EU-rätt Vad är EU-rätt?

Transkript

1 EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv, delad och stödjande befogenhet 1

2 Historik Romfördraget (EG-fördraget) 1958 Maastrichtfördraget 1993 Upprättande av den europeiska unionen Fördraget om den europeiska unionen Sveriges medlemskap st. medlemsländer 2007 Lissabonfördraget 2009 Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin EU-rättens företräde Genom EEG-fördraget upprättade medlemsstaterna en gemenskap med obegränsad varaktighet, utrustad med egna institutioner, rättssubjektivitet, rättskapacitet, behörighet att uppträda internationellt som ställföreträdare och, i synnerhet, med verksamma befogenheter som härrör från en kompetensbegränsning eller en överföring av staternas uppgifter till gemenskapen. Därigenom har staterna, fastän inom begränsade områden, inskränkt sina suveräna rättigheter och skapat ett regelverk som är tillämpligt på deras medborgare och på dem själva. Detta införlivande med varje medlemsstats rätt av bestämmelser som härrör från gemenskapskällor och, mera allmänt, fördragets ord och anda har till följd att det är omöjligt för staterna att, i strid med en rättsordning som har godtagits av dem på grundval av ömsesidighet, göra gällande en senare ensidig åtgärd som kan strida mot denna rättsordning. 2

3 EU-rättens företräde Den rätt som uppkommit ur fördraget och som härrör från en autonom källa kan inte, till följd av sin självständiga och särpräglade karaktär, rättsligt befinna sig i konflikt med någon som helst nationell lagtext utan att förlora sin gemenskapskaraktär och utan att den rättsliga grunden för själva gemenskapen sätts i fråga. Den överföring som staterna företagit från sin nationella rättsordning till förmån för gemenskapsrättsordningen av rättigheter och skyldigheter i överensstämmelse med fördragets bestämmelser, medför alltså en definitiv inskränkning av staternas suveräna rättigheter. Institutionerna Europeiska rådet EU:s högsta politiska organ Diskuterar EU:s framtid ur ett politiskt perspektiv Drar upp riktlinjer för det framtida samarbetet, integrationen, EU:s plats i världspolitiken etc. Beslut kräver som huvudregel konsensus (enhällighet) Medlemsstaternas stats- och regeringschefer möts i de s.k. toppmötena. Har en fast ordförande (Herman Van Rompuy) Träffas två gånger per halvår 3

4 Europaparlamentet Representerar folken i medlemsländerna Väljs genom direkta val vart 5:e år Lagstiftar och utövar budgetmakt Har politisk kontrollmakt Rådgivande funktion Väljer kommissionens ordförande Max 751 ledamöter Sverige har 20 platser Rådet Lagstiftar och utövar budgetmakt Samordnar - bl.a. den ekonomiska politiken Medlemsländernas ministrar Olika ministrar beroende på vilken fråga som behandlas Den höga representanten är ordförande i utrikesfrågor COREPER förbereder rådets arbete Ordförandeskapet roterar Kommissionen En kommissionär per medlemsland Cecilia Malmström är svensk kommissionär Ska tillvarata EU:s gemensamma intressen Kommissionärerna ska agera politiskt neutralt Ensam initiativrätt till ny lagstiftning EU-samarbetets motor och pådrivare av EU:s utveckling Övervakar tillämpningen av unionsrätten 4

5 EU-domstolen Två huvuduppgifter: Döma i tvister Tolka EU-rätten Domstolens praxis viktig för EU:s utveckling En domare från varje medlemsland 8 generaladvokater EU:s rättskällor Hela EU-rätten går före den nationella inhemska rätten Eget och fristående regelverk från de nationella rättsordningarna EU:s regelverk ställer sedan i sin tur krav på medlemsstaternas interna lagstiftning EU:s rättskällor Primärrätt Allmänna rättsprinciper Sekundärrätt Internationella avtal Praxis 5

6 Primärrätten 1. De grundläggande fördragen. 2. Protokoll och förklaringar. 3. Anslutningsfördrag. Karaktäristiskt för primärrätten: Medlemsstaterna är de enda som kan genomföra förändringar av fördragen. EU-domstolen kan inte ogiltigförklara eller åsidosätta fördragen. Allmänna rättsprinciper Legalitetsprincipen Principen om likabehandling (FEUF art. 10, 18) Subsidiaritetsprincipen Proportionalitetsprincipen Lojalitetsprincipen Sekundärrätten FEUF art. 288 Förordningar Direktiv Beslut Rekommendationer och yttranden 6

7 Internationella avtal Sådana som ingås av EU EU är en egen juridisk person Avtal som sluts av en medlemsstat och antas av EU T.ex. handelsavtal med tredje land Ex. Cotonou-avtalet EU-domstolens praxis Mycket viktig rättskälla Utvidgar EU-rättens räckvidd Fastställer nya principer Fyller ut ofullständiga rättsakter Använder sig av en integrationsvänlig tolkning Har fått utökade befogenheter i och med ändringarna genom Lissabonfördraget Övning Vilken betydelse har det att EU bygger på rättslig grund? Placera in direktiv i den EU-rättsliga rättskälleläran Hur förhåller sig direktiv på EU-nivå gentemot nationell lagstiftning? Hur ser det övergripande förhållandet ut mellan EU:s institutioner? 7

8 Övning Kollektivavtal Hur förhåller sig den svenska modellen, där mycket av reglerna fastställs genom kollektivavtal, till EU-rätten? Vad skulle detta kunna tänkas leda till för konsekvenser? Påståenden: rätt eller fel? - EU-domstolen löser tvister gällande reglerna i Europakonventionen. - Europaparlamentet är den enda, av medlemsländernas folk, direktvalda institutionen inom EU. - EU-domstolens praxis hör till primärrätten. - Till sekundärrätten hör de allmänna rättsprinciperna. - Lissabonfördraget är ett ändringsfördrag i samma anda som t.ex. Maastrichtfördraget. - EU är en överstatlig organisation. - Ministerrådet kallas ibland Europeiska rådet. - Cecilia Malmström är vår svenska representant i Rådet. 8