden har vi haft tre utlysningar (2011, 2013 och 2014) av projektbidrag och tre utlysningar av utvecklingscheckar (2012, 2013 och 2014). För att insatserna ska nå kvinnor i hela länet har vi informerat företagsfrämjande aktörer i varje delregion samt näringslivsansvariga vid kommunalförbunden och kommunerna i länet i samband med delregionala träffar. Vi har också lagt ut information på vår hemsida och på sociala medier. Vi har dessutom ansträngt oss särskilt för att projekten ska nå och rekrytera deltagare med utländsk bakgrund. Någon månad efter att alla projekt har startat, hade vi en ERFA-träff med projektledare och projektägare. Många projektledare uttryckte en viss frustration över svårigheten att rekrytera projektdeltagare, trots att efterfrågan på den här typen av insatser hos målgrupperna är stor. En trolig orsak till detta är att projektutbudet som riktar sig till berörda målgrupper har varit stort samtidigt som det också finns ett stort utbud av företagsfrämjande aktörer som erbjuder kostnadsfri rådgivning. Därför har flera av projekten haft svårt att rekrytera deltagare, vilket lett till att många projekt inte kunnat starta enligt plan, utan de fick begära förlängning. Ett annat problem är att deltagare hoppar av efter en viss tid, dels på grund av privata skäl, men också för att projektet inte motsvarat förväntningarna eller matchat deltagarens behov. Dessa faktorer i kombination med relativt kort genomförandetid för de projekt som startade 2014 har bidragit till att flera projekt inte kunnat upparbeta hela projektbudgeten. Administration av programmet Programmet har administrerats inom ramen för befintliga resurser vid regionutvecklingssekretariatet och krävt ca 0,5 årsarbetare. För bedömning av projektansökningar och för att få en regional spridning av projekten tillsattes en extern beredningsgrupp med representanter från kommunalförbunden (en i varje delregion), Länsstyrelsen och Tillväxtverket (regionalfonden). Hittills uppnått resultat Sammanlagt har 1845 kvinnor, jämt fördelade över hela länet, nåtts av insatserna, varav 843 deltagit i ett utvecklingsprogram under en längre tid. Övriga har deltagit i engångsseminarier. Flera av projekten har vänt sig till mer än en målgrupp, vilket innebär att det har varit svårt att hänföra resultatet till en viss målgrupp. Två av projekten har direkt riktat sig till utrikes födda deltagare, främst i målgrupp 2. Genomsnittlig andel utrikes födda under programperioden har 1

3 varit 18 procent. Att särredovisa utländsk bakgrund har för många projektägare varit ett problem, eftersom integritetsfrågan är känslig. Sannolikt har det varit fler utrikes födda deltagare i projekten, än som redovisats. 69 procent av insatserna har gått till målgrupp I. Insatserna har bidragit till att 96 företag har påbörjat en exportsatsning, varav flera börjat exportera till ett nytt land, 141 företag har ökat omsättningen och 55 företag har anställt personal. Turn International och Gå Globalt är två av projekten som har haft stor betydelse för att deltagande företagare vågat ta steget till en internationell marknad. Som ett resultat av den regionala spridningen har företagsnätverk startat i flera delregioner, bland annat i Dalsland, Sjuhärad och i Skaraborg. Företagare i Fyrbodal har även fått en bättre tillgång till göteborgsmarknaden genom att Tillväxtcentrum i Göteborg, som var en av projektägarna, särskilt riktat insatserna till företagare på en mindre lokal marknad. 27 procent av projekten har riktats till målgrupp II och resultaterat i att 54 nya företag har startats som en direkt effekt av projektet, vilket motsvarar ungefär 20 procent av deltagarna. Flera av de deltagare som ville starta företag hann inte göra detta under projektet, vilket innebär att vi inte vet om dessa har startat företag eller ej. Målgrupp III har varit svårast att nå, vilket resulterade i att endast 4 procent av målgruppen deltog i innovationsutvecklingsprojekt, men trots det låga antalet har 113 nya varor/tjänster/koncept, som bygger på en innovativ idé, utvecklats. Ett projekt som sticker ut i det här sammanhanget är Studio Re:Design, ( som bedrivits vid Textile Fashion Center i Borås. Projektet har nu övergått i reguljär verksamhet som bedrivs av Marketplace Borås. Utvecklingscheckarna var ett pilotprojekt som vi initierade 2012 för att testa om den här insatsen kan bidra till att öka lönsamheten och stärka konkurrenskraften i små företag. Målet var att vi skulle fördela 40 checkar och vi satte av en ram på kr ur programmet för checkarna. Sammanlagt har 38 företag inom olika branscher fått en utvecklingscheck på högst kr med krav på lika mycket i kontant medfinansiering. Efterfrågan på checkarna var i början av satsningen inte särskilt stor, men efter information i samband med nätverksträffar och finansieringsseminarier, ökade intresset. Flera av dem som fått en utvecklingscheck har också deltagit i ett affärsutvecklingsprojekt. För att få en uppfattning om checkarna har haft någon betydelse för företagen gjorde vi en uppföljning i början av december Denna visade att av de som fått en utvecklingscheck har 22 företag ökat sin omsättning och sju företag har anställt personal. Några är på gång att anställa under Flera av företagarna berättade att checken haft stor betydelse för möjligheten att utveckla företaget i önskvärd riktning och att företaget har stärkt sin konkurrenskraft. Kombinationen med affärsutvecklingsprogram och en utvecklingscheck efter programmet för att kunna ta företaget vidare i utvecklingsprocessen har visat sig fungera bra. 2. Regional mötesplats Under programperioden har två mötesplatser genomförts (2012 och 2014). År 2012 valde vi att fokusera på hur företagare framställs i medier. Årets tema var Lyft Näringslivet och vi valde att lägga fokus på hur man kan lyfta näringslivet genom att skapa ett inkluderande företagsklimat och ett jämställt näringsliv. Sammanlagt har ca 170 företagare och företrädare för 2

4 det företagsfrämjande systemet över hela regionen varit med på mötesplatserna. Bortsett från svårigheten att få politiker till mötesplatserna har rätt målgrupper deltagit. Den regionala spridningen har också varit mycket bra. Det har varit svårt att få män till mötesplatserna, trots att vi haft könsneutrala teman. Vid den sista mötesplatsen ökade andelen män från ca 7 procent 2012 till 20 procent Kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet Vårt mål är att alla innovations- och företagsfrämjande aktörer som får regionala utvecklingsmedel ska vara jämställdhetsintegrerade Detta innebär att vi på sikt inte ska behöva rikta särskilda insatser till underrepresenterade målgrupper, utan villkoren ska vara jämlika. För att öka kunskaperna om kvinnors företagande och skapa en medvetenhet om hur normer och stereotyper påverkar synen på företagande har vi arrangerat fyra Rundabordssamtal, som riktat sig till företagsfrämjande aktörer. Samtalen handlade om rådgivningssituationen utifrån fyra filmer som vi har producerat med stöd ur programmet. Rundabordssamtalen blev mycket väl mottagna och rådgivarna efterfrågar fler samtal kring frågor som är kopplade till jämlikhet, bemötande och kommunikation. Rundabordssamtalen genomfördes i samarbete med EDCS och Winnet, som är två regionala resurscentra i Västra Götaland. Båda ingår dessutom i vår regionala referensgrupp för jämställd regional tillväxt. Vi har samarbetat med Winnet/RRC Västra Götaland, som samordnat ambassadörerna, i syfte att påverka attityder till företagande. Som exempel kan nämnas att vi nominerade en av ambassadörerna till Almi IFS Årets Nybyggare och hon blev 2014 års vinnare i Västsverige. Samarbete har även skett med flera av de företagsfrämjande aktörerna för att öka deras kunskaper om kvinnors företagande. Vi har även påverkat attityder genom att synliggöra kvinnors företagande, t ex genom reportage om förtagare på webben ( och genom att lyfta fram företagare vid mötesplatserna. Tillsammans med Länsstyrelsen gör vi årligen en statistikbok om kvinnor och män i Västra Götaland, i vilken vi gör en sammanställning av könsuppdelad statistik inom ett antal områden, bl a företagande. Eftersom Västra Götalandsregionen också är en företagsfrämjande aktör, ser vi över hur vår egen entreprenörskaps- och företagsfrämjande verksamhet med fokus på företagsfinansiering, kan bli jämställd och jämlik. Hittills har vi gjort en jämställdhetskartläggning av företagsstöden. Den visade att kvinnor inte får del av företagsstöden i samma omfattning som män. Dock är det ingen skillnad i beviljandegrad mellan kvinnor och män. Det är flera faktorer som ligger till grund för den ojämna fördelningen. En orsak kan vara att kvinnor inte nås av informationen eller känner sig berörda av informationen. Därför kommer vi nu att se över hur vi kommunicerar utifrån normer och genusaspekter samt vilka kommunikationskanaler vi använder. Under den senaste programperioden har vi arbetat mer utåtriktat med information om företagsstöd, till exempel vid nätverksträffar och seminarier som riktar sig till kvinnor. Detta resulterade i att vi såg en tydlig ökning i efterfrågan av checkar hos kvinnor. Vi kommer också att undersöka hur normer styr bedömning och värdering av affärsidéer och innovationer i inkubatorer och science parks. Därutöver behöver vi öka kraven på stödmottagarna, när det gäller ett genusmedvetet och normkritiskt arbete och att de synliggör hur arbetet påverkar resultatet. En förutsättning för att kunna hantera detta på ett effektivt sätt är att det finns enhetliga system för rapportering och uppföljning av resultat på alla nivåer och att vi har samma mått på resultat. 3

5 Under 2015 kommer vi att göra en utvärdering av insatserna för att främja kvinnors företagande för att få kunskaper om vad som har fungerat bra och mindre bra. Därefter får vi se hur vi går vidare. 4. Erfarenheter och effekter De effekter vi hittills kunna se av programmet är att det har haft betydelse för de som deltagit i affärs-och innovationsutvecklingsinsatserna. Det har också haft betydelse för det lokala näringslivet i de delregioner/kommuner som företagarna verkar. Tyvärr kan vi inte se att det direkt har påverkat nyföretagandet, eftersom många av deltagarna inte har startat företag inom projektperioden. Dock kan vi se att kvinnors nyföretagande har ökat något under programperioden, men om det finns ett direkt samband är svårt att dra några slutsatser om. Vi ser också att programmet haft betydelse för att påverka attityder till kvinnors företagande och branscher, som domineras av kvinnor. I dag är företagsfrämjande aktörer mer medvetna om hur rådande normer och strukturer ser ut och hur de påverkar förutsättningarna för företagens möjlighet att utvecklas. Trots en ökad medvetenhet, går förändringsarbetet långsamt. Därför är det viktigt att vi fortsätter arbetet med att skapa jämställda och jämlika villkor i det företagsfrämjande systemet. 4