Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun

Transkript

1 Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun

2 Förklaringsdokument till reviderad näringslivsstrategi för Lerums kommun. Beredningen för näringsliv och turism genomförde under 2011 en rad aktiviteter som tillsammans ledde fram till en näringslivsstrategi för Lerums kommun. Det var bland annat medborgardialog med fokus på näringslivsklimatet, företagsbesök, kommunbesök, skolkontakter, omvärldsbevakning, omvärldsanalys och näringslivspolitisk debatt i kommunfullmäktige. Under 2016 påbörjade förvaltningen en uppdatering av strategin tillsammans med Näringslivsrådet i Lerums kommun* och det innebar vissa förändringar i innehållet även om grunden fortfarande är densamma som togs fram Strategin i sig och de förklaringar som här ges kring målen bygger på de perspektiv, idéer och önskemål som lyfts under arbetets gång både 2011 men också i dialog med Näringslivsrådet Förklaringarna innehåller även exempel på hur kommunen skulle kunna arbeta för att nå målen. Förklaringarna till målen är kursiverade. * Näringslivsrådet består av kommunalråden, en representant ifrån beredningen för bildning, sysselsättning och näringsliv, ordförandena i kommunens olika företagarföreningar, en representant ifrån organisationen Fastighetsägarna samt berörda tjänstemän. Inflytande Inriktning: Lerums kommun ska utvärdera samt använda resultatet av relevanta undersökningar som medel för att i samverkan uppnå ett starkt Näringslivsklimat. Det finns flera olika rankingar som mäter Näringslivsklimat i Sverige. En av dessa är Svenskt Näringslivsrankingen som mäter en upplevd känsla av klimatet dvs företaget som svarar kan ha haft kontakt med kommunen men behöver inte ha haft det. En annan är SKL:s Insikts-mätning där företag som haft kontakt med kommunen i olika myndighetsfrågor får svara på frågor. Främst dessa två mätningar kommer att följas, analyseras och också beaktas i utvecklingen av kommunens näringslivsservice samt näringslivsutveckling. Det finns fler mätningar och även dessa kommer att beaktas utefter relevans. Kommunens näringslivsenhet ska vara stark och funktionell. Näringslivsenheten behöver rätt resurser för att kunna svara upp mot både näringslivets och förvaltningens behov och förväntningar. D et handlar om kompetens, befogenheter och ekonomi.

3 Näringslivsenheten ska aktivt samverka med både interna och externa aktörer. Näringslivsenheten har en viktig roll både internt och externt för samverkan och ökad förståelse mellan olika aktörer med olika roller. Förvaltningens näringslivsutveckling ska kännetecknas av: - Öppenhet - Delaktighet - Serviceanda Det betyder att kommunen ska upplevas som lätt att få kontakt med, vara delaktiga i viktiga frågor för näringslivet och att hela organisationen är en kundorienterad serviceorganisation. Näringslivsservice och myndighetsutövning riktat till företag ska alltid kännetecknas av: - God tillgänglighet - Professionellt bemötande, tilltro och lyhördhet - Hög kompetens - Rättssäkerhet Kommunens tjänstemän ska vara lätta att få kontakt med, arbeta professionellt och inneha hög kompetens inom sitt område. Man ska vara effektiv men ändå tillhandahålla mycket hög rättsäkerhet samt relevant och riktig information. Dessa parametrar mäts också i SKL:s Insiktsundersökning som är en servicemätning av kommunens myndighetsutövning. Förvaltningen ska: - Ta initiativ för att skapa mötesplatser som efterfrågas av näringslivets olika aktörer. - Stimulera aktivt nätverksbyggande Detta kan exempelvis vara olika näringslivsevenemang, företagarluncher/frukostar, temadagar, nätverksträffar och utbildningsseminarier. Evenemangen ska vara efterfrågade av näringen och främst göras i samverkan med andra aktörer. - Stödja samverkan mellan skola-näringsliv för att bland annat arbeta med framtida kompetensförsörjningsbehov. Samverkan mellan skola och näringsliv blir allt viktigare för att underlätta så att framtida kompentensbehov kan försörjas men även för att skolans behov av relevant branschkunskap kan delges framtidens elever. - Effektivitet - Tillhandahållande av relevant information

