Våldsanvändning Marco Nilsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våldsanvändning Marco Nilsson 2014-05-20 1"

Transkript

1 Våldsanvändning Marco Nilsson

2 Introduktion n All history shows that nations active in international politics are continuously preparing for, actively involved in, or recovering from organized violence in the form of war (Morgenthau)

3 Introduktion n Politik innebär konflikter (krockande intressen och begränsade resurser) n När konflikter löses med våld uppstår krig n Von Clausewitz: Fortsättning på politik med andra medel n Nästan 700 väpnade konflikter, döda på 1900 talet n Men krig är inte ofrånkomliga. De kan undvikas om vi lär oss av historien. n Mueller (Retreat from Doomsday): Krig anses inte längre vara bra för samhället eller individer

4 Introduktion n Flera olika forskningsområden: Krigens lagar Krigsorsaker Avsaknad av krig Krigens förlopp Krigens längd Krigens effekt på samhället

5 Föreläsningens struktur n Krigets lagar n 3 analysnivåer för att förstå krigsorsaker n Första Världskriget n Andra Världskriget

6 Jus ad bellum (enligt filosoferna) 1) Goda avsikter (krig för det gemensamma goda, inte för vinst eller hat) 2) Rättvis målsättning (självförsvar, försvar av andra, straffa kriminella stater) 3) Proportionella målsättningar (skadan ska vara mindre än nyttan) 4) Sista utvägen 5) Rimlig chans att lyckas 6) Krigsförklaring av lämplig auktoritet

7 Jus ad bellum (enligt FN stadgan) n Stater som attackeras har rätt till självförsvar (Men har man rätt till preemptive försvar?) n Säkerhetsrådet har rätt att auktorisera kollektivt självförsvar (Men har denna princip någonsin fungerat som det var tänkt?)

8 Jus in bello n Efter Krimkriget och det amerikanska inbördeskriget (=militärteknologisk utveckling) uppmärksammades soldaternas lidande. n Hague conventioner och Geneva konventioner n Civila och krigsfångar ska skyddas (Kan civila och soldater skiljas åt gerillakrigsföring? Att döda civila som strategi?) n Omänskliga vapens ska förbjudas (hur ska vi avgöra detta och vem bryr sig i krig?)

9 Analysnivåer n Alla krig är olika men ändå finns det mönster. n För att bättre kunna förstå internationell våldsanvändning behövs analytiska verktyg. n T.ex. Waltzs 3 orsakssammanhang bakom krig

10 Individnivån n Att analysera krigsorsaker med fokus på egenskaper och uppfattningar hos individ(er) n Psykologi och personlighet påverkar beslutsfattande INDIVID KRIG

11 Individnivån n Människans natur är ett för brett koncept för att förklara krigsorsaker (ingen variabel, medan krig och fred varierar) n Som bäst kan den ses som en bidragande (eller tillåtande) variable

12 Individnivån n Hitlers drogmissbruk eller personlighet n Saddams önskan att bli en ny ledare för Arab nationalism och missuppfattning av USA:s reaktion n George W. Bushs religiositet (svart och vit värld), n Hans neokonservativa (unilateral-preemtivesprid demokrati) ideologi

13 Statsnivån (samhällsnivån) n Det finns olika stater och samhällen (= variabel) n Att analysera krigsorsaker med fokus på egenskaper hos stat(er) STAT KRIG

14 Statsnivån (samhällsnivån) n Lenins teori om imperialistiska krig av kapitalistiska stater n Den demokratiska freden n Nationalismen i Tyskland n Inrikespolitik i USA (diversionary war)

15 Systemnivån n Det kan finnas olika internationella system (= variabel?) dvs anarki vs. hierarki? n Att analysera krigsorsaker med fokus på egenskaper hos det internationella statssystemet SYSTEM KRIG

16 Systemnivån n Walz som neorealist föredrog denna nivå n Anarki (hur aktörer står i förhållande till varandra) Självhjälp (=hur man agerar i detta farliga system för att överleva)

17 Systemnivån n Tre förklaringstyper: 1) Det finns inget i anarkin som kan hindra krig (=den bara tillåter krig, inte orsakar dem)

18 Systemnivån 2) Anarkin tvingar stater som vill överleva att öka sin makt eller att minska andras makt genom t.ex. preventiv krig T.ex. Sparta var rädd för Atens ökande makt (=den orsakar krig genom att göra krig en rationell policy)

19 Systemnivån 3) Anarkin tvingar stater att rusta upp som leder till spänning och oavsiktliga krigsutbrott T.ex. Kapprustningen före Första Världskriget (Ofta inser stater att de inte vill bära krigets kostnader med ibland blir det misförstånd eller en spiral av eskalering)

20 Fearon: en neorealist teori om krigsutbrott n Enligt rational choice borde inga krig startas. Eftersom krig kostar, borde båda sidorna kunna hitta en billigare förhandligslösning. (=Den starka får mer än den svagare) n Men staterna räknar fel allas relativa styrka pga. viljan att överdriva sin egenstyrka. n >> båda sidor trors sig kunna vinna och då blir det rationellt att starta krig

21 Nilsson: varför är vissa krig så långa? n Enligt rational choice borde alla krig egentligen vara korta (eftersom krig kostar). n Händelserna på slagfältet borde snart visa vem som är starkare så att man kan hitta en billigare förhandlingslösning en fortsatt krig. n Men religion och idelogi kan öka den förväntade nyttan av fortsatt krig: p(win)*u(win) + p(loss)*u(loss) - c 0.6*10kr + 0.4*0kr 2kr = 6kr

22 Världskrig (hegemoniska krig) n Long-cycle theory krig ny hegemon ny int. ordning nya utmanare krig Stora krig leder till omorganisering av världspolitiken

23 Världskrig (hegemoniska krig) Stater söker förändra världsordningen: n Frankrike (Napoleonic wars) n Tyskland (WWI) n Tyskland (WWII)

24 Systemnivån: kan förändringar maktbalansen ligga bakom världskrig? n Vissa stater har mer makt än andra. Makt är svår att mäta, men den kan vara mer eller mindre balanserad, vilket kan bidra t.ex. till världskrig n Två sätt för stater att ändra sin makt: 1) Intern balansering 2) Extern balansering

25 Första Världskriget (systemnivån) n Kongressystemet (maktbalans) n Nationalism och förändringar i maktbalansen n Bismarcks maktbalans n Obalans

26 Första Världskriget (systemnivån) n Tysklands makt ökade och Kejsare kunde inte mjuka upp den maktbalans förändrad n Började bygga en starkare flotta n Men förnyade inte alliansen med Ryssland Ryssland allierade sig med Frankrike

27 Första Världskriget (systemnivån) n Rigida allianser hade uppstått 1) Tyskland, Österrike-Ungern, Italien 2) UK, Frankrike, Ryssland n Dessa allianser gjorde en snabb eskalering möjlig efter mordet på Franz Ferdinand

28 Första Världskriget (statsnivån) n Österrike-Ungern ville försvaga Serbien för att minska slavisk nationalism n Ryssland ville försvara Serbien pga slavisk nationalism n Tysklands strävan efter mer makt syftade till att avleda uppmärksamheten från avsaknad av demokrati

29 n Franz Josef var trött Första Världskriget (individnivån) n Nikolaus II var isolerad n Wilhelm II hade mindervärdeskänsla

30 Första Världskriget (sammanfattning) n Första Världskriget var inte oundviklig 1) Djupa orsaker: systemförändring 2) Mellanliggande orsaker: tysk inrikespolitik 3) Utlösande orsak: mordet på Franz Ferdinand

