733G23: Internationell politik 2

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "733G23: Internationell politik 2"

Vilhelm Danielsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Statsvetenskap/IEI Jörgen Ödalen VT G23: Internationell politik 2 Kursens mål Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - Demonstrera fördjupade kunskaper om teoretiska analysperspektiv, normativa förhållningssätt samt empiriska förhållanden inom internationell politik. Kursinnehåll Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta områden inom internationella relationer med utgångspunkt från central vetenskaplig litteratur inom ämnet. Särskild vikt läggs vid studenternas förmågor och färdigheter att självständigt applicera och kritiskt förhålla sig till analyser av internationell politik. Ett underliggande tema för kursen rör bruket av våld i internationella relationer; Är det under några omständigheter tillåtet för en stat, eller grupp av stater, att bruka våld mot en annan stat? Vad säger den internationella rätten om detta? Vad säger moralen? Är det t ex tillåtet att intervenera i en stat som systematiskt begår människorättsbrott mot de egna medborgarna? Innebär inte en sådan intervention en otillåten kränkning av en stats suveränitet? Denna typ av frågor kommer vi att återkomma till under kursens gång. Kursen är uppdelad i tre olika moment: - Internationell politisk teori - Internationell rätt och internationella relationer - Humanitär intervention Undervisning/Arbetsformer På kursen ges föreläsningar som introducerar och utvecklar kursinnehållet. Föreläsningarna utgör komplement till kurslitteraturen. Seminarierna utgör en central del av de studerandes lärandeprocesser och ger möjligheter att reflektera och gemensamt kritiskt diskutera för att utveckla förhållningssätt och färdigheter. Den studerande förväntas vara väl förberedd inför föreläsningar och ha fullgjort seminarieförberedelserna enligt anvisningar som ges i kursbeskrivningen. Den studerande förväntas tillgodogöra sig kurslitteraturen självständigt och/eller i självorganiserade läsgrupper. Varje moment behandlas i två föreläsningar och ett seminarium. 1

2 Examination Kursen examineras genom hemtentamen, genom närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna, samt genom att studenterna till varje seminarietillfälle i ett PM besvarar en av seminariefrågorna. Deltagande vid seminarierna är obligatoriskt. Särskilda skäl krävs för att frånvaro ska accepteras, och frånvaro måste kompenseras med en kompletteringsuppgift. Innehållet i kompletteringsuppgiften avgörs av seminarieläraren. Samtliga seminariefrågor ska förberedas för diskussion, men en fråga per tillfälle väljs ut och besvaras i ett PM om ord. Detta PM lämnas in till läraren vid seminarietillfället. Kursen avslutas med att studenterna författar en hemtentamen. Denna hemtentamen är en analysuppgift där studenterna får tillfälle att visa att de tillgodogjort sig materialet på kursen, och att de kan tillämpa den teoretiska kunskap de förvärvat på något eller några utvalda fall. Hemtentamensuppgiften kommer att publiceras på kursens hemsida efter kursstart. På kursen ges betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget G krävs G på samtliga PM samt på hemtentan. För VG krävs VG på hemtentan samt på minst två av de tre PM:en. Plagiat Det är inte tillåtet att plagiera PM-uppgifter eller hemtentamen. Plagiat är när man utger sig för att ha gjort ett arbete själv som någon annan har producerat. Det innebär att man skriver av en text utan att ange källan. Det är även när man använder texter mer eller mindre ordagrant utan att använda sig av citattecken. För att undvika att bli misstänkt för plagiat ska du alltid ange källan till den text som du använder dig av samt att sätta ut citattecken när du ordagrant återger från en annan text. Den text som du skriver får inte ligga för nära originalet, du ska alltid använda dina egna ord i det material som du skriver. Information om hur man refererar och citerar finns på bibliotekets hemsida: Lärare Jörgen Ödalen, jorgen.odalen@liu.se Statsvetenskap/IEI 2

3 Momentschema Internationell politisk teori Ti. 18/3, On. 19/3, Föreläsning 1: Suveränitetsbegreppet och Realismens moral (Jackson, kap. 1-3, 5-6). Föreläsning 2: Liberalism och Folkens rätt (Jackson, kap. 9; Rawls). Ti. 25/3, 10-12,13-15 Seminarium 1: Internationell politisk teori (Jackson, kap. 1-3, 5-6, 9; Rawls). Internationell rätt och internationella relationer To. 27/3, Fr. 28/3, Föreläsning 3: Vad är internationell rätt? Finns den ens? (Armstrong et. al., kap. 1-3). Föreläsning 4: Internationell rätt och bruket av våld (Armstrong et. al., kap. 4; Koskenniemi; Sutch). To. 3/4, 10-12, Seminarium 2: Internationell rätt och internationella relationer (Armstrong et. al., kap. 1-5; Koskenniemi; Sutch). Humanitär intervention Fr. 4/4, Ti. 8/4, Föreläsning 5: Vad är humanitär intervention? Definitioner och olika teoretiska perspektiv (Wheeler, kap. 1-3). Föreläsning 6: Är humanitär intervention lagligt och/eller moraliskt försvarbart? (Wheeler, kap 5, 7; Etzioni; Bellamy). To. 17/4, 10-12, Seminarium 3: Humanitär intervention (Wheeler kapitel 1-3, 5, 7; Etzioni; Bellamy). 3

4 Seminarieuppgifter Seminarium 1: Internationell politisk teori 1. Den politiska realismen uppfattas ofta som en politisk teori som inte tar någon hänsyn till moraliska frågor. Jackson diskuterar detta i första delen av boken. Vilken typ av moral har realismen? Kan denna typ av moral försvaras idag då den ställs mot kosmopolitisk universalism? 2. Suveränitet har länge varit en omdiskuterat begrepp i den internationella politiska teorin. Hur kan vi förstå suveränitetsbegreppet? Vad gör en stat suverän? Kan och bör suveräniteten inskränkas och avgränsas? 3. Rawls artikel, och sedermera bok The Law of Peoples, har haft stort inflytande på diskussionen kring moralfrågor inom internationella relationer. Jackson ser både fördelar och nackdelar med Rawls arbete. Är det möjligt att arbeta för en ny världsordning som Rawls skisserar med en slags begränsad pluralism, eller är Jacksons mer traditionella variant av pluralism trots allt en bättre modell? Seminarium 2: Internationell rätt och internationella relationer 1. Kan man tala om en internationell rättsordning i avsaknaden av en överstatlig maktinstans och bör stater bindas av rättsregler som de inte gett sitt samtycke till? Varför, varför inte? 2. Är den internationella rätten en återspegling av vissa(s) politiska intressen (se även Koskenniemis artikel)? Är det ett problem om så är fallet, och går det att åstadkomma en rättsordning som är universell och tjänar alla staters intressen? Om ja, under vilka förutsättningar? 3. Armstrong et. al. belyser ett antal politikområden som alla regleras av den internationella rätten. Anser du att något av dessa områden är lättare att legalisera, och inom vilket område kan man förmoda att den internationella rätten har störst betydelse/verkan? Motivera! Seminarium 3: Humanitär intervention 1. Är humanitär intervention ett bra sätt att främja mänskliga rättigheter. Överväger fördelarna eller nackdelarna? Bör stater kunna hänvisa till statssuveränitet eller kulturella särdrag när det gäller påtryckningar från omvärlden angående brott mot mänskliga rättigheter? 2. Wheeler företräder ett synsätt på internationell politik som vi kan kalla solidarism och enligt vilket det går att tänka sig flera undantag från icke-interventionsprincipen än enligt skolbildningar som pluralism och realism. Diskutera solidarismens brister och förtjänster och därmed Wheelers slutsatser. 3. Etzioni presenterar i sin artikel en kontroversiell ståndpunkt där han försvarar möjligheten till humanitär intervention, men kritiserar idén att det finns någon skyldighet att återuppbygga en stat efter en intervention. Vilka likheter och skillnader 4

5 finns mellan Wheelers och Etzionis försvar av humanitär intervention? Vilka svagheter kan man finna i Etzionis argument för att särskilja skyldigheterna att intervenera och att återuppbygga? Litteratur Böcker: Armstrong, David et.al. (2012), International Law and International Relations, 2nd ed., Cambridge: Cambridge University Press. (Kapitel 1-5). Jackson, Robert (2005), Classical and Modern Thought on International Relations: From Anarchy to Cosmopolis, New York: Palgrave Macmillan. (Kapitel 1-3, 5-6, 9). Wheeler, Nicholas J. (2000), Saving Strangers: Humanitarian Intervention in International Society, Oxford: Oxford University Press. (Kapitel 1-3, 5, 7) Artiklar: Bellamy, Alex J. (2010), The Responsibility to Protect Five Years On, Ethics & International Affairs 24(2), s Etzioni, Amitai (2012), The Case for Decoupled Armed Interventions, Global Policy 3(1), s Koskenniemi Martti (2004), International Law and Hegemony: A Reconfiguration, Cambridge Review of International Affairs 17(2), s Rawls, John (1993), The Law of Peoples, Critical Inquiry 20(1), s Sutch, Peter (2011), Human Rights and the Use of Force: Assertive Liberalism and Just War, European Journal of Political Theory 11(2), s Referensmaterial: FN-stadgan (The Charter of the United Nations). Finns på The Responsibility to Protect. Report of the International Commission on Intervention and State Sovereignty, Finns på 5

Relevanta dokument

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta