ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Lyft näringslivet! Dokumentation från mötesplats Främja kvinnors företagande :7

Transkript

1 ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Lyft näringslivet! Dokumentation från mötesplats Främja kvinnors företagande :7

2 Titel: Lyft näringslivet! Dokumentation från mötesplats Främja kvinnors företagande Kontaktperson: Eva-Karin Wedin, Länsstyrelsen i Västmanlands Län Foto: Linda Karlsson

3 Förord I november 2012, arrangerade Länsstyrelsen en mötesplats med rubriken Vägar till ett dynamiskt näringsliv på lika villkor? Där ställdes frågan hur vi i Västmanland gemensamt kan arbeta för lika villkor för kvinnor och män i företagandet och därmed arbeta för att stärka förnyelse, attraktionskraft och lönsamhet i länets näringsliv och länets attraktivitet. Avsikten var att identifiera vägar i Västmanland för att förändra strukturer som gör att företagandet inte är jämställt och att kvinnor och män har olika villkor för att starta och driva företag. Arbete kring dessa frågor har pågått i länet i olika former sedan dess, bl a i form av Handlingsplan för jämställd regional tillväxt , fortsatt arbete med programmet Främja kvinnors företagande där olika aktörer i länet varit delaktiga, utbildningsinsatser, samt utvecklingsarbete inom organisationer i länet. Mötesplatsen 2014, med rubriken Lyft näringslivet! hade som huvudsyfte att sammanfatta resultatet av genomförda åtgärder och peka ut inriktningen för det fortsatta arbetet. Det är glädjande att olika insatser har gett resultat och att vi därmed har tagit steg framåt för ett företagande på lika villkor i vårt län. Sammanfattningsvis har vi alltmer kommit bort från att fokusera på kvinnors och mäns egenskaper, som hinder eller förutsättningar för företagande, för att istället fokusera på hur vi kan förändra arbetssätt och strukturer. Men det finns arbete kvar att göra, inte minst för att öka andelen utrikesföddas och unga kvinnors och mäns tillgång till och stöd från det företagsfrämjande systemet. Ett stöd i det fortsatta arbetet med dessa frågor är den nationella strategi för företagande på lika villkor som Tillväxtverket har tagit fram på regeringens uppdrag och som blir klar under våren Där pekas behov och insatser ut på såväl regional som lokal nivå. Det är min förhoppning att det fortsatta arbetet med företagande på lika villkor i Västmanland kommer att ge goda bidrag till länets tillväxt. Anders Åhlund Länsråd 1

4 2

5 Innehåll 1 Inledning Insatser för stöd till kvinnors företagande Programmet Främja kvinnors företagande och Ambassadörsnätverket Golden Rules of Leadership Kvinnors företagande och Nationell strategi för företagande på lika villkor Insatser i Västmanland Almi Företagspartner Mälardalen Coompanion Västmanland Winnet Västmanland Länsstyrelsen Programmet Främja kvinnors företagande Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Nästa steg workshop Läs mer:

6 4

7 1 Inledning Alla människors erfarenheter och drivkrafter måste tas tillvara om Västmanland ska få ett jämställt näringsliv. Det var den viktiga slutsatsen under en halvdagskonferens om jämställdhet i regional tillväxt den 4 december i Västerås med rubriken Lyft näringslivet! Länsrådet Anders Åhlund hälsade alla välkomna och inledde mötesplatsen med att förklara att Länsstyrelsen har ett uppdrag att arbeta med jämställdhetspolitiska frågor och företagsamhet på lika villkor. Det är något som kommer alla till del; kvinnor, män, unga och invandrare. Det kan låta som något självklart, men erfarenhet och forskning visar att det finns mycket kvar att göra, sa Anders Åhlund. Han underströk att kvinnliga ambassadörer för företagande är ett bra sätt att dela med sig av erfarenhet och kunskap, särskilt i ett län som Västmanland med stark inriktning på industri, som är mansdominerad. Vi har ett utvecklingsprogram för Västmanland och en tradition att bygga vidare på. Det är viktigt att samarbeta kring detta och satsa på våra styrkeområden. I Västmanland har vi sedan lång tid tillbaka haft en stor invandring, och tagit väl hand om människor med utländsk bakgrund, sa Anders Åhlund. Det finns en stor mångfald i länet och det är viktigt att få in alla i arbetslivet. Han förklarade att länets utvecklingsprogram, RUP, har uppdaterats under 2014 och numera har rubriken mångfaldsdriven tillväxt. Det finns motstånd och attityder som många av oss behöver fortsätta att arbeta med. Avslutningsvis framhöll Anders Åhlund vikten av uthållighet i arbetet med dessa frågor. Den största utmaningen är att vara uthållig och inte tappa det som uppnåtts. Camilla Wagner var moderator, såg till att tiderna hölls och slussade deltagarna genom dagen. Hon är journalist, författare och debattör med fokus på jämställdhet. Arrangör för konferensen Lyft näringslivet! i Västerås var Länsstyrelsen i Västmanlands län i 5

8 samverkan med Tillväxtverket. Liknande konferenser om kvinnors företagande genomförs i alla län och regioner under På regeringens uppdrag har Tillväxtverket drivit programmet Främja kvinnors företagande vars syfte har varit att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag startas och utvecklas av kvinnor. Tillväxtverket är också nationell samordnare för arbetet med handlingsplaner för jämställd regional tillväxt som tagits fram i alla län. Syftet med dessa har varit att Syftet med de regionala handlingsplanerna är att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse av hur ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxtarbetet. Erfarenheterna från arbetet med dessa frågor bildar underlaget för den nationella strategi för företagande på lika villkor som kommer att ta fram under våren

9 2 Insatser för stöd till kvinnors företagande 2.1 Programmet Främja kvinnors företagande och Ambassadörsnätverket Carin Persson från Tillväxtverket berättade om projektet Främja kvinnors företagande. Hon redogjorde också för utvecklingen av projektet Ambassadörer för kvinnors företagande. Programmet för att främja kvinnors företagande har funnit sedan 2007, den nuvarande programperioden pågår från 2011 till Syftet har varit att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom att fler företag drivs av kvinnor, sa Carin Persson. Hon visade en film om kvinnliga entreprenörer som berättade att de genom projektet fått en komplett utbildning, erfarenhetsutbyte med andra företagarkvinnor och lärt sig tänka på ett mer strukturerat sätt. Programmet har varit indelat i tre områden; göra nytta, göra möjligt och göra synligt. Gör nytta: Det till stor del handlat om affärs- och innovationsutveckling för kvinnor som vill utveckla sitt företag, starta nya företag eller utveckla en idé. Det kan vara rådgivning, utbildning eller annat som utvecklar företaget. En särskild satsning har också funnits på affärsutveckling inom gröna näringar. Gör möjligt: Sedan 2011 har Tillväxtverket ett nytt uppdrag inom programmet som går ut på att ta fram en strategi för hur kvinnor och män ska ta del av företagsfrämjande insatser på lika villkor. En del av programmet har också handlat om att integrera entreprenörskap i fler utbildningar inom högskolor och universitet. Gör synligt: Ta fram och sprida fakta, statistik och kunskap om kvinnors företagande. Här ingick även projektet Ambassadörer för kvinnligt företagande. Sammanlagt har vi 800 ambassadörer i Sverige, och fem av dem är här idag, sa Carin Persson. I Västmanland finns cirka 20 ambassadörer. De har haft som uppgift att presentera sitt företag för skolor och ungdomar och därmed vara förebilder. 7

10 Carin vände sig till de ambassadörer som deltog i mötesplatsen och tackade dem för deras engagemang som ambassadör och överlämnade en gåva till dem. 2.2 Golden Rules of Leadership Carin Persson berättade också att arbetet med att främja kvinnors företagande har väckt stort intresse internationellt. Bland annat har Hillary Clinton bildat International Council on Womens Business Leadership, ett råd för att främja kvinnors företagande där Maud Olofsson representerar Sverige. Golden Rules of Leadership togs fram genom rådet och kan beskrivas som ett förhållningssätt för ledarskap och företagande. Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för kvinnor att nå ledande positioner och bidra till en större mångfald bland Sveriges framtida ledare och entreprenörer. Den som förbinder sig att följa reglerna skriver under på att de delar sitt nätverk med blivande ledare, lyfter fram kvinnor som förebilder samt rekommenderar och synliggör kvinnor som ledare. Det går att göra genom att signa en förbindelse via Tillväxtverkets webbplats. Carin rekommenderade alla deltagare att göra detta! 2.3 Kvinnors företagande och Nationell strategi för företagande på lika villkor Carin Persson redovisade statistik om kvinnors företag i Sverige under åren Vi ser en stark ökning när det gäller antal företag som drivs av kvinnor, sa hon. I landet som helhet har de ökat med 34 procent. Motsvarande siffra för män är 19 procent. 8

11 Statistiken skiljer sig åt mellan olika län. I Västmanland ökade företag som drivs av kvinnor med 23 procent och företagen som leds av män med 15 procent. Företagsstöd är en viktig bit för att utveckla företag. Under perioden fick företag som ägs av män i Sverige 1,4 miljarder kronor i företagsstöd. Under samma period beviljades företag som ägs av kvinnor 116 miljoner kronor. Det är ett problem att knappt hälften av företagsfrämjarna följer upp sin verksamhet uppdelat på kvinnor och män eller branschvis, sa Carin Persson. Statistiken visar att män söker mer än dubbelt så höga belopp i företagsstöd än kvinnor. Sveriges BNP skulle öka med 21 procent om arbetsmarknaden vore mer jämställd. Carin Persson framhöll att det är större skillnader mellan företagande i olika branscher än mellan företag som drivs av kvinnor och män. Hon betonade att det handlar om att se satsningar på kvinnors företagande som en chans att bredda och skapa företag i nya branscher. Vår vision är att alla ska kunna starta, driva och utveckla företag på lika villkor, oavsett bransch, ålder, bakgrund eller kön. Tillväxtverket har i uppdrag att ta fram en strategi för företagande på lika villkor. Där finns viktiga utmaningar som att vi är inne i en ny fas, att det behövs styrning, ledarskap och samverkan samt satsningar på nya branscher. I rapporten Vision redovisas tre slutsatser: 1. Kvinnors företagande är en strategisk tillväxtfråga. 2. Det behövs en aktör regionalt som leder och samordnar arbetet. 3. Kunskap leder utvecklingen framåt. Strategin ska överlämnas till regeringen i mars 2015 berättade Carin Persson. 9

12 3 Insatser i Västmanland Fyra av länets aktörer redogjorde för hur de arbetar för att lika villkor mellan kvinnor och män ska gälla i sitt stöd till företagande på lika villkor och hur arbetet har utvecklats under de senaste åren. 3.1 Almi Företagspartner Mälardalen Maria Bergström från Almi Företagspartner Mälardalen redogjorde för Almis vision och arbetet för att skapa möjlighet för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Almi bistår med allt från rådgivning och lån till riskkapital och inkubation. Vi möter kunderna i företagandets alla faser, från idéer till framgångsrika företag, sa Maria Bergström. Sedan 2008 har Almi arbetat aktivt med mångfaldsfrågor och fastställt en mångfaldsdefinition. Vi ska ligga i framkant och agera utifrån alla människors lika värde, rättigheter och skyldigheter. Det gäller både medarbetare och kunder. Maria Bergström betonade att jämställdhet ska vara allas arbetsuppgift, inte något som tilldelas en särskild person. Därför certifieras alla Almis rådgivare efter en gedigen utbildning om jämställdhet. Utbildningen tar bland annat upp begrepp som genus, makt, vertikal och horisontell könssegregering och diskriminering. Årligen går sedan rådgivarna en vidareutbildning i genus och jämställdhet och får göra om sin certifiering vart tredje år. Almi har också haft samverkan med Winnet i insatser inom projektet Främja kvinnors företagande, berättade Maria Bergström. Det handlar mycket om kompetensutveckling med hjälp av seminarier, mentorprogram, individuell rådgivning och kompetens- och tjänstecheckar. Som ett resultat av rådgivningen har andelen kvinnor som fått rådgivning ökat från 38 procent 2010 till 48 procent Coompanion Västmanland Marita Öberg Molin berättade om Coompanion Västmanlands arbete för en jämställd rådgivning. En checklista som stöd till rådgivarna har utarbetats (bifogas). Vi har företagsrådgivning till grupper som vill starta kooperativa företag tillsammans, ofta med både kvinnor och män. Hon förklarade att checklistan många gånger kommer till användning. Vi måste ständigt påminna oss för att få en jämställd rådgivning. 10

13 Checklistan är ett stöd när rådgivarna funderar över och diskuterar om de ger lika bra rådgivning och bemötande till både kvinnor och män. Listan innehåller punkter som: Vilka metoder använder jag för att taltiden i gruppen ska fördelas så att män och kvinnor får lika stort utrymme? På vilket sätt diskuterar jag positiva effekter av att ha en jämn representation av kön i kooperativets styrelse? Vad behöver jag tänka på när jag ger rådgivning till kvinnor och män från andra kulturer? På vilket sätt säkerställer jag att mitt bemötande är lika bra oberoende av om gruppen är kvinno- eller mansdominerad, eller om idén är inom ett kvinno- eller mansdominerat område. Marita Öberg Molin gav ett exempel: Frågan är hur jag bemöter olika människor, har jag samma professionella bemötande mot tre tatuerade tjejer som tre medelålders män i slips? Coompanion har även en checklista som tar upp jämställt projektarbete (bifogas). Listan är till för att rådgivarna ska reflektera över på vilket sätt de olika projekten påverkar jämställdheten. Det handlar exempelvis om på vilket sätt de projekt som Coompanion söker främjar lika möjligheter, rättigheter och fördelning av resurser för kvinnor och män. Jämn representation av kön i projekts styrgrupp och ledning är en fråga som lyfts fram. Jämställd information är ytterligare en checklista som tagits fram av Coompanion (bifogas). Det är viktigt hur vi framställer kvinnor och män i vårt informationsmaterial. Att både kvinnor och män finns med på bilder i broschyrer, rollups och på hemsidan. Ofta visas till exempel kvinnor leende och män allvarliga, kvinnor på bild kramas och män är ensamma. Vi gör precis tvärtom, sa Marita Öberg Molin och visade exempel på broschyrer från Coompanion. 3.3 Winnet Västmanland Chalotte Jansson, ordförande i Winnet Västmanland berättade att de är representerade i alla kommuner i Västmanland. Organisationens vision är att Winnet ska vara navet för kvinnors drivkraft, företagsamhet och utveckling. Organisationen ska främja kvinnors företagsamhet genom nätverkande, kunskap, finansiering och lobbying. 11

14 Charlotte Jansson visade en bild på två företagare, en man och en kvinna i olika positioner. En bild säger mer än tusen ord. Det handlar både om färger och hur personerna är placerade. Och om bilden visar att personerna samarbetar eller att det är en av dem som har makten. Det är viktigt att formulera sig klart och tydligt, att lyfta fram både kvinnor och män som lyckosamma företagare betonade Charlotte. Frågan om makt ärt också viktig att ständigt fundera på i alla sammanhang. Det är inte säkert att man kommer fram till att det är jämställt bara för att det är jämn könsfördelning relationen mellan könen och människorna är minst lika viktig. En annan punkt i Charlotte Janssons framställning handlade om det viktiga i att både kvinnor och män behövs. Hon betonade att även om strukturen i samhället är utformad av män för män, har kvinnor möjlighet att utforma samhället så att det passar dem. Det är viktigt med utbildning och det behövs resurser för det. Utan kunskap om jämställdhet och genus är det svårt att se hur ojämställdhet skapas. Hon underströk också att jämställdhet är något som gynnar alla och leder till en hållbar tillväxt. Hållbar tillväxt handlar om miljö, jämställdhet mellan kvinnor och män samt integration och mångfald, sa Charlotte Jansson. 3.4 Länsstyrelsen Länsstyrelsen har haft flera uppdrag för att stärka kvinnors företagande och främja jämställd regional tillväxt, berättade Eva-Karin Wedin och Bo Bernerstedt från Länsstyrelsen. Eva-Karin Wedin är sakkunnig i jämställdhetsfrågor och Bo Bernerstedt arbetar vid näringslivsenheten Programmet Främja kvinnors företagande Genom projektet Främja kvinnors företagande har kvinnoledda företag som vill växa, kvinnor som vill starta eget och kvinnor med innovationsidéer fått riktade insatser. Det har skett med hjälp av Tillväxtverkets bidrag på 1,8 miljoner kronor per år, vilka har fördelats av Länsstyrelsen. Kvinnor har en enorm tillväxtpotential, sa Bo Bernerstedt när han redogjorde för strategin för projektet i Västmanland. Under 2011 genomfördes kick-offer i länet och en inventering av behov. Det gjordes även affärsplaner. Under 2012 startade branschinriktade projekt, kunskap och kompetens fördjupades och 2014 har det till stor del handlat om fördjupade insatser, konsult- och tjänstecheckar samt nätverk. Behoven har varit de traditionella företagarinsatserna, förklarade Bo Bernerstedt. Det har gällt utvecklande av affärsplaner, marknadsföring, ekonomi, ledarskap med mera. Men också insatser för nyföretagare individuellt och i grupp. 12

15 Riktade insatser har också gått till branscher som gröna näringar samt vård och omsorg. Sammanlagt har 26 projekt med 600 deltagare drivits under projektperioden. Av dessa är kvinnor som driver företag 64 procent, kvinnor som ska starta företag 33 procent och kvinnor med innovationsidéer 3 procent. Eva-Karin Wedin konstaterade att länets resultat ligger i nivå med de nationella siffrorna. Det är en imponerande stor grupp som har deltagit i projektet. 600 kvinnor har fått en bra grund för tillväxt i sina företag Handlingsplan för jämställd regional tillväxt Arbetet med handlingsplan för jämställd regional tillväxt , har varit ett regeringsuppdrag, som Länsstyrelsen har genomfört i samverkan med olika aktörer i länet. I planen betonas att jämställdhet ska betraktas som ett medel för regional tillväxt och att arbetet integreras och inkluderas i det pågående arbetet med regional utveckling. Det övergripande målet i planen är klart och tydligt: Västmanland ska vara ett attraktivt län att bo, studera och arbeta i för både kvinnor och män. De ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser i regionen. När det gäller entreprenörskap, företagande och näringsliv är målen för formulerade i fyra punkter: 13

16 1. Beslut, beslutprocess och uppföljning av regionala utvecklingsmedel från Länsstyrelsen ska vara jämställdhetsintegrerade. 2. Beslut, beslutsprocess och uppföljning av företagsstöd hos Länsstyrelsen ska föregås av jämställdhetsanalyser. 3. Ett gemensamt system för könsuppdelad uppföljning av utfall och resultat av de företagsfrämjande aktörernas verksamhet i länet ska tas fram. 4. Länets nya strategi, för näringslivsutveckling, Affärsplan Västmanland, ska vara jämställdhetsintegrerad. Samtliga mål har uppfyllts och arbetet med att genomföra och implementera resultatet kommer att pågå under kommande år. Målen berör det företagsfrämjande systemet på olika sätt. Dels genom insatser utifrån Affärsplan Västmanland, dels utifrån när de söker och tilldelas regionala projekt-medel, men främst genom det gemensamma uppföljningssystemet för länets aktörer. Syftet är att få en uppföljning av hur och till vad de samlade resurserna för länets företagsfrämjande aktörer används. Systemet är uppdelat på bransch och kön och kommer att ge möjligheter till överblick och uppföljning som inte har funnits tidigare. Arbetet med uppföljningssystemet har genomförts som med stöd från Tillväxtverket och har uppmärksammats i en film, som ett av flera projekt för jämställd regional tillväxt runt om i landet. 14

17 4 Nästa steg workshop Sista inslaget i mötesplatsen var en workshop för att identifiera behov av fortsatt arbete i länet. Deltagarna diskuterade gruppvis och diskuterade utifrån rubrikerna i den kommande nationella strategin vad som behövs i länet för att kvinnor och män ska få likvärdiga villkor i Västmanland. Diskussionen utgick från de tre områdena styrning, ledarskap och bransch. Gruppernas slutsatser skrevs ner på stora blädderblockspapper som sattes upp på väggen vid redovisningen. Utöver de tre områdena diskuterade en grupp även attityder. Styrning Se över jämställdheten i inbjudningar och mailutskick. Talare vid konferenser, målet är procent kvinnor - män. Arbetsgrupper, målet är procent kvinnor - män. Olika grupper har olika behov behandla inte alla lika utan ge istället lika villkor vilket kan innebära olika insatser. Dela med sig av goda exempel. Uppföljning av verksamheten ur ett könsperspektiv. 15

18 Attityder Strukturförändringar, lyft fram normer, diskutera och reflektera, även unga gamla. Flexibla företagsformer, möjlighet till 50 procents företagande på deltid. Transparens. Avidentifiera kön, hudfärg etc. Kvalitativa mätetal. Ledarskap Viktigt med hög kompetens på området jämställdhet. Utbildning inom genusvetenskap. Omvärlden är föränderlig, kompetens kan bli gammal. Hur mäta kompetens? Bransch Ungdomar. Yrkeskunskap och branschkunskap behöver vara en ordinarie del i skolan. Kommunikation och omvärldsbevakning kring kommande branscher. Det kan svänga fort, kan bli en mix av olika branscher. Coaching. Det behövs en sammanhållande kedja och stöd hela vägen. 16

19 5 Läs mer: Främja kvinnors företagande: ramjakvinnorsforetagande.4.74f57d0f1283a4f88ff html Ambassadörsnätverket: ramjakvinnorsforetagande/ambassadorerforkvinnorsforetagande.4.74f57d0f1283a 4f88ff html Golden Rules of Leadership: ramjakvinnorsforetagande/goldenrulesofleadership af dddccf0.ht ml Fakta från olika regioner om arbete för lika villkor: Film om insatser för jämställd tillväxt från bl a Västmanland: Länsstyrelsens webbplats om arbetet i länet: Almi Företagspartner Mälardalen: Coompanion Västmanland: Winnet Västmanland: Bilagor: Checklistor Coompanion Västmanland Sju punkter om hur jämställdhetsaspekter kan integreras i styrdokument för länet, Winnet Västmanland 17

20 2

21 Checklista för Jämställd Rådgivning Denna Checklista är till för att du själv ska fundera över om du ger lika bra rådgivning till kvinnor och män eller om du kanske kan utveckla något genom att reflektera över frågorna nedan. Diskutera gärna punkterna på det lokala kontoret, eller be en av dina rådgivna grupper ge dig feedback. Diskutera gärna punkterna kritiskt är det önskvärt att göra som punkterna föreslår, t.ex. att fördela taltid lika mellan män och kvinnor? Varför eller varför inte? 1. Hur säkerställer jag att jag riktat min rådgivning lika mycket till kvinnor/män i gruppen? 2. Vilka metoder använder jag för att taltiden i gruppen ska fördelas så att män och kvinnor får lika stort utrymme? 3. På vilket sätt diskuterar jag positiva effekter av att ha en jämn representation av kön i kooperativets styrelse?

22 Checklista för Jämställd Rådgivning 4. På vilket sätt säkerställer jag att mitt bemötande är lika bra oberoende av om gruppen är kvinno- /mansdominerad, eller om idén är inom ett kvinno-/mansdominerat område. Hur bemöter jag t.ex. tre tatuerade tjejer och tre medelålders män i slips lika professionellt? 5. Hur många kvinnor/män får varje år rådgivning i länet, och hur många kvinnor/män sitter i styrelser för startade företag - vad kan jag göra för att göra fördelningen mer jämn om den inte är det? 6. På vilket sätt reflekterar jag över normer och förutsättningar som påverkar kvinnors/mäns olika möjligheter att starta en viss verksamhet? T.ex. Har kvinnor svårare än män att få banklån? Anses män vara mindre kapabla än kvinnor att starta en förskola? Har kvinnor sämre ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar då de ofta har lägre lön och störst ansvar för familj och hem? Får män en sämre rådgivning för att vi har föreställningar om att de kan mer och verkar mer självsäkra? 7. Vad behöver jag tänka på när jag ger rådgivning till kvinnor och män från andra kulturer?

23 Checklista för Jämställt Projektarbete Denna Checklista är till för att reflektera över på vilket sätt Coompanions projekt påverkar jämställdhet. Diskutera gärna punkterna på det lokala kontoret under pågående projekt, under utvärdering och när nya projekt ska sökas. Diskutera gärna punkterna kritiskt är det önskvärt att göra som punkterna föreslår- varför eller varför inte? 1. På vilket sätt bidrar de projekt vi söker till att främja lika möjligheter/ rättigheter/ fördelning av resurser för män och kvinnor i samhället? 2. På vilket sätt bidrar de projekt vi söker till att förändra könsstereotypa normer (genom att t.ex. uppmuntra män att starta företag inom vård och omsorg, eller kvinnor att starta i teknikbranscher)? 3. Hur säkrar ni att det deltar lika många kvinnor/män i projektets aktiviteter (om inte målgruppen är ett av könen)?

24 Checklista för Jämställt Projektarbete 4. På vilka platser arrangeras och kommuniceras aktiviteter i projektet för att både kvinnor och män ska nås av kommunikationen? 5. Arrangeras aktiviteter i projektet på tider så att småbarnsföräldrar har möjlighet att delta? 6. På vilket sätt kan projektets kommunikation utformas på ett sätt som inte reproducerar könsstereotypa normer? 7. Finns jämn representation av kön i projektets styrgrupp och ledning? Efterfråga gärna ett namn av varje kön från finansiärer/projektpartners om de ska lämna förslag till styrgrupp. 8. Hur många personer med genuskompetens finns i projektorganisationen? Lägg gärna in medel i projektbudgeten för utbildningsinsatser kring jämställdhet till styr - och ledningsgrupp. 9. På vilket sätt bidrar projektet till att deltagarna blir mer medvetna om jämställdhet? 10. Hur utvärderas projektet med könsuppdelad statistik (kvantitativt och kvalitativt)?

25 Checklista för Jämställd Information Denna Checklista är till för att reflektera över på vilket sätt Coompanions projekt påverkar jämställdhet. Diskutera gärna punkterna på det lokala kontoret under pågående projekt, under utvärdering och när nya projekt ska sökas. Diskutera gärna punkterna kritiskt är det önskvärt att göra som punkterna föreslår- varför eller varför inte? 1. Hur många kvinnor respektive män finns med på bilder i era broschyrer, roll up s, hemsida? 2. Hur framställs kvinnor och män på bilderna i materialet (ofta visas kvinnor leende och män allvarliga, bilder på män tas nedifrån och bilder på kvinnor uppifrån, kvinnor på bild kramas och män är ensamma etc.)? 3. På vilket sätt säkras att ord används som gör att både kvinnor och män känner sig hemma i kommunikationen (traditionellt är ord som affärsmässigt, professionellt, vinstsyfte manligt kodade medan ord som tillsammans, förverkliga drömmar, delaktighet är kvinnligt kodade)?

26 Checklista för Jämställd Information 4. Hur undviks att materialet återskapar könsstereotypa normer (material som tas fram för att attrahera kvinnor är t.ex. ofta rosa och det som ska attrahera män mer strikt i färg och form)? 5. På vilka platser arrangeras och kommuniceras aktiviteter i projektet för att både kvinnor och män ska nås av kommunikationen? 6. Hur bidrar de exempel som visas i ert Coompanion kontors kommunikation till att förändra könsstereotypa normer, visas t.ex. på kvinnor som startat inom mansdominerade branscher och tvärt om? 7. Vilka exempel använder jag för att visa på företag både i kvinno- och mansdominerade branscher när jag informerar om vår verksamhet? 8. Vilka exempel kan jag använda för att förändra könsstereotypa normer och visa på kvinnor som startat inom mansdominerade branscher och tvärt om?

27 Actuell AB, Anna Kremel Örebro den 29 november 2012 Anna Kremel Sju punkter om Hur jämställdhetsaspekter kan integreras i styrdokument för länet I rapporten till Winnet Västmanland den 23 november 2012 framkom ett antal förslag på hur Västmanland kan arbeta med jämställdhet i länet. Bakgrunden var en SWOT- analys av Länets Tillväxtprogram för perioden som gjordes ur ett jämställdhetsperspektiv. Förslagen handlade om att könsuppdela statistik, synliggöra maktstrukturer, synliggöra kvinnor och män i måldokument och resultatuppföljning, utbilda aktörer, skicka remisser till berörda organisationer, stimulera åtgärder för jämställdhet och att avsätta resurser för jämställdhetsarbetet. Nedan ges några exempel på hur detta konkret kan göras: 1. En bild säger mer än tusen ord För att förändra bilden av företagaren som man bör man i högre grad visa upp kvinnor som driver företag. Det kan också vara så att andra typer av företag än de som vanligen visas fram bör synliggöras. Det kan vara en tjänsteinnovation istället för en produkt eller ett upplevelseföretag istället för ett företag som jobbar inom bioteknik. Reflektera över vad som signaleras oavsett om det är bilder eller företagare som lyfts fram som exempel. Att förändra normer tar tid och vi kan inte vänta oss att det sker över en natt. Att vara medveten om hur vi alla skapar genus och att ta på genusglasögonen bidrar till förändring. 2. Formuleringarna tvingar oss att tänka jämställt och därför är de viktiga Genom att synliggöra kvinnor och män i dokument som tillväxtprogram och måldokument istället för att slentrianmässigt skriva företagare kan beskrivningar av företagandet bidra till nya infallsvinklar, idéer, analyser, resultat och rekommendationer. Exempelvis finns formuleringar som: Det är viktigt att lyfta fram lyckosamma företagare/entreprenörer. Genom att istället skriva Det är viktigt att lyfta fram kvinnor och män som är företagare och/eller entreprenörer blir signalerna tydliga att det rör sig om både män och kvinnor. Ett tips är att inte använda ersätt funktionen i word-programmet utan att verkligen fundera över när kvinnor och män ska ersättas med ordet företagare eller liknande. Då blir det mer genomtänkt. 3. Makt diskuteras ofta i samband med jämställdhet. Fundera över vem som har makt. Att antalet kvinnor och män är lika många i olika sammanhang är viktigt, men det är också viktigt att fundera över vem som har makt och hur maktstrukturer ser ut. Om det i en arbetsgrupp sitter ett antal personer kan de vara lika antal män som kvinnor, men fundera också över vem som har makt att kunna förändra, påverka med mera. Fundera över vem som verkligen beslutar och vem som påverkar de övriga att besluta. Vem eller vilka sätter agendan och är det rimligt att det är så? En arbetsgrupp, beslutsorgan eller företagarförening ska utifrån detta

28 Actuell AB, Anna Kremel resonemang bestå av lika delar kvinnor och män med lika stor makt att påverka och besluta i olika ärenden. Detta bör skrivas in i dokument. 4. Både kvinnor och män behövs för ett jämställt samhälle. Strukturer som vi har i samhället idag är utformade av män och för män. Genom att kvinnor i högre grad får möjlighet att påverka strukturer kan dessa utformas att passa kvinnor. Ett diversifierat näringsliv med olika typer av företag skapar dynamik och är positivt för tillväxten. Kvinnors företagande bidrar till exempel genom att de verkar i andra typer av branscher och oftare är inom tjänstesektorn. Ett jämställdhetsperspektiv i regionalt utvecklingsarbete innebär att bygga regional ekonomisk utveckling på både det som kvinnor och män bidrar med. 5. Utbildning är viktigt Utan kunskap om jämställdhet och genus är det svårt att förstå och se hur, när och var ojämställdhet skapas. Aktörer som arbetar med tillväxtfrågor behöver kunskap, men arbetet får inte stanna av på grund av en väntan på utbildning. Att börja se sig om och uppmärksamma här och nu är ofta en bra start i jämställdhetsarbetet. Att tänka jämställt kräver träning. Utbildning innebär också att resurser måste avsättas i form av tid och pengar. 6. Tillåt yttranden i remisser Att flera organisationer ges möjlighet att svara an på remisser bidrar till en gemenskap om mål och strategier för regionen. Det höjer också engagemanget med frågorna. Det ska finnas utrymme för organisationerna att tidigt i processen kommentera och ge förslag på utformning av texter, underlag mm som omfattas av dokumentet. Det är ingen mening med att skicka dokument på remiss om det inte finns möjlighet att göra ändringar utifrån vad remissinstanserna påpekar. 7. Nämn kvinnor i styrdokument inte bara i samband med hållbar utveckling I den regionala utvecklingen och i projektansökningar talas ofta om de tre horisontella kriterierna: jämställdhet mellan kvinnor och män, integration och mångfald, miljöarbete. När skrivelser görs, sträva efter att synliggöra kvinnor även i andra sammanhang som exempelvis tillväxt eller utveckling och inte bara under rubriken Hållbar utveckling. Vi vet från statistik (SCB befolkningsstatistik) att över 50 procent av Sveriges befolkning är kvinnor och att det därmed är vanligare att vara kvinna än man. Andelen kvinnor som är företagare är däremot mindre än männen, 34 jämfört med 66 procent enligt senaste uppgifter från SCB och RAMS 1. Glädjande är att andelen är stigande, även om det går sakta. Andelen nyföretagare ligger något högre och är även det stigande. Kvinnor som driver företag blir ständigt fler och en större grupp i samhället. Om delägarskap, familjeföretag etcetera räknas in är andelen troligen ännu större. Det finns idag ingen forskning som pekar på att företag ägda av män visar bättre resultat och tillväxt än företag ägda av kvinnor om hänsyn tas till bransch. 1 SCB, På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet, 2012.