31 Andra Världskriget (systemnivån) n Man skyllde WWI på maktpolitikens misslyckande (balansering leder till krig) n Kollektiv säkerhet erbjöds som alternativ: USA anslöt sig inte till Nationernas Förbund n Manchuriet 1931 (långs. agerande) Abessinien 1935 (maktbal. viktigar)

32 Andra Världskriget (systemnivån) n Tyskland kunde inte leva omringad av starkare makter (1935 fördömde Versaillesfördraget) Upprustning

33 Andra Världskriget (systemnivån) n Andra makter hade slappnat av och balanserade inte Tysklands uppgång (blidkande) Rhenlandet 1936 Spanien 1937 Anschluss 1938 Sudetenland 1938 Polen

34 Andra Världskriget (statsnivån) n Tyskland fick betala stort krigsskadestånd och den stora depressionen orsakade stor arbetslöshet Nazisterna tog makten (statsideologin blev hypernationalistisk = baserad tron på att vi är bättre de andra )

35 Andra Världskriget (statsnivån) n Nationalismen gjorde Tyskland expansiv n Västliga demokratier hade egna inrikesproblem och kunde inte koordinera sin politik mot Hitler (den stora depressionen ökade USA:s isolationism

36 Andra Världskriget (individnivån) n Hitler var skicklig på att manövrera så att Tysklands makt ökade innan andra stater hann reagera n Hitler var riskbenägen speciellt i operation Barbarossa n Hitlers storhetsvansinne n Chamberlain trodde att man inte behöver balansera mot Tyskland

37 Andra Världskriget (sammanfattning) n Andra Världskriget var inte oundviklig 1) Djupa orsaker: Tysklands svaga position in systemet efter WWI (maktblans) 2) Mellannivå: inrikesförhållanden 3) Utlösande orsak: Hitlers personliga strävan efter herravälde

38 Andra Världskriget (följderna) n USA och Sovjet Unionen skapade en ny världsordning n Säkerhetsrådet ersatte Nationernas Förbund n Deras konkurrens förlamade FN n Kärnvapen behöll kalla kriget kallt (=inga världskrig)

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

ORSAKER TILL ANDRA VK

ORSAKER TILL ANDRA VK HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

ORSAKER TILL ANDRA VK

ORSAKER TILL ANDRA VK HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA för

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Ryssland. Broderfolk till serberna på Balkan. Ville ha tillgång till hamnar i Medelhavet.

Ryssland. Broderfolk till serberna på Balkan. Ville ha tillgång till hamnar i Medelhavet. Första världskriget Europa år 1900 Optimism och framtidstro. Mer eller mindre lång sammanhängande fred. Industriexplosion. Tekniken tog stora steg framåt. Titanic lysande exempel på hur det inte alltid

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Första världskriget. Bildspel: Mattias Larsson

Första världskriget. Bildspel: Mattias Larsson Första världskriget ildspel: Mattias Larsson In Flanders fields In Flanders fields the poppies blow etween the crosses, row on row That mark our place; and in the sky The larks, still bravely singing,

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 BAKOMLIGGANDE ORSAKER OMEDELBARA ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 BAKOMLIGGANDE ORSAKER OMEDELBARA ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2016 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA för

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar:

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar: 1. Läget efter det första världskriget Europa har precis avslutat sin (hittills) värsta period i sitt långa liv, nämligen det första världskriget. Många människor har dött, många människor har lidit och

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Kalla kriget. Supermakter och terrorbalans

Kalla kriget. Supermakter och terrorbalans Kalla kriget Supermakter och terrorbalans Efter andra världskriget! 1945 Hitlers Tyskland är besegrat.! Segermakterna var Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen.! De delade upp Tyskland i fyra

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie

Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Den 28 juni 1914 mördas Ärkehertig Franz Ferdinand och hans fru Sophie Anti-Serbisk propaganda i Österrike efter mordet på Franz Ferdinand. Texten lyder Serbien måste dö! Efter några veckor så trappades

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning

Läs mer

Planering historia tillval

Planering historia tillval Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918

Läs mer

Det kalla kriget

Det kalla kriget Det kalla kriget 1945-1991 Kalla krigets karaktär Ekonomisk USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten ingriper om friheten hotas. Sovjet, kommunism, planekonomi

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

Andra världskriget

Andra världskriget Andra världskriget 1939-1945 Vägen till kriget s.231-232 Upprustning, först i smyg sedan öppet. Allians Tyskland Italien Japan (axelmakterna). Rehnlandet (vid franska gränsen) besätts 1936. Österrike ansluts

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora.

Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora. Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora. Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I.

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42)

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) Titel: nov 8-20:06 (Sida 2 av 42) Titel: nov 8-20:07 (Sida 3 av 42) UTVECKLINGEN MOT DET ANDRA VÄRLDSKRIGET 1933; Japan angriper Manchuriet.

Läs mer

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik 2003:217 SHU EXAMENSARBETE EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik MARCUS SJAGGO Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

Ni ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna.

Ni ska i er grupp arbeta som om ni vore FN. Alltså hur skulle ni lösa konflikterna. INTERNATIONELL POLITIK Rollspel. Jag har suttit och spånat fram ett tänkbart område, ni ska använda era kunskaper i internationell politik och lösa ett par uppgifter som ni finner längst bak i häftet.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

tisdag 23 oktober 12

tisdag 23 oktober 12 ANDRA VÄRLDSKRIGET PÅ VÄG MOT KRIG Adolf Hitler blir rikskansler i Tyskland, 1933 Hitler sätter in militär i Rhenlandet, 1936 Hitler upphäver Versaillesfördaget, 1937 Ockuperar Österrike, Anschluss, 1938

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

diasporan sionism förintelsen

diasporan sionism förintelsen Israel - Palestina diasporan sionism förintelsen FN:s delningsförslag Judisk befolkningsutveckling 3000000 2250000 1500000 Judar Araber 750000 0 1922 1931 1946 1950 1966 Israel 1948-1967 USA:s intressen

Läs mer

Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga

Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga 2003:116 SHU EXAMENSARBETE Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga En neoklassisk analys SOFIA MATTI Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt

Läs mer

Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan: Första världskriget Rysslands roll

Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan: Första världskriget Rysslands roll Professor Gunnar Åselius, Försvarshögskolan: Första världskriget Rysslands roll INNEHÅLL Var 1914 en förutsättning för 1917? Vilket ansvar hade Ryssland i juli 1914? Hur dålig var armén? Hur fungerade

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Vad driver utveckling?

Vad driver utveckling? Vad driver utveckling? Seminarium Stockholm, 28 maj 2013 Torsten Persson IIES, Stockholms universitet www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är somliga länder rika och andra fattiga? vanlig

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 2. Förkrossande nederlag. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 2. Förkrossande nederlag. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET VÄRLDENS UNDERGÅNG ANDRA VÄRLDSKRIGET Del 2. Förkrossande nederlag Studiehandledning BAKGRUND Världens undergång del 2 Kriget är nu i full gång. Den 10 maj 1940 lägger Tyskland in offensiven när fallskärmsjägare

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

2. Tisdag 17 april. Hur det kalla kriget började och kommunistskräcken i USA. (s. 454-562)

2. Tisdag 17 april. Hur det kalla kriget började och kommunistskräcken i USA. (s. 454-562) Det kalla kriget för SM2. 1. Onsdag 4 april, Introduktion, Tidslinje. 2. Tisdag 17 april. Hur det kalla kriget började och kommunistskräcken i USA. (s. 454-562) 3. Onsdag 18 april. Kalla kriget orsak,

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Ondskans makt och mekanismer! Är förklaringar möjliga?! Forskning i ondskans tjänst! Hypotermiexperiment med dödlig utgång.

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Ulrike och kriget LÄSFÖRSTÅELSE. Elevmaterial VIBEKE OLSSON SIDAN 1. Namn: Kapitel 1. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.

Ulrike och kriget LÄSFÖRSTÅELSE. Elevmaterial VIBEKE OLSSON SIDAN 1. Namn: Kapitel 1. Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten. SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Kapitel 1 1. Vad hände i Tyskland den 3 september 1939? 2. Vad hände i Ulrikes familj samma dag? 3. Ulrike är säker på att Tyskland kommer att vinna kriget. Varför

Läs mer

NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL

NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL - eller den gemensamma säkerhetens historia ATLANTIS INNEHÅLL 9 Förord 11 FÖRKORTNINGAR 13 INLEDNING: Om neutralitet och gemensam säkerhet DEL 1: NEUTRALITETENS HISTORIA

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Globala veckans tipspromenad 2014 Helig fred - tro som fredsskapare

Globala veckans tipspromenad 2014 Helig fred - tro som fredsskapare Globala veckans tipspromenad 2014 Helig fred - tro som fredsskapare Frågorna i denna tipspromenad är gjorda på temat för Kyrkornas globala vecka 2014: Helig fred - tro som fredsskapare Frågorna har varierande

Läs mer

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten

Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Första världskriget, mellankrigstiden och Hitlers väg till makten Basfakta första världskriget År: 1914-1918 Inblandade länder: Tyskland, Österrike Ungern, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, USA, Italien,

Läs mer

Utrikespolitiska institutet (UI )

Utrikespolitiska institutet (UI ) Utrikespolitiska institutet (UI ) http://www.ui.se/play Föredrag och seminarier på svenska 23 jan- 17 Trump och omvärlden 14 dec- 16 Sida och de Globala målen Rysk utrikespolitik Internationell rätt i

Läs mer

Nationalism och Imperialism

Nationalism och Imperialism Nationalism och Imperialism 1815 1914 Tiden efter Wienkongressen 1815 (som avslutade Napoleonkrigen) och fram till första världskriget 1914 kan ses som nationalismens och imperialismens tidsålder. Under

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

Folkrätten i svensk säkerhets politik

Folkrätten i svensk säkerhets politik Per Ahlin Folkrätten i svensk säkerhets politik JURISTFÖRLAGET Innehåll Förord Innehållsförteckning Förkortningar V VII XIII Del I - Utgångspunkter. Kapitel 1. Inledning 3 1:1 Syfte 3 1:2 Den politiska

Läs mer

Sveriges Television AB ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Sveriges Television AB ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. 1/5 BESLUT 2015-05-11 Dnr: 14/02592 SAKEN Världens fakta: Världskrigen, SVT2, 2014-10-13 10-17, kl. 18.00 och 2014-10-18, kl. 17.20, dokumentärserie om första och andra världskriget; fråga om mediets genomslagskraft

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström

Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström Sverige, Nato och säkerheten Betänkande från Natoutredningen Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström CELANDERS FÖRLAG NIISSlV Innehåll

Läs mer

Irans kärnvapenprogram En analys av ett internationellt problem utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv

Irans kärnvapenprogram En analys av ett internationellt problem utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv Irans kärnvapenprogram En analys av ett internationellt problem utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv 2012-05-22 733G20 Internationell politik Rikard Sjöstrand Josefin Strömberg Sofia Sjöstrand Oskar

Läs mer

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något

Läs mer

1919 Versaillesfreden Tyskland skyldigt Tyskland betalar skadestånd Tyskland förnedrat Dolkstötslegenden

1919 Versaillesfreden Tyskland skyldigt Tyskland betalar skadestånd Tyskland förnedrat Dolkstötslegenden Ex på orsaker: nationalism, kapprustning, darwinism, allianser, imperialism, misstänksamhet Ex. på konsekvenser: ca 9 miljoner döda och 20 miljoner skadade, kartan ritas om och nya stater uppstår, Tyskland

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer