KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE

Transkript

1 Avsedd för Region Gävleborg Dokumenttyp PM Datum Januari, 2012 KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE

2 KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 FÖRSTUDIE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vårt uppdrag 1 2. Region Gävelborg - en central aktör i systemet 2 3. De företagsstödjande aktörerna Aktörs- och funktionsanalys Inriktning och specialitet Aktörernas uppfattning om regionförbundets roll det finns stort stöd 7 4. Företagens efterfrågan 8 5. Arbetet framöver - rekommendationer 10

4 VÅRT UPPDRAG Rambölls uppdrag har varit att bidra till Region Gävleborgs långsiktiga arbete med att integrera satsningen på kvinnors företagande i det ordinarie företagsstödjande systemet genom att genomföra en förstudie. Förstudiens fokus har varit följande: 1. Utreda vilka aktörer som har bäst kompetens inom områdena företags- och innovationsutveckling samt inom kvinnors företagande, jämställdhet eller genus 2. Undersöka vilka insatser som är lämpliga att genomföra insatser inom prioriterade områden 3. Identifiera lämpliga samarbetspartners för Region Gävleborg 4. Utreda hur resultatet kan leva vidare efter projektets slut 5. Utreda möjligheten att ta ett helhetsgrepp och inte fördela medel till enskilda projekt för att minska risken att aktörer konkurrerar om att nå målgruppen Vår förståelse satsningen på kvinnors företagande kan sammanfattas i bilden nedan där aktiviteter från regional nivå styr aktörer i det företagsstödjande systemet att ändra sitt arbetssätt på lång sikt och därmed bidra till att kvinnor och män har samma förutsättningar att starta och driva framgångsrika företag i Gävleborg. Bild 1. Satsningens fokus Satsning på kvinnors företagande Aktiviteter från regional nivå styr aktörer i utförarsystemet att ändra sitt arbetssätt Aktörernas förändrade arbetssätt överlever projektperioden och bidrar till lika förutsättningar för kvinnor om män att starta och driva framgångsrika företag i Gävleborg Förstudien bygger på analys av dokument samt genomförande av intervjuer. De dokument som analyserats djupare är Region Gävleborgs RUP; Tillväxtanalys för Gävleborg 2007 samt Ramprojektet främja kvinnors företagande Bokning och genomförande av intervjuer har Ramböll ansvarat för. Ramböll har genomfört sex explorativa intervjuer med personer på Region Gävleborg och dessutom har fem näringslivschefer, tre politiker, fem företagare samt fyra övriga företagsstödjande aktörer intervjuats. De intervjuguider som använts i uppdraget har tagits fram av Ramböll och godkänts av uppdragsgivaren. Då Region Gävleborg just nu arbetar med att ta fram en projektplan för det fortsatta arbetet med kvinnors företagande fungerar detta PM som en sammanfattande beskrivning av Rambölls arbete, analys och rekommendationer.

5 REGION GÄVELBORG - EN CENTRAL AKTÖR I SYSTEMET Det finns en medvetenhet kring problematiken knuten till den låga andel kvinnor i länet som driver företag. I interna dokument (ansökan) anges att andelen kvinnor som driver företag de senaste åren har ökat i Gävleborgs län, men att andelen kvinnor av den arbetsföra befolkningen som driver företag fortfarande är lägre i Gävleborg än riksgenomsnittet (jämför 5,3 % med 6,9 %). I de explorativa intervjuer som gjorts med personer på Regionförbundet finns en tydlig medvetenhet kring vikten av en satsning på kvinnors företagande och en ambition om en strategisk inriktning i planeringen av det kommande arbetet. Bland de personer som arbetar på Regionförbundet finns bland annat en person som skrivit en avhandling som rör kvinnor och företagande inom vården och bland övriga inblandade personer har lärdomar från den förra satsningen på kvinnors företagande tagits fasta på. Mer precist, i denna omgång finns en stor medvetenhet om framförallt utmaningar som präglar kvinnors företagande och den förra satsningen. En person berättar om utmaningen att nå ut i de ordinarie stödstrukturerna: Man delade ut pengar till olika mindre projekt och där byggde man nätverk och man byggde upp en gemensam kunskapsbas för alla deltagande projekt. Där blev det många små insatser och lite konkurrens om målgruppen. Det var svårt att nå ut i de ordinarie strukturerna man nådde de redan frälsat. Ytterligare ett exempel på detta ges av en annan intervjuad person på Regionförbundet. Satsningen hamnar utanför strukturen och vi måste integrera det bättre. Länsstyrelsen har uttryckt att det är svårt att komma in på näringslivskontoren och att satsningen inte är integrerade i systemet. Vi har lyft frågorna på näringslivsmöten och det har haft bra effekt, gett bra diskussioner. Det här måste integreras i de satsningar som redan görs. En person beskriver den förra satsningen som traditionellt organiserad och säger: Det var väldigt många insatser, som var små till sin karaktär. Det var riggat som ett reguljärt programområde som man sökte till. Inriktat mot kvinnliga företagare och prioritering med insatser till den målgruppen snarare än mer systemförändrande. En utmaning som präglade genomförandet av den förra satsningen var aktörers inställning och attityd till arbetet som påverkade insatsen negativt. En person som intervjuats ger ett exempel: I vårt län är det väldigt starkt kopplat till basindustrin, en företagare är någon som lånar mycket pengar och har en lokal med en parkering. Det är bilden av en företagare. Jag vill att den bilden ska försvinna. Damfrisören är också en företagare. Det kom en tjej som omsatte miljoner och hade två anställda och jobbade med träning av hopphästar och så kom hon till näringslivsbolaget och fick svaret att här jobbar vi med riktiga företag. Problematiseringen av företagande och kön upplever Ramböll är mycket närvarande i de samtal och de dokument som funnits tillängliga i arbetet med den här förstudien. Målet är att det här ska bli ett naturligt perspektiv som man har med sig i arbetet när man jobbar med näringslivsfrågor. Dels ska de kunna ta till sig kunskapen i projektet och också att det ska finnas kvar i som en naturlig del i verksamheten. Det kan inte komma projekt hela tiden utan att man ska ha det i beaktande med kön och andra perspektiv. Jag tror att det handlar mycket om normer och förförståelse och attityder. I regionens RUP:en finns en god grund att använda som stöd i satsningen på kvinnors företagande. I RUP:en finns det en stor medvetenhet om att Gävleborg är könssegregerat. Det beskrivs bland annat att en analys av regionens genusstruktur ska genomföras. I RUP:en anges också ett antal indikatorer för de olika områdena där de flesta innehåller ett genusperspektiv. När det gäller branscher så nämns en satsning på vård och omsorg, ett framtagande analyser och

6 1-3 åtgärder för utbildnings och arbetsmarknaden, ska ta fram en regional innovationsstrategi, tankar kring ett stort projekt om IT inom vård och omsorg och de ska genomföra en inventering av kreativa näringar och se det som en del av det regionala näringslivet. Regionen ska även satsa på vindkraft. En person beskriver detta: Vi tänker mycket i branscher där kvinnor finns och det råkar ju vara så att vi är inom branscher, utpekade branscher i EU2020 strategin och i Tillväxtverkets prioriteringar som exempelvis besöksnäringen och kulturella och kreativa näringar, det är sådana som vi jobbar intensivt med att utveckla. Ytterligare en god förutsättning som kan komma att påverka satsningen strategiska inriktning är att ansvaret för kvinnors företagande tidigare låg på Länsstyrelsen men numera är ett ansvar för Regionförbundet som är ansvarig för näringslivsfrågor och regional utveckling. Detta innebär att frågan om företag som drivs av kvinnor på ett mer naturligt sätt kan haka i övriga insatser för att stärka näringslivet. Samtidigt lyfts i intervjuerna att det finns en risk arbetet endast blir en satsning och att det görs till en jämställdhets- eller kvinnofråga, även om regionförbundet kontinuerligt arbetar med de här frågorna. En person säger: Risken internt är att det blir en kvinnofråga. ( ) Vi jobbar mycket med attitydförändrande projekt internt och är medvetna om attitydproblemen. Bland intervjuade personer på regional nivå finns även en medvetenhet kring vikten av att fokusera mer på branscher och företag än på könet på företagaren. Att satsa på kvinnors företagande bör handla om att skapa en jämställd balans mellan kvinnor och män som driver företag i näringslivet utan att för den sakens skull sätta kvinnan i fokus. Fokus bör snarare vara på de företag som kvinnor driver och Ramböll bedömer att denna bild delas av strategiskt viktiga personer på Region Gävleborg. Dessutom ger intervjuer och möten med personer på Region Gävleborg bilden av ett team som är fokuserade på aktiviteter och action, av att göra och skapa förändring, vilket ytterligare förstärker bilden av en tydlig medvetenhet på regional nivå.

7 DE FÖRETAGSSTÖDJANDE AKTÖRERNA 3.1 Aktörs- och funktionsanalys Ramböll har intervjuat representanter från näringslivskontor och andra aktörer från det företagsstödjande systemet. Utifrån dessa intervjuer har en analys genomförts av vilket stöd som finns att tillgå som företagare i Gävleborg. Analysen är baserad på datainsamling från endast ett fåtal aktörer, men det ger ändå en tydlig bild av systemet. Sett till företagande finns det vissa faser som brukar beskrivas vara av stor vikt i ett företags levnadscykel och som ofta kan skapa en efterfrågan på stöd från aktörer. I denna studie har vi valt att urskilja idé-, uppstart- och expansionsfasen. Sett till de aktörer som intervjuats erbjuder de sammantaget stöd i samtliga företagsstödjande faser, bilden nedan sammanfattar detta stöd. Bilden visar de aktörer som uttryckligen beskrivit att deras verksamhet riktar sig till företag i en specifik fas samt aktörer som beskriver att deras stöd riktar sig till företag i samtliga faser. Bild 2. Aktörsanalys Idé Uppstart Etablerade/Expansion Ung företagsamhet når unga med idéer Svenskt näringsliv - Stöd till befintliga företag Movexum - fokus på tillväxtbolag för att ta innovationer från idé till marknad Almi - stöttar både i uppstart samt till företagare i senare skeden Näringslivskontoren - En dörr in, Slussa företag vidare, Mötesplats Ung företagsamhets verksamhet riktar sig till skolelever som får pröva på att starta företag och ta en idé till en fullfjädrad verksamhet. Dock erbjuder de inte stöd till företag som sedan startar upp på riktigt och som ställer in siktet på att expandera. Ett exempel på aktiviteter som Ung företagsamhet bedriver är nyföretagarkurser på gymnasienivå där eleven får satsa riktiga pengar i sitt företagande och även etablera kontakter med riskkapitalister. Ung Företagsamhet uppmuntrar också unga att delta i regionala och nationella tävlingar där deras företags och innovationsidéer får utsättas för extern kritik och bedömning. Svenskt näringsliv å andra sidan är en medlemsorganisation som ger stöd till sina medlemmar som är befintlig företag. Sett till de aktörer som erbjuder stöd till samtliga faser finns både Movexum, Almi samt näringslivskontoren. Näringslivskontorens funktion är ofta att vara en dörr in och slussa företag vidare till rätt stödaktör. De kan också fungera som mötesplatser där företagare kan träffas och bygga nätverk. Näringslivskontoren har ofta en unik förståelse för sin lokala kontext och har god kännedom om de företag som drivs i kommunen samt vilka möjligheter som finns att stärka företagande. Movexum är en inkubator som fokuserar på tillväxtbolag för att ta innovationer från idé till marknad. Exempel på aktiviteter som Movexum bedriver just nu är projektet Nüwa som riktar sig till företagande kvinnor. Nüwa erbjuder då en plattform för nätverkande där kvinnor får möjlighet att knyta kontakter och utbyta erfarenheter. Almi slutligen är en aktör som anger att de erbjuder stöd till företag både i uppstarten av sin verksamhet samt i senare skeden av företagandet. Ramböll har, förutom att se till vilka aktörer som agerar stöd till företag inom olika faser, dessutom sett till vilken funktion de fyller i det företagsstödjande systemet. Mer precist är det intressant att undersöka vad aktörerna erbjuder för att eventuellt upptäcka glapp eller luckor. I bilden nedan har vi utvecklat analysen till att även se till funktioner.

8 1-5 Bild 3. Funktionsanalys Idé Uppstart Etablerade/Expansion Funktioner Ung företagsamhet når unga med idéer Svenskt näringsliv - Stöd till befintliga företag Rådgivning Finansiering (SN) Sem & Föreläsningar Movexum - fokus på tillväxtbolag för att ta innovationer från idé till marknad Almi - stöttar både i uppstart samt till företagare i senare skeden Rådgivning Finansiering (almi) Sem & Föreläsningar Mentorsprog (almi) Näringslivskontoren - En dörr in, Slussa företag vidare, Mötesplats Rådgivning Sem & Föreläsningar Nätverksträffar Samtliga aktörer erbjuder rådgivning, seminarium och föreläsningar. Almi erbjuder finansiering till företag och arrangerar också mentorskapsprogram för företagare för att både bidra med direkt stöd till företagen samt till att skapa kontaktytor mellan företag och stärka nätverk. Svenskt Näringsliv stödjer företagandet i regionen främst genom aktiviteter såsom föreläsningar, seminarieserier och påverkansarbete, aktiviteter som alla syftar till att skapa ett bättre företagsklimat. Näringslivskontoren beskriver sin verksamhet som en dörr in men många av dessa arrangerar också nätverksträffar och luncher där företagare ges möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta kontakter. Sammantaget ger analysen av det företagsstödjande systemet en bild av ett system med aktörer som bedriver traditionell företagsstödjande verksamhet. Någonting som Ramböll uppmärksammat är aktörernas brist på systematiska behovsanalyser. En person vid ett näringslivskontor berättar: Vi har inte utfört någon specifik behovsanalys. Det vi tror oss veta om vad företagen behöver får vi reda på genom personliga möten och företagsbesök. Behoven varierar också stort från person till person och från företag till företag. Vårt jobb är snarare att lotsa vidare kunden till aktörer som kan den specifika sakfrågan bättre. Ytterligare en representant vid ett näringslivskontor beskriver behovsanalysen på samma sätt, att den är individuell och görs i det personliga mötet: En behovsanalys görs på det individuella planet vid varje möte med kunden. Behoven ser olika ut för olika personer och vi hjälper till med det som efterfrågas. En annan representant från ett näringslivskontor berättar: Vi vet vad vi behöver erbjuda företagen genom vår personliga kontakt. Känner av behoven så att säga. Den enda aktör som genomfört en behovsanalys för att få ökad förståelse om sin målgrupp är Ung Företagsamhet. De genomförde en undersökning för ca 2 år sedan för att förstå varför så få av de kvinnliga gymnasieeleverna valde att gå vidare med sina UF-företag och göra dem till riktiga företag. Undersökningen visade att de kvinnliga eleverna ofta hade bättre affärsidéer och vann tävlingar på regional och nationell nivå men att de samtidigt upplevde att de inte fick någon uppmuntran och att inblandade lärare gav mer av sin tid till de manliga elevernas företag. Orsaken till detta var att lärarna såg de kvinnliga eleverna som självgående och föranledde att Ung Företagsamhet drev ett projekt för 30 lärare som handlade om att utbilda rådgivare i genusmedveten rådgivning. I övrigt är de behovsanalyser som görs utförda på individnivå, det vill säga mellan en rådgivare och en enskild person med en affärsidé eller ett företag. Den typen av behovsanalyser kan emellertid sällan ge information om på vilket sätt en aktör bör arbeta för att nå en specifik målgrupp vilket medför att Ramböll ställer sig frågande till relevansen i aktörernas aktiviteter.

9 1-6 Mer precist, givet att inte behovet utreds och styr målsättningar, hur vet aktörerna då att de gör rätt saker? 3.2 Inriktning och specialitet Ramböll har även undersökt i vilken utsträckning det företagsstödjande systemet präglas av specifika inriktningar på branscher som är relevanta att ha kunskap om, givet satsningens inriktning. Dessutom har vi undersökt i vilken utsträckning aktörerna har genomfört aktiviteter riktade specifikt till kvinnor. I bilden nedan har vi valt att markera med färgen grön och blå var i systemet kunskap om bransch samt erfarenhet av att rikta insatser mot specifikt kvinnor finns. Bild 4. Systemet som helhet Idé Uppstart Etablerade/Expansion Funktioner Ung företagsamhet når unga med idéer Svenskt näringsliv - Stöd till befintliga företag Rådgivning Finansiering (SN) Sem & Föreläsningar Movexum - fokus på tillväxtbolag för att ta innovationer från idé till marknad Almi - stöttar både i uppstart samt till företagare i senare skeden Rådgivning Finansiering (almi) Sem & Föreläsningar Mentorsprog (almi) Näringslivskontoren - En dörr in, Slussa företag vidare, Mötesplats Rådgivning Sem & Föreläsningar Nätverksträffar Färgen grön indikerar att aktörerna har arrangerat aktiviteter specifikt för kvinnor. Ung företagsamhet har arrangerat utbildningar i genus för lärare för att på så sätt uppmärksamma lärarens olika sätt att bemöta tjejer och killar när det kommer till företagande. Bakgrunden till projektet har beskrivits ovan och var att ingen utav de kvinnliga eleverna valde att fortsätta med sitt företagande efter gymnasiets slut, detta trots att de kvinnliga elevernas företag var de mest framgångsrika. Så här uttrycker UF problemet: Attityden är att kvinnor ska utbildas för att bli anställningsbara inom offentlig sektor. Man ser inte kvinnor som entreprenörer. Jag ser det som ett stort problem att vi hela tiden blir fler killar än tjejer. Vi blir inte insläppta på omvårdnadsprogram eller barn och fritid då det anses vara onödigt att dessa utbildningar ska hålla på med företagande. Movexum driver just nu projektet Nüwa som syftar till att skapa en plattform för företagande kvinnor i regionen. Syftet med Nüwa är som tidigare nämnts att få företagande kvinnor att samverka och hitta stöd i varandra. Färgen blå indikerar att aktörerna bedrivit insatser som riktat sig specifikt till en bransch. Bland näringslivskontoren har näringslivskontoret i Nordanstig bedrivit projekt inom turism. I projektet Nu kör vi! och Kustnära mötesplatser som vänder sig speciellt mot företagare inom turism och upplevelsebranschen. Att det finns aktörer med erfarenhet av att bedriva projekt riktade mot företag som drivs av kvinnor samt med fokus mot specifika branscher där en stor andel företagare är kvinnor visar på möjligheter för aktörer i systemet att dra nytta av varandras kompetenser. Med andra ord anser vi att det finns goda möjligheter till ökad samverkan mellan aktörer och funktioner i systemet. I de intervjuer som genomförts med aktörer i det företagsstödjande systemet framträder en bild av olika uppfattningar kring vikten att specifikt satsa på kvinnor. Det finns en allmän kännedom och medvetenhet kring kvinnor och mäns olika förutsättningar att driva företag. Samtidigt finns inget gemensamt stöd för att rikta sig mot en specifik grupp. Det som lyfts fram som viktigt är att agera mer tydligt för att nå företag som drivs av kvinnor samt kommunicera på ett nytt sätt. Bland aktörerna finns även en uppfattning om att de riktar sig till alla men få satsar specifikt på grupper som i dagsläget inte nås i samma utsträckning som andra. Bland de aktörer som inte bedrivit verksamhet specifikt mot kvinnor tidigare finns beskrivning om hur kvinnor kan nås, men

10 1-7 de är av en mer generell karaktär och handlar om förslag såsom att satsa på exempelvis branscher där kvinnor dominerar, dock framkommer inga konkreta förslag på hur detta kan göras. 3.3 Aktörernas uppfattning om regionförbundets roll det finns stort stöd I intervjuerna med aktörer i det företagsstödjande systemet har framkommit att det finns ett stort stöd från aktörerna för regionförbundet att vara en drivande motor i bildandet av ett företagsstödjande nätverk som erbjuder spetsig rådgivning till företagen. Regionförbundet uppmanas till att lyfta positiva exempel på företag som drivs av kvinnor och arbeta strategiskt med attityder samt leverera information. En person vid ett näringslivskontor säger: Jag skulle vilja ha mer kött på benen gällande de positiva med kvinnors företagande ur ett rent nationalekonomiskt perspektiv. Hur forskningen ser ut och hur mycket samhället faktiskt tjänar på detta. Denna typ av fakta är inte något som jag själv har tid att söka upp, det skulle vara mycket bra att få detta serverat genom exempelvis en informationsdag eller via en folder. Dessutom nämns att det finns ett intresse från aktörerna att se utbildningsinsatser riktade mot rådgivare i hur de bättre kan tillmötesgå målgruppen, tex genom att höja deras kompetens kring företagande inom en specifik bransch för att på så sätt kunna stötta på ett än bättre. Det finns också en medvetenhet om att verka för ett differentierat näringsliv, inte endast utifrån ett könsperspektiv utan även utifrån andra aspekter såsom bransch där en satsning på kvinnors företagande kan bidra till detta.

11 FÖRETAGENS EFTERFRÅGAN I tidigare utvärderingar som Ramböll genomfört har det blivit tydligt att insatser som riktar sig mot företag som drivs av kvinnor tenderar att anta en annan karaktär än insatser som vanligtvis drivs för att stötta företag. I de intervjuer som genomförts med företagare framträder en bild av att det fungerat på samma sätt i Gävleborg, det vill säga att insatser riktade mot företag som drivs av kvinnor kommit att genomföras på ett nytt sätt. Det finns personer som beskriver att stödet är välkomnat men att stöd som riktas till företag som drivs av kvinnor tenderar att skilja sig från det stöd som riktas till vanligt företagande (läs mäns företagande). En person beskriver detta: Mer dynamiska grupper där grabbar också kommer. Vi behöver skjuts av varandra, vi behöver mer affärsmässighet i hur vi driver företag ( ) ska man ha möten för kvinnor när det gäller företagande, ska man inte bara ta upp genusperspektivet på företagande. Det skulle man aldrig lägga tid på om grabbar träffas. Hur gör man budget, hur jobbar man i styrelsearbete, så gör grabbar. Det finns bland de intervjuade personerna olika uppfattningar om huruvida en specifik satsning på företag som drivs av kvinnor behövs. En person säger: Satsningen behövs absolut om det görs på rätt sätt. Det ska inte vara projekt som löper parallellt med pågående verksamhet utan det måste integreras och involveras i det lokala. Samtidigt säger en annan person: Jag har faktiskt ingen aning om vilken satsning som gjorts. Satsning på kvinnors företagande är inte aktuellt för min del. Jag är i behov av stöd vid investering, detta är oberoende om jag är man eller kvinna. Ytterligare en person säger: Jag ställer mig helt oförstående kring varför jag som kvinna ska ha ett särskilt stöd. I intervjuerna har företagarna fått beskriva den främsta möjligheten med att driva företag. Bland de svar som angetts finns följande citat att finna: Expandera och få kontakt med nya marknader. Det är att just allt är möjligt, vi kan välja att utveckla oss, man kan ha mål och satsa hur mycket man vill, fråga bara om vilka vägar man väljer. Det är vi som bestämmer vilket håll vi ska gå. Att få styra vår egen arbetssituation. Vi kan bestämma över nutid och framtid. Och att tjäna pengar. När företagarna får ange vilka de största utmaningarna i deras företagande är så anger de klassiska utmaningar som företag ofta står inför. Nedan illustreras detta i fyra citat från olika intervjupersoner: Att expandera för att få tillgång till nya marknader. Fortfarande mycket med det ekonomiska, vi snurrar på bra, nu är det dags att göra större investeringar, hur gör man det, vad är bäst. Likviditeten, eftersom vi driver ett företag med en högsäsong och en lågsäsong och att få tiden att räcka till.

12 1-9 Jag ser en utmaning framtidsfrågan, om man ska gasa eller bromsa och vad som är min roll i detta. Hur man tar företagande vidare till nästa nivå. Ramböll har även ställt frågor om vad företag som drivs av kvinnor efterfrågar för insatser och stöd av en kommande satsning. Ramböll har valt att kategorisera deras behov av insatser i tre grupper; finansiering och lönsamhet, utveckling samt form. I figuren nedan har deras svar sammanställts. Bild 5. Företagens behov Finansiering och lönsamhet Hantera kostnader vid köp av företag Minimera den ekonomiska risken Göra investeringar i rätt ordning när det är dags att göra nya investeringar Skaka ytterligare lönsamheten Utveckling Stöd när företaget ska tas till nästa nivå Stöd i att expandera och få kontakt med nya marknader Få möjlighet att ta del av riktad rådgivning Tillgång till nätverk och mentorskap Form: Kvalitet, fokus på företagande och affärsutveckling, arbeta långsiktigt En av företagarna säger: Förutom ekonomiskt stöd så tycker vi att mentorskap är fantastiskt bra. En annan företagare säger: Den hjälp och stöd som jag fått av länsstyrelsen ställer jag mig mycket positivt till. De är tillgängliga och jag tycker mig ha fått det stöd för finansiering som jag efterfrågat. Företagarna anger att de behöver stöd i att finna finansiering samt att öka sin lönsamhet. Det kan handla om att hantera kostnader vid köp av företag, minimera ekonomisk risk genom finansiellt stöd, stöd i att göra investeringar i rätt ordning för att skapa ytterligare lönsamhet i företaget. Företagarna anger också att de har behov av stöd som rör företagets övriga utveckling i framförallt expansionsfasen. De efterfrågar riktad rådgivning och tillgång till nätverk och mentorer. De insatser som arrangeras bör präglas av hög kvalitet med fokus på företagande och affärsutveckling och det bör vara en del av ett långsiktigt arbete.

13 ARBETET FRAMÖVER - REKOMMENDATIONER Rambölls arbete med förstudien har genererat i ett antal förslag på fortsatt arbete. Den övergripande rekommendationen handlar om att integrera kvinnors företagande i det ordinarie arbetet med regional utveckling. Genom att perspektivet integreras i allt det arbetet som Regionförbundet bedriver och görs till en naturlig del av regionens långsiktiga målsättningar kommer möjligheten att genom aktiviteter och insatser påverka aktörer i det företagsstödjande systemet öka. Bilden nedan illustrerar detta. Bild 6. Rambölls rekommendation för arbetets inriktning En del av regionens långsiktiga målsättningar Regional utveckling Satsning på kvinnors företagande Aktiviteter från regional nivå styr aktörer i utförarsystemet att ändra sitt arbetssätt Aktörernas förändrade arbetssätt överlever projektperioden och bidrartill lika förutsättningar för kvinnor om män att starta och driva framgångsrika företag i Gävleborg För att uppnå detta har Ramböll brutit ned rekommendationerna i ett antal punkter som kan inspirera Regionförbundet i sitt fortsatta arbete. Nedan redogörs dessa för i punktform. 1. Bestäm inriktning och skapa ett långsiktigt fokus Ramböll bedömer det av största vikt att Region Gävleborg beslutar om inriktning för arbetet. I Tillväxtverkets skrivningar om satsningen anges att det finns ett antal prioriterade områden inom vilka befintliga eller kommande företag som drivs av kvinnor ska nås. Dessa områden är: - Gröna näringar - Tjänste- och servicesektorn - Kreativa och kulturella näringar - Vård och omsorg - Utbildning Då dessa områden är relativt vida och rymmer olika branscher innebär detta en möjlighet för regionen att göra om detta till sitt eget och välja att rikta insatser mot områden som är prioriterade. Då syftet med förstudien är att visa på möjligheter att integrera kvinnors företagande i ordinarie stödsystem är det viktigt att det arbete som görs hakar i övrigt arbete för att stärka näringslivet. Det är således viktigt att Regionförbundet i detta arbete tar ställning för om satsningen ska integreras på kort eller lång sikt. Kanske bör exempelvis projektmedel utlysas med inriktning mot specifika branscher som är prioriterade på den regionala nivån som ett sätt att förstärka redan pågående arbete. 2. Genomför kontinuerligt behovsanalyser av målgruppens behov För att kunna rigga insatser som möter behov krävs att behovsanalyser kontinuerligt genomförs hos företagen. Behovsanalyserna behöver inte vara speciellt omfattande men bör göra möjligt för förståelse av behoven hos en specifik grupp företagare (ex bransch eller fas). Fokus i en behovsmätning bör vara företaget och inte könet på företagaren, även om könet på företagaren är av stor vikt för att följa upp i vilken utsträckning kvinnor nås av insatser. 3. Utgå från det befintliga systemets aktörer och de funktioner de erbjuder I analysen som genomförts har Ramböll identifierat ett antal möjliga tillvägagångssätt för att förstärka det företagsstödjande systemet. Till en början vill vi betona att näringslivskontoren ur ett geografiskt perspektiv är centrala. De bidrar med närvaro i samtliga kommuner och fungerar

14 1-11 som lotsar. De är därför, i samverkan med andra aktörer, mycket viktiga i systemet som helhet. Vi rekommenderar att näringslivskontoren involveras i arbetet med att genomföra behovsanalyser för att utifrån sina respektive lokala kontexter göra en bedömning kring vilka funktioner som krävs för att stärka företag som drivs av kvinnor. I detta arbete bör även lokala politiker involveras för att förankra det strategiskt viktiga med satsningen. De funktioner som sedan visar sig vara viktiga i den lokala kontexten kan andra aktörer i systemet bidra med att stärka upp. Regionförbundet kan fungera som en aktör som stöttar sammanlänkningar genom ex utlysningar och som uppmuntrar till att näringslivskontor i exempelvis en lokal kontext med goda förutsättningar att stötta företag inom en specifik bransch tar stöd av aktörer som har den branschkompetensen. 4. Kommunicera strategiskt Se över den egna kommunikationen kring satsningen. Rambölls bedömning är att kvinnor bör tonas ned och istället bör bransch- och områdesfokus utgöra ett tydligt fokus. Då vissa företagare ur målgruppen beskriver en oförståelse för varför kvinnor bör få särskilt stöd i sitt företagande är det viktigt att inte kommunicera detta som just ett särskilt stöd för kvinnor utan snarare betona regionens strategiska arbetet med näringslivsutveckling mot specifika branscher där kvinnor är verksamma och som är prioriterade av regionen. Detta betyder inte att intresset för utvecklingen bland kvinnor minskar. Tvärtom är det vår övertygelse att det är viktigt att Regionförbundet parallellt med att strategisk kommunikation bedrivs kring insatser som görs, dessutom kontinuerligt genomför behovsanalyser och uppföljning som fokuserar på utvecklingen hos både män och kvinnor så att Regionförbundet kan följa utvecklingen. 5. Uppföljning och lärande centralt för långsiktig integrering Som nämnts ovan är en viktig del i en långsiktig integrering att aktörer och funktioner i systemet följs upp och att aktiviteter, utfall, resultat och effekter redovisas uppdelat på kön, detta oavsett om aktiviteter som genomförs handlar om kvinnors företagande eller annat. Rambölls rekommendation är att Regionförbundet intar en central roll i att implementera uppföljningssystem hos samtliga aktörer i det företagsstödjande systemet, där information uppdelad på kön och bransch är central. Uppföljningsresultatet bär prägla RFs arbete och återföras till systemet för att skapa ett levande system.