4 Kreativitet Inriktningsmål: Näringslivsarbetet är ett medel för att nå målet - arbetstillfällen för alla. Arbetet ska präglas av ett kreativt och innovativt förhållningssätt. En del i arbetet med näringslivsfrågor är att stötta utvecklingen av fler arbetstillfällen genom att företagen har möjlighet att växa, utvecklas samt att nya företag har möjlighet att etablera sig i kommunen. En annan del är som tidigare nämnts att främja kompetensförsörjningen framåt för företagen. Arbetsmarknaden ska vara till för alla dvs även personer som står längre ifrån arbetsmarknaden ska beredas plats och det är en fråga för förvaltningen att beakta ifrån olika enheter och sektorer. Kommunen ska våga satsa på innovativa framtidslösningar och visa djärvhet och kreativitet i framtidsplaneringen. Förutom djärvhet och kreativitet i grunden för näringslivspolitiken kan detta exempelvis konkretiseras genom någon form av tankesmedja eller innovationscentra eller andra kreativa lösningar för framtida näringsliv Kommunens ska samverka för att öka ett hållbart nyföretagande samt underlätta för olika befintliga företag att växa och utvecklas. Nyföretagande är viktigt på både lokal och nationell nivå för en livskraftig näringslivsutveckling. Näringslivsenheten ska verka för att det ska vara lätt att starta företag i form av att det finns stöd och vägledning att tillgå. Detta gäller även för företag som vill utvecklas och växa. Kommunens mark- och lokalförsörjningsplaner ska tydliggöras och stärka näringslivsutvecklingen samt uppmärksamma nya och kreativa arbetssätt. Det ska framgå tydligt vilken mark och vilka lokaler som finns tillgängliga för företag som vill utvecklas alternativt etablera sig i kommunen. Förvaltningen ska arbeta proaktivt för att tillgodose försörjning av både mark och lokaler genom egen försorg och i samverkan med privata aktörer. Det regionala, nationella samt globala perspektivet på näringslivsutvecklingen i Lerums kommun ska stärkas genom ett aktivt kunskapsinhämtande samt ett nära samarbete med relevanta regionala aktörer. Lerum ska samverka med regionala aktörer gällande marknadsföring, nationellt och internationellt, av kommunen som en attraktiv kommun att bo i, verka i samt besöka. Ett utökat marknadsföringsarbete kan exempelvis också kräva en marknadsföringsplan riktad till näringslivet både lokalt, nationellt och internationellt. För att kunna göra detta behövs kunskap hos organisationen som kan inhämtas ifrån andra aktörer tex BRG Business Region Göteborg, Göteborg & Co samt Turistrådet Västsverige men det finns även andra aktörer att samverka med. Näringslivsenheten ska verka som en brygga mellan det lokala näringslivet och de regionala organisationerna. Mycket kunskap finns hos de regionala aktörerna som kan vara till gagn för det lokala näringslivet att ta del av för att kunna växa och utvecklas.

5 Regionen behöver också det lokala näringslivets synpunkter och infallsvinklar för framtida utveckling. Näringslivsenheten ska vara en brygga emellan parterna. Näringslivsenheten ska skapa/främja arenor där kreativa och innovativa företag möter mer traditionella näringar. Att mötas över olika branscher i utvecklingsprojekt har visat sig framgångsrikt för kreativitet och hållbar utveckling. Näringslivsenheten ska främja och stödja sådana mötesplatser. Kommunen ska främja mångfald och särskilt stödja grupper som är underrepresenterande i kommunens aktiva nätverk. Grupper som är underrepresenterade i kommunens nätverk och samverkansprojekt eller som efterfrågar extra stöd ska identifieras och extra uppmärksammas utefter sina behov. Detta kan vara unga, nyanlända och kvinnor eller andra grupper av företagare som finns i vår kommun. Kommunen ska ligga i framkant på IT-området. Näringslivsenheten ska i linje med kommunens bredbandsstrategi bevaka den utvecklingen. Kommunen behöver satsa på moderna e-tjänster, i sin verksamhet samtidigt som man verkar för ett välutbyggt bredbandsnät som möjliggör företagande hemifrån samt mobila kontor i linje med miljövisionen. Hållbarhet Inriktningsmål: Förvaltningen ska arbeta för ett hållbart näringsliv i Lerums kommun. Lerums kommun har en vision att bli ledande miljökommun I detta arbete är det viktigt att även näringslivsutvecklingen bidrar genom att aktivt verka för ett hållbart näringsliv. Lerums kommun ska vara inkluderande och främja olika typer av företagande med fokus på en hållbar utveckling i alla tre dimensionerna. Kommunen ska aktivt arbeta för att öka samhällsansvaret (CSR - Corporate Social Responsibility) inom näringslivet. CSR handlar om företagens ansvarstagande för hållbar samhällsutveckling, såväl ekonomiskt som miljömässigt, socialt och etiskt. I linje med miljövisionen behöver dessa perspektiv lyftas och få fäste i kommunens näringsliv. Syftet är att det senare ska gå att mäta och följa upp CSR-utvecklingen i kommunen. Lerums kommun ska: - Skapa förutsättningar för kreativa arenor som kan attrahera hållbara företag. - Främja kompetensutveckling för kommunens näringsliv med fokus på hållbarhetsarbete och arbeta för att öka andelen företag som systematiskt kvalitetssäkrar sina verksamheter.

6 Detta kan ske genom satsning på affärsdriven miljöutveckling och konkretiseras exempelvis genom science park eller grönt innovationscentra. Kompetensutveckling ska ske genom utbildningar och informationsträffar eller andra utbildningsarenor. - Stötta ungt företagande med fokus på hållbarhet Genom nära samarbete med skolan och tex UF (Ung Företagsamhet) kan hållbar utveckling stödjas. Tävlingen Gröna Tråden är en aktivitet som stöttar ungas tankar och idéer om hållbar utveckling. Här finns också möjlighet att träffa unga företagare utanför skolan och stötta ett framtida näringsliv för kommunen. Den kommunala upphandlingen ska: - Förbättra möjligheterna för företag inom närområdet att bli leverantörer till kommunen. - Verka för att stimulera socialt ansvarstagande. Att arbeta aktivt med kunskapsspridande och dialog om offentlig upphandling till det lokala näringslivet ger ökade möjligheter för flera att delta. Det sociala ansvaret är en viktig del i en hållbar utveckling och detta ska arbetas vidare med inom kommunens upphandlingar för en hållbar utveckling.